Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Stora Karlsö är en ö omkring sex kilometer utanför Gotlands västkust. Ön tillhör Eksta socken.
hvilken nyligen besökt Berlin i och för studier i Museum für Völkerkunde, erhöll i månfags från Stockholm underrättelse om de af oss omtalade fynden på Stora Karlsö och afreste omedelbart derefter till Gotland, enligt meddelande i Vossische Zeitung.
Ännu har dock ej riksantiqvarien anländt hit.
Gotlands Allehanda
Fredagen 7 September 1888
N:r 72.
komma under veckans lopp att skyddas genom ett högt stängsel för att hindra obehöriga personer att i grottan anställa fornforskningar, som ej ha annat än nyfikenheten till sporre.
Gotlands Allehanda
Måndagen 3 September 1888
N:r 71.
företogs i går med ångfartyget Visby af ett slutet sällskap på omkring 40 personer, nästan uteslutande tillhörande militären och skolstaten.
Affärden skedde strax efter kl. 9 f. m. under det härligaste väder med angenäm sydlig bris och föga sjögång. Vid Vestergarnsholm upptogos ännu ett par passagerare, hvarefter kursen sattes på Storön som nåddes vid 12-tiden på middagen. Landstigningen skedde i Norderhamn.
Sällskapet spred sig nu i grupper öfver den egendomliga ön, hvars sevärdheter äro så många. Att man ej försummade att taga i betraktande de af doktor Lars Kolmodin nyligen verkstälda gräfningarna, säger sig sjelft. Besök gjordes långt inne i den märkvärdiga grottan, som troligen en gång i tiden varit ett hemvist för förhistoriska varelser.
För öfrigt erbjöd hela Karlsön i går en särdeles anslående tafla: de bisarra formationerna, den för jordmånen tämligen rika vegetationen, det sakta sjungande blåa hafvet, den höga, klara himlen, och alla dessa leende behag förde hos en och annan tanken ofrivilligt öfver till det fruktansvärda skådespel här bjudes, då naturen släpper sina rasande krafter lösa.
Klockan 3 e. m. var man åter ombord der gemensam middag intogs neder den angenämaste stämning, som än ytterligare förhöjdes vid kaffet och avec\’en. Sångare hade man lyckats få med sig och under hela hemfärden aflöste den ene sången den andra, då och det interfolierad af de fylda glasens klang Utflykten gjorde de båda arrangörerna all heder.
Hemkometen till Visby skedde vid 3/4 7-tiden.
Gotlands Allehanda
Måndagen 3 September 1888
N:r 71.
af menniskor i våra trakter, som hittills påträffats, ha i dagarna bragts i ljuset uti en grotta på Stora Karlsön, belägen en half mil vester om Gotland, under der företagna gräfningar. Genom de fynd, som der gjorts, är ett högeligen intresseväckande uppslag gifvet för forskningen om jordens urinvånare, så mycket mera som gvarlefvor efter »grottinvånare» hittills icke påfunnits i Norden utan föret i sydligare länder.
Redan ifjor upptäcktes af godsäg. Wöhler vid gräfning efter mylla att användas vid då pågående plantering på ön uti en grotta växlande lager af aska och kol, blandade med ben. Dessa senare sändes till riksmuseum der de befunnos utgöra benlemningar efter häst, oxe, får, svin, fågel och fisk. Detta gaf professor G. Lindström anledning att åt dr L. Kolmodin uppdraga att fortsätta gräfningarne mera systematiskt. Detta arbete har i sommar utförts och gifvit resultat, som icke lemna något tvifvel att vi här hafva funnit lemingar efter menniskor på vår ö under en tidrymd, som väl får räknas tiotusentals år tillbaka i tiden.
På en höjd af omkr. 20 meter öfver hafvet ligger mot nordvest en grotta, som af gammalt benämts Stora Förvar. Grottan är delad i tvänne afdelningar, en yttre af omkring 12 meters längd och 7 meters bredd vid mynningen samt en inre af omkr. 9 meters längd och 1 1/2 meters bredd, den senare ledande intill ett i syd-vest och nordost gående tvärgalleri. På grund af nyssnämda uppdrag har dr K. hufvudsakligen vid grottans mynning verkstält sina gräfningar. Der har ungefär på platsen för den forna eldstaden tagits upp en graf af 4-5 meters längd, 2 1/2 meters bredd och 3,2 meters djup. Profilen har visat omväxlande lager af kol och aska, alla inmängda med ben af ofvan nämda djurslag. Dervid har iakttagits, att mängden af ben af de s. k. husdjuren minskas i lagret nedåt, under det att å andra sidan i de djupare lagren tillgången på ben af säl ökas.
På ungefär 24 decm. djup påträffades skärfvor af krukmakaregods af groft material och mycket primitiv beskaffenhet. Dessutom hittades på samma djup och nedåt flintspån och på 28 decm. djup redskap af flinta samt i nedersta lagret på 32 decm. djup tvänne sylar af ben, Flere af de bitar af lergods, som träffades i lagren under 24 decm. djup, voro försedda med enkla rätliniga sirater. Öfverallt i lagren träffades såväl af granit som kalk stenar, som tydligen visade att de blifvit sprängda genom upphettning. De flesta rörformiga ben, som påträffats, halva befunnits klarna eller slagna i bitar såsom förhållandet är med de benlemningar, man på andra platser funnit efter grottornas invånare, för hvilka djurbenens märg utgjorde den mest eftersökta spis. Bland benen har äfven påträffats ett mindre stycke af en menniskoskalle.
Det är, såsom vi antydt, ett vigtigt uppslag för etnografien, som dr K. genom sina gräfningar gifvit, och af beskaffenhet att rikta den vetenskapliga verldens uppmärksamhet på denna lilla kala ö om några hundra tunnland, der tills ifjor, då fyrbygnaden uppfördes, de lefvande varelserna sedan urminnes tid endast utgjorts af ett par hundratal skygga, halfvilda får, men der en gång i tiden, årtusenden före civilisationens dagar, ett sikte släpat fram ett lif af brist och elände, om hvars torftighet och ursprunglighet vittna de qvarlefvor från deras hvardagslif, deras kök och husslöjd, deras strider och jagter, som nu är 1888 bragts i dagen.
Det återstår blott att önska, det dr Kolmodin måtte få tillfälle att fortsätta och fullfölja till slut det arbete, han med så vackra resultat inledt.
Till den allmänhet, som någon gång besöker ön, ställa vi en vänlig uppmaning att lemna grottan i djupaste fred, så mycket hellre som icke några fynd der kunna göras af »metallisk valuta», under det åter genom oförståndig gräfning stor skada kan tillskyndas den kommande vetenskapliga närmare undersökningen.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Augusti 1888
N:r 69.
afgick härifrån idag till Stora Karlsö med last af cement för murning af en brunn och en större vattenreservoar vid den derstädes nybygda fyren.
Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Augusti 1888
N:r 68.
i går till Klinte och St. Karlsö deltogo från Visby ett hundratal personer, mestadels Visbybor, men äfven många resande och botanister. I Klinte der en del resande qvarstannade tillkommo ytterligare omkring 180 personer från närliggande socknar samt tre velocipedåkare som på 3 timmar färdats från Visby till Klinte.
Kl. 1 ankrade ångaren i Norderhamn, der flere fiskarebåtar mötte för att föra i land de resande, hvilket ock genast började. Snart nog vom alla landsatta på ön, der man nu såg spridda grupper än här och än der i bergsskrefvorna samt vid den nya fyren, som de flesta tycktes vara angelägna att bese.
Nedan före half fyra började-en del åter ge sig af till ångaren, men ändock dröjde det ganska länge innan alla kommo ombord, troligen derför att ej så många båtar hölls i till slut med utforslingen; rusning vid båtarnas landningsställen började synnerligast af landtbefolkningen och förvirringen ökades än mera, då en person, som var illa underrättad, meddelade att ångaren skulle gå precis kl. 4 och lemna dem qvar på ön som då ej hade hunnit komma ombord.
Lyckligtvis gick dock allt utan något missöde och så ångade Visby i väg åt Klinte, der ångaren Klintehamn ungefär samtidigt inkom. Efter endast ett kort uppehåll derstädes fortsattes resan och strax efter 7 var ångaren åter i staden.
Gotlands Allehanda
Måndagen 23 Juli 1888
N:r 59.
hade i fredags bolagsstämma, som bevistades af bland andre två ledamöter, hofjägm. af Petersens och häradsh. Berlin, uti konungens jagtklubb, hvilken som bekant äger ett större antal aktier i bolaget.
Behofvet af utvidgadt område i bolagets på St. Karlsön belägna jagtpaviljong gjorde sig särskildt vid den stora jagten ifjor höst känbart. Stämman beslöt derför på förslag af hr Wöhler att låta utföra en tillbygnad, sedan den kungliga jagtklubben för sådant ändamål tecknat ytterligare 1,000 kronor, på samma gång stämman uppdrog åt styrelsen att på enskild väg söka bland öfrige aktieägarna erhålla bidrag till denna tillbygnad.
För öfrigt uttalade sig stämman för fortsättning af planteringarne på ön, hyllka denna vinter lidit mycket dels af frosten, dels genom åverkan af hararna.
Beslut fattades att jagt på tordmule skall äga rum 20-21 Juli och på hare 14-15 September.
Till ledamöter i styrelsen utsäges hofjägm. af Petersons (ordf.), landasekr. Hambraeus (v. ordf.), godsäg. Wöhler (sekr. och skattm.), jägmästare Sylvan och kapten Facht, med löjtnant A. P. Hamilton och kapten Westöö till ersättare.
Revisorer blefvo ingeniör Otto Frestadiua och dr O. Klintberg med kapt. A. Lange till ersättare.
Gotlands Allehanda
Måndagen 4 Juni 1888
N:r 45
Karlsö jakt- och djurskyddsförenings aktiebolag höll i går årssammanträde å Stora Karlsö under konsul Carl E. Ekmans ordförandeskap. Sexton aktieägare voro närvarande.
Förvaltnings- och revisionsberättelserna föredrogos därvid, och ansvaesfrihet beviljades styrelsen. Till ledamöter i denna omvaldes konsul Carl E Ekman, bankdirektör Ad. Dahlbäck, kaptenerna E. E. Malmgren och T. Ytterberg samt nyvaldes f. landsfiskal M. E. Svallingson. Till suppleanter i styrelsen omvaldes överste G. Gadd och nyvaldes grosshandlare C. I. Kolmodin, och till revisorer utsågos jägmästare Ragnar Melin.
Vid sammanträdet fattades beslut att å Stora Karlsö uppsätta ett minnesmärke över framlidne direktören Willy Wöhler, vilken som bekant under lång tid med stor hängivenhet verkat för vårdande av Karlsöarna och deras djurliv. Minnesmärket skall erhålla formen av en bronsplatta med portätt och inskription och skall uppsättas å bergväggen vid Hien. Avtäckningen beräknas komma att äga rum nästa sommar.
Gotlands Allehanda
Fredagen 3 Augusti 1928
N:r 180
Ångaren Reserv, som i onsdags morse togs af grundet vid Stora Karlsö, anlände vid 3-tiden i går morse till Oxelösund.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Februari 1915
N:r 41
Den i Söderhamn vid Stora Karlsö strandade ångaren Reserv står ännu kvar på grundet. Bärgningsångaren Herakles anlände vid 11-tiden i lördags afton till strandningsstället och har upptagit arbetet med haveristens bärgning. Man håller för närvarande på med att kasta en del af stenkolslasten öfver bord.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Februari 1915.
N:r 37.