Gotlands Allehanda
Tisdagen den 25 Maj 1875
N:r 41.
Meteorologiska observationer.
Från landsbygden. Stenkyrka.
Stenkyrka, 8 Mars.
Väderleken.
Ett tiodygns härligt väder med 10 till 15 grader kallt efterföljdes i lördags af en förfärligt hård nordostlig snöstorm, som gjorde alla vägar ofarbara. De personar, som denna dag begifvit sig till Visby, kunde på grund af snöhinder ej hemkomma förr än i söndags; ett lik, som var ämnadt jordfästas på lördagen, kom ej i grafven förr än måndagen; söndagens gudstjenst var ej bevistad af mer än sju personer, af hvilka de, som hade någon betydlig väg att tillryggalägga, måste taga densamma öfver åkrar och gärden, med ett ord der man kunde komma fram, ty landsvägen var betäckt af famnshöga drifvor.
Först på tisdagen blef stora landsvägen trafikabel, men qviorna till resp. gårdar hade man ej haft tid iordningsställa. I går började återigen on snöstorm, som åter gjorde vägen ofarbar, men slutade den som väl var på ett dygn.
Tillämnad säregen skridskofärd.
Den 1 dennes ämnade sig två personer att längs efter strandkanten, der ett 25 till 30 famnars bredt isband låg, göra en tripp till Visby, men kommo de ej längre än i närheten af Lummelunda bruk, då de påträffade öppet vatten, som satte p for resans vidare fortsättande. Hade dock nämda dags väderlek varit samma som föregående dags och ej på lands, storm, skulle deras färd otvifvelaktigt lyckats.
Fisket.
Oaktadt den skarpa kölden har vid Lickershamns fiskläge fångats en väldig massa torsk, af soml. båtlag ända till 60 pund på dagen. Ända från 4 till 500 lisp. dylik fisk ha fiska rena vid Lickershamn fått en dag förliden vecka eller veckan förut. Det oaktadt gäller torsken härute som i staden 50 öre pundet.
Rapphönsen.
Rapphönsen härute hotas denna vinter gå sin undergång till mötes. Oaktadt såväl G. A:s som enskilda personers råd, vill ingen förstöra (!?) sin rågåker med att undanskotta snö å några qvadratfot, på kvilka de arma kräken skulle kunna lifnära sig.
Gotlands Allehanda
Måndagen 12 Mars 1888
N:r 21
Stark köld
bjuder vintern fortfarande på. Sistlidne natt torde ha varit en af de kallasta vi haft på många år. Minimitermometern visade under — 15 grader.
Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Mars 1888
N:r 20
Messfall
inträffade i Rute, Stenkumla och Vall i söndags på grund af lördagens snöstorm.
Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Mars 1888
N:r 20
Från landsbygden. Wamlingbo.
Wamlingbo, 5 Mars.
En åtgärd, som af de kyrkobesökande emot tagits med särskild tillfredsställelse, har kyrkoherden i denna socken vidtagit, nämligen
Passionspredikningarnes
hållande i skolsalen. Under den nu rådande ganska skarpa kölden, torde detta tillvägagående mana till efterföljd flerstädes.
Snöyran 3 Mars.
All samfärdsel, likaså alla utomhus förefallande göromål måste formligen inställas. Stormen, som vid middagstiden uppnådde en orkanlik styrka, sopade snön i drifvor af flere famnars höjd å flere ställen, och de landtman, hvilka det ålåg att hålla landsvägen öppen för dem som af nödvändighet måste färdas, hade en ej afundsvard sysselsättning, då de, bokstalligan förvandlades till lefvande isstoder, måste i det förfärliga ovädret traska öfver åker och äng, för att utstaka s. k. bivägar, der snön å landsvägen ej till följd af sin myckenhet kunde undanskottas. Fram emot qvällen bedarrade dock vädret något, under det termometern sjönk allt mer och mer, tills den på natten visade 11-12 gr. Cels. under fryspunkten. — Å utgöra kusten, från Hoburg och norrut, har ganska mycket is lagt sig å sjön, ända ut till omkring 16-20 famnars djup, öfver 1/2 mil från land.
För den väldiga snömassan och den stränga kölden infann sig i söndags blott en åhörare i Sundre kyrka, och derför vardt ingen gudstjenst förrättad, utan presten måste resa hem med oförrättadt ärende. I Vamlingbo kyrka infann sig blott tre qvinnor och några män.
Flere ångare,
ha under den sist förflutna veckan synts trafikera Östersjön, de fleste å östra kusten af ön. I onsdags åtta dagar sen, inkom i Stockviken för att kola och proviantera en göteborgsångare, hvilken var lastad med sill och destinerad till Libau. På lördagsmorgonen afgick den åter med lots från Faludden ombord, och då hade försök att landsätta lotsen, till följd af påtrångande drifis, syntes fruktlöst, måste denne, som var åtföljd af en kamrat, medföljde på fordas. Fartyget angjorde sedermera för storm Visby, derifrån de bägge gotlandsmännen fortsatte resan åt hemmet.
Illa skadad
i ena foten blef en arbetare från en närgränsade socken för en liten tid sedan, då yxan slant med den olyckliga påföljd att foten nära nog klöfs midt itu från tårna och till vristen. Genom en skyndsam och omsorgsfull behandling har det gapande såret, som nåste sys tillsamman, så småningom läkts, så att mannen numera är utan all fara.
Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Mars 1888
N:r 20
Från landsbygden. Rone.
Rone, 5 Mars.
Ett oväder,
hvars make man icke i mannaminne härstädes skådat drog i lördags fram öfver våra kuster. På morgonen var vinden O. men öfvergick sedermera till NO och på e. m. till full Nord under orkanlik storm och förfärlig snöyra. I hus, stall, lador, vind ja i sjelfva boningsrummen pressades snön in genom de minsta springor af det starka lufttrycket. Vägarne voro ofarbara och omöjliga att hålla öppna. Postbudet från Hemse måste öfvar natten qvarstanna på Ronehamn till påföljande söndag. Åkande måste taga in hvar de kunde och man berättar om personer, som kommit vilse, hvilket dock ej är bekrättadt eller närmare kändt då detta skrifves. Rapphönsen kommo in under boningshusen.
Sitt ben afbrutet
fick häromdagen en arbetarehustu, då hon gick alldeles ensam bärande endast en kanna mjölk. På vägen måste hon ligga, tills hennes man ändtligen fick höra hennes rop och måste köra henne hem. Läkare tillkallades och benet blef gipsbehandladt eftersom båda läggpiporna voro afbrutna.
Hafsisen
utanför Ronehamn är icke blott gångbar utan äfven körbar. Dagligen forslas släke från holmarne af flere par dragare. Sedan 1881 har isen icke varit spdan.
Rone mejeribolag
hade idag ordinarie bolagsstämma som leddes af handlanden L. Cramér med landtbr. Nils Eneqvist till sekreterare. Styrelsen redogjorde för bolagets ställning 29 sistlidne Februari, hvaraf framgick att bolaget tills dato inköpt 9,263:70 k:r mjölk för kr. 1,654:82 samt afsändt tillsammans 2,308 skålp. smör. Vid mejeriet såldt smör, skum- och kernmjölk belöpre sig till kr. 465:05, hvilket sammanlagdt med hvad man tror sig erhålla för afsändt smör utgör 2,285:33. Derifrån afgår ofanstående summa för inköpt mjölk eller 1,654,82, och några div. andra omkostnader 420;82. I så fall skulle dock uppstå en behållning af något öfver 200 kr. Vid mejeriet hade tillverkats 2,366 skålp. smör hvilket visar att omkr. 3,91 kanna mjölk utgått till hvarje skålp. smör. Härefter föredrogs revisionsberättelsen, som tillstyrkts ansvarsfrihet, hvilket af stämman tacksamt beviljades. Nuvarande styrelse omvaldes för nästa verksamhetsår 1889. — 100 kr. stälde bolaget till denna styrelses förfogande som ersättning åt verketällande direktören för korrespondens och besvär. Af suppleanterna omvaldes de förre med undantag af handl. Fagerberg, i hvars ställe utsågs landtbr.
Karl Norrby, Bölske, Eke. Revisorer blefvo hrr Nils Eneqvist och nämdeman O. N. Bolin. Styrelsen uppmanade alla aktieägare, som icke fullgjort sina amorteringar för halfva December, Januari och Februari månader att desamma ofördröjligen fullgöra med kr. 1,58 för aktie. Frågan om att bygga svinhus, hvartill ritning genom styrelsens försorg inkommit jämte kostnadsförslag slutande på 400 kr., uppsköts till framtiden. Men deremot lemnade stämman styrelsen i uppdrag att genast så fort ske kan låta uppföra en vedbod och skjul för skjutsar. Sedan åtskilliga mindre vigtiga frågor dryftats afelöts stämman sedan fabrikör A. V. Krokstedt och N. O. Nilsson utsetts justera dagens protokoll. Länsmejeristen G. af Wetterstedt har undersökt mjölken. Se här huru ett af hans undersökningsprof taget 23 Januari tar sig ut.
Provets Procent
nummer fett
16 4,06
66 3,28
72 3,90
82 3,28
101 3,73
123 3,11
124 3,11
129 3,80
Som synes äro profven nr 16, 72, 101, 129 de styfvaste.
År 1830
var det påstå de gamle sådan vinter som i år. Mars var ovanlig kall och snörik och April hade starka yrväder så man i Rone kastade snö 16 dagar i denna månad och sista gången 19 April.
Tidig lamning.
Dan 16 Januari erhöll en hemmansägara ett unglam, som nu är krytt och raskt.
Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Mars 1888
N:r 20
Från landsbygden. Burs.
Burs, 7 Mars.
Snöstormen.
Vid 1-tiden på e. m. hade stormen nått sin höjdpunkt. Snön yrde, så att man ej såg föremål två alnar framför sig. Några olyckor med anledning af stormen ha, då detta skrifter, ej afhörts; dock såg det betänkligt ut med tegeltaken. På att ställe måste man med stänger och rep binds fast taket, som flere gångar var i lyftning. På ett annat ställe hade taket öfver pumphuset till gårdens brunn af stormen kastats ett långt stycke bort. Posten, som i vanliga fall brukar anlända kl. 1, kom ej förrän kl. 1/2 6, men gående, ty häst och släde måste lemnas vid stationen.
De gamle säga, att de ej minnas ett så fruktansvärdt yrväder sedan 1849. Äfven kölden har varit ovanligt stark. Så har det natten mellan lördagen och söndagen frusit i de källare och ladugårdar, hvilka förut i olater rätt bra motstått kölden. Man hade af barometern förusett att något stort oväder skulle komma, ty den visade nära orkan; men älven en annan ovädersspåman hade på förband tillkännagifvit ovädret, nämligen.
En tupp,
ifråga om hvilken man flere gånger förut iakttagit, att han genom sitt galande tillkännagifvit att oväder vore i annalkande. Nämde tupp gal då om qvällarne vid 9-tiden, hvilken tid i vanliga fall ej hör till hanegället.
Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Mars 1888
N:r 20
Meteorologiska observationer.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 Maj 1875
N:r 40.
En våldsam snöstorm,
häftigare och mera uthållig än man på mycket länge bevittnat, rasade här i lördags. Från att barometern på onsdagen stått i det närmaste 777, sjönk han fort på fredagen och hade på lördagsmorgon kl. 8 fallit till 731, samt sjönk på f. m. ytterligare, så att den nordostliga stormen nådde sin högsta styrka ungefär samtidigt med den på annat ställe skildrade sorgliga olyckshändelsen. På söndagen mojnade vinden at vid 8 graders köld, men har i dag på morgonen ånyo låtit rätt friskt känna af sig.
I våra samfärdsmedel kar detta oväder åstadkommit åtskilliga rubbningar.
På jernvägen utgick i lördags ordinarie mongontåget från Hemse i vanlig tid, men kom icke längre än till Roma, der det stannade. Morgontåget från staden, som medförde stora snöplogen, kunde för hopade snömassor icke taga sig fram längre än till St. Wede mellan Visby och Barlingbo, der det fastnade. Trafikchefen och verkmästaren återvände till staden till fots, en mycket mödosam vandring. Passagerarne åter togo in på St. Wede gård. Och lokomotivförare och eldare, öfvernattade till söndagen på lokomotivet för att hålla ångan uppe. Kol måste köras ut från staden och vatten måste skaffas genom att med ånga smälta snö i lokomotivets »vattentankar». Efter stora ansträngningar och skottningsarbete genom de 7-8 fot höga drifvorna lyckades detta tåg igår, söndag, kl. 12,15 på middagen framkomma till Barlingbo samt vid 3-tiden till Roma, der passagerarne från föreg. dag inlogerat sig på stationen. Tågen stegen nu ihop och med båda lokomotiven samt snöplogen bar det iväg mot staden, dit tåget med 30 passagerare ankom igår afton kl. 6.
Pk lördag och söndag var således trafiken på Gotlands jernväg afbruten.
I dag har tåg med båda lokomotiven — det tredje står under reparation —utgått till Hemse och framkommit dit kl. 1/2 12. Något tåg från Hemse har emellertid i brist på lokomotiv icke kunnat i dag utsändas. Antagligen få imorgon båda lokomotiven ånyo användas för ingående morgontåget och sedan ett från staden utgående extra tåg ordnas.
Telegrafförbindelsen med fastlandet afbröts natten till lördagen genom skada på den 7 mil långa landledningen öfver Öland och vardt först idag på morgonen klar. Äfven jernvägstelegrafen mellan Bjerges och Hemse vardt oklar, men återstäldes igår e. m.
Telefonledningarne hafva varit utsatta för afbrott och tontakter, men äro nu tjenstbara. Ledningen mellan Bjerges och Hemse afbröts i lördags men återstäldes idag.
Postförbindelserna hafva delvis försenats. Norra posten från Fårösund, som skulle inkomma i lördags afton, anlände först på söndags e. m., men medförde då icke post från bilinierna Kappelshamn, Källunge och Gothem. Posten från Klinte, som skulle varit här lördags e. m. kl. 7,45, ankom på söndags e.m. kl. 3,30, och då saknande post från Vestergarn.
Gotlands Allehanda
Måndagen 5 Mars 1888
N:r 19
Från landsbygden. Hemse.
Hemse, 24 Febr.
Agronomen Kihlberg höll idag
ett föredrag i Rone skolhus. Landsh. Poignant var dervid närvarande. Vi vilja anka återgifva några al de vigtigare punkter, aom föredraget rörde. Ett sjuttiotal åhörare hade infunnit sig.
Först tackade hr E. för det förtroende, kan i denna trakt fått åtnjuta, och hvarom det no i gång] varande andelsmejeriet nogsamt bar vittne, och sedan påpekadeavigten af att nu, sedan man kan få afyttra mjölken till 18 öre kannan, icke hålla för mycket dragare eller andra öfverfiidedjur. Särdeles vore det hår på landet uppsjö på hästar. Dernäst borde det odlas mera foderväxter och näst klöfver och timotej rekommmenderades luzern, som borde sås i blandning med dessa. Baljväxter, vinkar, ett par nyare arter som kallades fågelvicker och häckvickar, förordades lifligt. Vore det en sanning art kon mjölkar genom tanden borde vår allmoge mer lagga au på foderväxtodling. Vid utfodring med baljväxter erhölle djuren det kraftfoder de så väl behöfda. På tal om kreatursstam vore den inhemska djur. ras vi ägde alldeles förträfflig. Talaren ville icke förorda införandet af andra. Men vår ko är för liten och mången gång mager. Ofta stå djuren och gnaga på balken. Nyfödda kalfvar t. o. m. i kättan kunna gnaga och äta trä. Hvarom vittnar detta? Jo fodret innehåller för litet forforssyra. Vid besök vid den största egendomen här, Duvide, lågo korna bäddade i hö\’, men kunde knapt resa sig. Detta derför att myrhöet knapt innehöll någon fosforsyra. Ändock låge Ronemyr omgifvea af gödselhögar = grusåsar. Detta grus, utfördt på myrjorden, verkar förträffligt. En 15 lass i blandning med fosfat år nog på tunnlandet. Jorden blir då mera mottaglig för värmet. Kali finnas i gotländska myrjorden. Försök anstälda på Skågge oevisade detta. Men för att utföra detta grus fordras mycket arbete och det är vissa tider på året omöjligt. Derför har man funnit på råd äfven här. Några myrägare slå sig tillsammans och inköpa en s. k. rälsväg. Vid den verkställas detta arbete lätt.
Hafre är bäst att odla på myrmarken och jamfördt med kornodlingen lemnar den högre afkastning, nar hatren uppfodrades i ladugården, bruket bevisades med exempel. Med besök hos nämdemau Pettersson, Liffride, hade talaren sett förvånande vacker hafre på myr. Kunde nu sådant komma i praxis, hvarje ko erhålla exempelvis bara 5 skålp. hafre dagligen, hvilket efter en tre till tyre dygn ökar mjölkmängden med minst en kanna, som efter nuvarande mjölkpris (18 öre k.) ovilkorligen bereder landtmannen en bank i mejeriet (och det vore bra mycket bättre skörda 12 gånger om året än som nu sker endast en gång, så bygde man på bra mycket säkrare grund än förut, som i motsats till detta betecknades som lösan sand. — Derefter berördes.
Ladugården.
Vi måste inrätta våra ladugårdar ändamålsenligare. Våra kreatur vore inga fåglar, som toge sin föda från luften, utan vanliga gräsätare. De borde derför erhålla sitt foder på s. k. foderbord, eller om ej detta ginge för sig, en krubba med en grind öfver och då att djuret äfven der erhölle sitt vatten. Torfströ vore fördelaktigt emedan det uppsuper alla osunda ångor. Och då blir ladugården bra mycket helsosammare. Vattnet blir i krabban kylslaget, djuret slipper det iskalla vattnet. Vid vattning och utsläppning på gården är denna hal, så att djuren ofta fördertva sig. Skola de ut, böra de släppas på gödselataden, den de trampa samman, hvilket år mycket nyttigt. Våra ladugårdar äro för epinfra; temperaturen bör vara mellan 12-15 Celsius.
Det gäller nu att förbättra vår ras, hvilket sker, om man väljer tjentiga tjurar. En sådan har sina mjölktecken likaväl som qvigan, tunn hud, jufver och mjalkspeget. I de 17 län, der talaren föreläst, stålde han detta med afseende på nötkreatur framför de andra, ty intet anda tubarkelfall hade, såvidt han visste, inträffat, och detta derför att rasen vore oblandad. Med afreende på
Mjölken
var renlighet framför allt en vigtig sak. Pigorna borde tvätta sig före mjölkningen, hålla jnfren rena, mjölkkärlen snygga, korna ryktas och mjölkflaskorna väl sköljas. Endast i så fall kan ett rent välsmakande smör produceras. Af, onmjölken kan gerna sändas till mejeriet helst om den öfver natten stått i kallt vatten och icke gräddslefven cirkulerat öfver den på morgonen. Kaffegrädden tår tagas annorstädes eller undvaras. Råmjölk mottages ej. Icke förr än 8 dagar etter kalfningen bör den bäras till mejeriet. I de första vårdagarna, då mjölken vanligen har löksmak, får mejerit ysta, ty smör är då otjenligt att bereda. Hr Eiblberg trakterade deretter sällskapet med prof på välsmakande söttujälksost, beredd förra året i vid Haslailllsgillenas sammanträden, Ett bolag var under bildning, som köpte sådan 2 månader gammal.
Landshöfding Poiguant föreslog derefter att husbönderna borde låta sina hustrur erhålla laglig giftorätt i mejerivinsten d. v. e. halfva förtjensten. De blefve då säkerligen mera villiga att afyttre mjölken. Herr Kihlberg ordade derefter om nyttan af rensningsmaskiner för säd (pris 500 kr. st.), om vigtes af kornets bindning vid ekorden och om fördelen s f svinuppgödning vid mejerierna samt lofvade anskaffa en annan svinsort med s. k. marmoreradt fläsk.
Kråkfångst
13 kråkor fångades nyligen på ett loft hos garfvare Krokstedt i Ronehamn. I fjor vinter fångades på samma ställe 22.
Kölden
fortfar med 10 och 11 gr. hvarje natt. Snön ligger alnsdjup och i skogarna är det omöjligt arbeta.
Skogsafverkning.
En hemmansägare i Burs ämnar hugga timmer för 10 till 12 tusen kr. Ett sågverk med lokomobil skall anskaffas i vår samt på sommaren ett fartyg från utrikes ort befraktas. Omkring 200 tolfter sågstockar äro redan framkörda. Och detta från endast en hemmansägare, — Men hur skall Gotland se ut om skogen kommer bort? Jo, som korallöarna i söderhafven.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17