Etikett: Rute

Rute socken ligger nordost om Slite.
Gårdsnamn: Alby, Ale, Alvans, Bräntings, Fardume, Gerungs, Kauparve, Nors, Prästgården, Puttersjaus, Risungs, Sigfride, Siglajvs, Skenholmen, Talings, Valle Lilla, Valle Stora, Västrume.

Publicerat

Hushållningsgillena.

Bro hushållningsigille har till ledamot af bestyrelsen valt landtbr. Hugo Hedström, Ekes i Bro och till suppleant landtbr. Johan Bodin, Kvie i Bro. Till ombud för utseende af ledamöter och suppleanter i premileringsnämderna valdes landtbr. E. Thomason i Hammars med landtbr. O. F. Lindström i Thomase som ersättare, och till ombud för gillet vid öfverläggnjngen angående uppförande af ett svinslakteri utsågos hrr O. F. Lindström i Thomase och Olof Olofsson i Kroks.

Rute hushållningsgille, hvars i måndags hållna sammanträde var talrikt besökt, utsåg till styrelseledamöter landtbrukarne P. Vetterlund och Reinh. Karlsson, båda i Fleringe, till ombud för val af ledamöter i pr emieringsnämderna landtbr. Otto Ahlqvist med d:o Carl Bergbom som suppleant samt till ombud i svinslakterifrågan hr O. Ahlqvist. Frågan om bildande e en tjurförening diskuterades samt bordlades för vidare utredning till nästa sammanträde. En trädgårdsodlareförening med hr Bergbom till
ledare bildades, och sex personer föreslogos till ledamöter af hushållningssällskapet.

Lina hushållningsgille har till ombud för val af ledamöter i premieringsnämderna utsett landtbr. Oskar Weström, Mörby i Hörsne, med O. V. Pettersson i Mattsarfve till ersättare samt till ombud i svinålakthusfrågan nämdeman Andersson, Anninge i Hörsne.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 2 januari 1913
N:r 1

Publicerat

Folkmängdsuppgifter. Gotlands landsbygd.

Gotlands landsbygd vid årsskiftet från 1912 – 1913, benäget meddelade af pastorsämbetena:

Roma: Födda 18 (13 m. 5 k.), döda 9 (7 m. 2 k.); inflyttade 93 (37 m. 56 k.), utflyttade 78 (33 m. 45 k.); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 675; ökning 24.

Björke: födda 11 (5 m. 6 k.), döda 2 (2 m.); inflyttade 44 (18 m. 26 k.), utflyttade 49 (26 m. 23 k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 357; ökning 4.
Pastoratets folkmängd 1,032; ökning 28.

Grötlingbo: födda 10 (8 m. 2 k.), döda 9 (2 m. 7 k.); inflyttade 13 (6 m. 7 k.), utflyttade 17 (11 m. 6 k.); vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 624; minskning 3.

Fide: födda 3 (1 m. 2 k.), döda 3 (2 m. 1 k.); inflyttade 6 (3 m. 3 k.), utflyttade 27 (16 m. 11 k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 269; minskning 21.
Pastoratets folkmängd 893; minskning 24.

Hafdhem: födda 10 (5 m. 5 k.), döda 11 (7 m. 4 k.); inflyttade 48 (24 m. 24 k.), utflyttade 45 (18 m. 27 k.); vigde 7 par; folkmängd 31 dec. 708; ökning 2.

När: födda 5 (1 m. 4 k.), döda 4 (4 k.); inflyttade 6 (2 m. 4 k.); folkmängd 31 dec. 385; ökning 1.
Pastoratets folkmängd 1,093; ökning 3.

Burs: födda 12 (6 m. 6 k.), döda 5 (4 m. 1 k.); inflyttade 37 (21 m. 16 k.), utflyttade 26 (15 m. 11 k.); vigde 6 par; folkmängd 31 dec. 838; ökning 18 personer.

Stånga: födda 15 (8 m. 7 k.), döda 10 (4 m. 6 k.); inflyttade 42 (21 m. 21 k.), utflyttade 62 (38 m. 24 k.); vigde 6 par; folkmängd 696; minskning 15 personer.
Pastoratets folkmängd 1,534; ökning 3.

Garda: födda 7 (5 m. 2 k.), döda 11 (4 m. 7 k.); inflyttade 20 (12 m. 8 k.), utflyttade 23 (11 m. 12 k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 457; minskning 7.

Etelhem: födda 16 (9 m. 7 k.), döda 8 (7 m. 1 k.); inflyttade 76 (37 m. 39 k.), utflyttade 79 (33 m. 46 k.); vigde 4 par; folkmängd 603; ökning 5.
Pastoratets folkmängd 1,060; minskning 2.

Atlingbo: födda 7 (4 m. 3 k.), döda 4 (2 m. 2 k.); inflyttade 13 (10 m. 3 k.), utflyttade 11 (4 m. 7 k.); vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 238; ökning 5 personer.

Hörsne med Bara: födda 15 (4 m. 11 k.), döda 2 (2 k.); inflyttade 44 (25 m. 19 k.), utflyttade 39 (23 m. 16 k.); vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 441; ökning 18.

Fole: födda 11 (6 m. 5 k.), döda 8 (2 m. 6 k.); inflyttade 24 (10 m. 14 k.), utflyttade 34 (12 m. 22 k.); vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 441; minskning 7 personer.

Lokrume: födda 9 (4 m. 5 k.), döda 10 (5 m. 5 k.); inflyttade 43 (25 m. 18 k.), utflyttade 35 (17 m. 18 k.); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 422; ökning 7 pers.
Pastoratets folkmängd 863; hvarken ökning eller minskning.

Hangvar: födda 30 (17 m. 13 k.), döda 18 (10 m. 8 k.); inflyttade 66 (35 m. 31 k.), utflyttade 88 (48 m. 40 k.); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 889 (440 m. 449 k.); minskning 10.

Halls: födda 3 (1 m. 2 k.), döda 5 (3 m. 2 k.); inflyttade 8 (6 m. 2 k.), utflyttade 19 (8 m. 11 k.); vigde 1 par; folkmängd 223 (112 m. 111 k.); minskning 16.
Pastoratets folkmängd 1,112; minskning 26.

Othem: födda 28 (13 m. 15 k.), döda 13 (4 m. 9 k.); inflyttade 70 (25 m. 45 k.), utflyttade 92 (43 m. 49 k.); vigde 11 par; folkmängd 31 dec. 1,141; minskning 7.

Boge: födda 7 (2 m. 5 k.), döda 12 (5 m. 7 k.); inflyttade 17 (9 m. 8 k.), utflyttade 20 (9 m. 11 k.); vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 459; minskning 8.
Pastoratets folkmängd 1,600; minskning 15.

Lärbro: födda 31 (17 m. 14 k.), döda 33 (10 m. 23 k.); inflyttade 105 (49 m. 56 k.), utflyttade 95 (48 m. 47 k.); vigde 6 par; folkmängd 31 dec. 1,300; ökning 8.

Hellvi: födda 19 (12 m. 7 k.), döda 13 (5 m. 8 k.); inflyttade 80 (41 m. 39 k.), utflyttade 34 (18 m. 16 k.); vigde 2 par; folkmängd 627; ökning 52.
Pastoratets folkmängd 1,927; ökning 60.

Rute: födda 11 (6 m. 5 k.), döda 6 (3 m. 3 k.); inflyttade 35 (16 m. 19 k.), utflyttade 54 (24 m. 30 k.); vigde 6 par; folkmängd 31 dec. 549; minskning 14.

Bunge: födda 17 (8 m. 9 k.), döda 9 (5 m. 4 k.); inflyttade 79 (46 m. 33 k.), utflyttade 84 (51 m. 34 k.); vigde 7 par; folkmängd 700; ökning 2.

Fleringe: födda 5 (4 m. 1 k.), döda 5 (1 m. 4 k.); inflyttade 27 (13 m. 14 k.), utflyttade 26 (11 m. 15 k.); vigde 1 par; folkmängd 375; ökning 1.
Pastoratets folkmängd 1,624; minskning 11.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 2 januari 1913
N:r 1

Publicerat

Till självständigt apotek

förealår apotekskomitém att medikamentsförrådet i Klintehamn må förändras.
Komitén förordar vidare anordnandet av läkemedelsförråd å följande platser inom länet, nämligen Stenkyrka, Hangvar, Rute – Bungen (vid Rute), Fårö, Norrlanda – Sjonhem (i Norrlanda), Östergran, Ardre (vid Ljugarn), Sproge och Vamlingbo.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 30 Mars 1920
N:r 74

Publicerat

Åter strejk vid Rute cementfabrik.

De syndikalistiska arbetarna vid Rute cementfabrik, omkring 200 till antalet, ha kl. 2 i dag nedlagt arbetet och etablerat strejk. Anledningen är som vanligt en lönekonflikt. Arbetarna ha nämligen framställt krav på ytterligare 40 % löneförhöjning – en begäran som fabriksledningen icke anser sig med bästa vilja kunna tillmötesgå.

Gotlands Allehanda.
Onsdagen 24 Mars 1920.
N:r 70.

Publicerat

De gotländska raukarna och deras bevarande.

Stockholmsbrev till Gotlands Allehanda.
Svenska Naturskyddsföreningen höll på torsdagsaftonen sitt årsmöte i samband med den nu pågående »Skogsveckan» i Svenska Läkaresällskapets stora sal, härstädes under professor R. Sernanders ordförande skap. Utom de sedvanliga årsmötesärendena upptog föredragningslistan tvänne föredrag, nämligen av fil. kand. Hugo Osvald och professor Henr. Munthe.
Det kan nämnas att föreringen vid årsmötet valde till sin första hedersledamot d:r Emil Bäcklin i Göteborg, känd som icke blott en energisk naturvän utan också som en givmild och omtänksam medlem av Naturskyddsföreningen, i det han vid flerfaldiga tillfällen riktat föreningena arkiv med fotografier och dess årsskrift med flera artiklar.
Den förstnämda höll ett längre, med ekioptikonbilder belyst, synnerligen intressant föredrag om en av Sydsveriges största högmossar, den på gränsen mellan Jönköpings och Älvsborge län liggande Komosse.
Professor Munthe höll efter kand. Osvald ett, likaledes med skioptikonbilder belyst föredrag om Gotlands Raukar.
1917 hade tal. fått i uppdrag att göra och fullgjort en undersökning beträffande rankar, jättegrytor, jätterullblock o. dyl. och erhöll därvid ett rikhaltigt bildmaterial. Tal. som nu mera beskrev de visade bilderna än höll ett direkt föredrag, gav först en liten inblick i rankarnas tillkomst, därvid visande bilder från strandpartier på Gotland och Öland. Raukarne finnas som bekant av flera slag, dels sådana som uppkommit genom havsvattnets inverkan
på stenlager med hårdare och lösare partier dels sådana som uppkommit genom förvittring och ras.
Den förstnämda av havet utförda raukbildning, som är specifikt gotländsk, har väckt rätt stor uppmärksamhet. Den första som ägnade dem någon uppmärksamhet var Linné som omnämner raukarna i sin »Gotländska Resa». han som var föregångsman på så många andra områden av naturforskning. Tal. citerade vad Linné i sin skildring säger om raukarne och utpekade, sedan med hjälp av kartan de olika mera utpräglade raukorådena på Gotland, såsom Fårö, Lergraf i Rute,
Slite, Kyllej, Lickershamn, Karlsö, Lau och När, Vamlingbo och Sundre m. fl. platser.
Bland de första bilder tal därefter visade från en rundtur kring ön var Högklint, där ju en raukbildning finnes i Getsvältan. I Slite finns en hel del väldiga raukbildningar bl. a. vid Lännaberget. Bilder följde sedan från skilda platser: Lickershamn, Lilla Karlsö, där tal. framhöll den egendomliga låga raukbildningen på själva Stranden.
Man har på senare åren uttalat farhågor för bl. a. en 18 meter hög rauk på Lilla Karlsö, den man ansåg hotades av söndersprängning av en stor oxel, som växer utefter väggen. Likaså befarade man att den vackra raukporten i Lergrav i Rute skulle taga skada av sprängningar i närheten, men i båda fallen hade tal. gjort sig säker om att ingen fara hotade.
Den intressanta rundfärden Gotland runt upptog vidare bilder från Hellvi, Östergarn, (gubben på bergklinten) de bekanta raukarne vid Kyllej m. fl. platser.
Av raukar, sådana som vattnet icke medverkat till att skapa, visade tal. bl. a. en på 11 meter vid Omberg, men även Gotland har en hel del av dessa formationer att uppvisa, såsom vid Östergarn, vid Rövar Liljas håla söder om Visby m. fl. platser.
Mot slutet av sin intressanta förevisning framhöll tal. det stora intresse som gotlandsallmogen, hyser för Gotlands raukar och naturminnesmärken i övrigt, vilket intresse i och för sig är en god vakt omkring desamma. Gotlandsbefolkningens intresse för bevarandet av raukarne tog sig t. ex. uttryck härom året då ett bergsprängningsföretag i Slite som hotade raukarne möttes med allmän indignation och också inhiberades.

Gotlands Allehanda
Lördagen 20 Mars 1920
N:r 67

Publicerat

Dödsfall. Rudolf Gardelius

Härmed tillkännagives att min älskade son och vår broder Rudolf Gardelius, född den 16 maj 1883, hastigt avled i Ruta den 16 mars 1920, djupt sörjd och saknad av mig, syskon och syskonbarn samt släkt och vänner.
Rovalds i Väte den 18 mars 1920.
Maria Gardelius, f. Bjersander.
Syskonen.

\"Dödsannons\"

Mina tankar äro icke edra tankar och edra vägar äro Icke mina vägar, säger Herren.

Gotlands Allehanda.
Onsdagen 17 mars 1920.
N:r 64.

Publicerat

Nervfeberepidemien.

På provisoriska epidemisjukhuset vårdas i dag 11 patienter, av vilka 6 överflyttats dit från ordinarie epidemisjukhuset utanför norr.
Epidemien har nu krävt sitt första dödsoffer, i det arbetaren Johan Stenberg, vilken var en bland de första som inlades å ord epidemisjukhuset, i går afton avled därstädes. Den avlidne var 35 år gammal. Han efterlämnar hustru och barn samt åldrig moder, vilken jämväl angripits av sjukdomen och vårdas å prov epidemisjukhuset.

Gotlands Allehanda.
Onsdagen 17 mars 1920.
N:r 64.

Publicerat

Fastighetsauktion å Gamlegårds i Rute.

Måndagen den 22 mars kl. 5 e. m. låter sjökapten Aug. Malmsten på grund av förestående avresa till Amerika genom auktion istället försälja sitt ägande 1/64 mantel Gamlegårds i Rute.
Fastigheten innefattar c:a 8 tnld åker och 37 tnld närliggande hage med husbehovsskog. Åbyggnaderna, som utgörs av manbyggnad, flygelbyggnad med handelslokal, bostadsrum och brygghus samt ladugårds- och tröskverkshus, äro rymliga.
Centralt läge nära Rute cementfabrik.
Försäljningsvillkoren tillkännagivas före utropet.
Hellvi den 7 mars 1920.
Arvid Mörrby.

Gotlands Allehanda.
Onsdagen 17 mars 1920.
N:r 64.

Publicerat

Ett dödsfall i spanska sjukan

som för närvarande visar tendens till spridning å norra Gotland, inträffade i går i Rute, där cementarbetaren Rudolf Gardelius då avled i en ålder av 37 år. Dödsorsaken var lunginflammation som följd av spanska sjukan. Den avlidne efterlämnar moder och syskon, bosatta i Väte.

Gotlands Allehanda.
Onsdagen 17 mars 1920.
N:r 64.

Publicerat

Dödsfall. Hugo Ernst Fredrik Ström

Att Gud efter sitt allvisa råd behagat hädankalla min Ömt älskade son samt vår käre broder Hugo Ernst Fredrik Ström, som efter ett svårt lidande (nervfeber). avled i dag kl. 1 f. m., I en ålder av 37 år, 7 mån. och 14 dagar, Innerligt sörjd och saknad av oss, trotjänarinna, släkt och många vinner, hava vi härmed den smärtsamma plikten tillkännagiva.
Gerunge I Ruta den 12 mars 1920.
Petter Ström.
John. Karl. Gunnar.
Älskad i livet, saknad i döden.
Sv. Ps. 864

\"\"

Gotlands Allehanda.
Fredagen 12 mars 1920.
N:r 60.

Om Oss Drivs med WordPress