utgöra alltjämt en vigtig del af den årliga tillökningen i statens samlingar. I senast utgifna hälte af Antikvitetsakademiens månadsblad betecknas de fynd, som gjorts på Stora Karlsö af doktorerna Kolmodin och Stolpe samt i Näs socken af folkbögskoleföreståndare Hansson såsom de vigtigaste af stenåldersfynden på senare tid.
Särskildt om Karlsöfynden i Stora Förvar skrifver Månadsbladet:
Öfver hvarje schakt (af 1 fots djup) upprättades fyndkartor och alla ben tillvaratogos för att få statistiskt material. För att erhålla ledning för af görande at frågan, om grottan hyst bofast befolkning året om, eller blott till fälliga besökande, har särskild vigt lagts på att bilda serier af käkar af unga Phocaceer (säldjur), af hvilkas tandutveckling ett slags månadskalender kan vinnas. Antalet djurarter representerade bland afskrädet har betydligt ökats, äfven med många oväntade fynd. At brist på tillgängligt jämförelsematerial ha dock de definitiva bestämningarna måst uppskjutas. Särskild uppmärksamhet förtjena de talrika menniskoben med märken efter yttre våld, som på olika ställen anträffats. Antalet funna fornsaker går till öfver 700. I de tre öfversta schakten anträffades föremål från yngre jernåldern (kam och spelbrickor af hästtand; spelskifva af kalksten med koltecknade rutor). Vid 3 fots djup börja stenåldersfynden: massor af redskap och vapen af ben, fragment af lerkärl med ötverraskande rik ornering; stenyxor och andra verktyg. Afskrädet i stenåldersafdelningen var öfvervägande säl, En rekognosceringsgräfning ådagalade att äfven den stora grottan »Suder Vagnshus å Lilla Karlsö varit bebodd under likartade förhållanden med »Stora Förvar» och »Jungfruhålet» å Stora Karlsö.
Sedan detta skrefs har som bekant gräfningarne fortsatts med all ifver och ytterligare stora sändningar fynd ha oppgått till hufvudstaden, der de nu ordnas till ett fornhistoriskt materiel af högt värde.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Januari 1894
N:r 9