Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Ronehamn består av ett mindre samhälle, en lant- och fiskehamn samt småbåts- och gästhamn.
uti Emil Gerles konkurs kallas att sammanträda å Visby Rådhus lördagen den 13 April 1889 kl. 5 om. för att pröfva anbud å konkursboets fastigheter.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.
Borgenärerna i hemmansägaren Johan Hanssons, Uggårda i Rone, konkurs kallas att sammanträda i värdshuset å Ronehamn lördagen den 6 instundande April kl. 11 t.m. för att granska upprättadt utdelningsförslag samt, om det samma godkännes, erhålla utdelning.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.
Gotlands Allehanda
Måndagen 1 April 1889
N:r 38
Rone, 3 Nov.
En ny folkskola
beslöt Rone församling på kyrkostämma att upprätta på Ronehamn. Der har visserligen gedan flere år funnits en skola, som förestås af en lärarinna, men enligt folkskoleinspektörens, kyrkoherden Uddins, förslag anses den alltför ofullständig. Församlingen beslöt derför att i och för byggande af nytt folkskolehus upptaga ett amorteringslån samt tillsatte en komité att inkomma med vidare förslag om plats och husets storlek m. m. Den nu varande skolan skulle fortgå till år 1892, då den nya bör taga sin början.
Under ett lass
af 8 tunnor sill kom i går qväll en person, som under färd från Ronehamn körde för nära diket. Hela bröstkorgen inklämdes hvarför mannen måste å hamnen qvarligga under natten och affördes i dag till läkare.
På kommunalstämma
beslöt Rone socknemän att kommunalnämden hos poststyrelsen skulle anhålla om ytterligare en poststation i socknen vid kyrkan. En finnes förut på hamnen.
Brefmängden har ökats och man anser att den än vidare ökar sig. Det vore ej ur vägen, enär postskjuts ändå passerar der förbi alla postdagar.
Snöskottningen
inom socknen ville några ha ändrad och py »bolagsordning» faststäld. Det vardt efter lifligt meningsutbyte dock intet af, fastän man t. o. m, föreslog att sätta den blifvande snön på entreprenad. Det gamla får stå tills vidare.
Lojsta slott.
När marken är grön och milda sommarvindar fläkta, när söndagen kommit och man får andas ut efter veckans mödor, då gäller det ett tillfredsställande svar på den frågan: hvart skola vi resa? Denna gång blef svaret: jo, till Lojsta slott. Efter många om och men, underhandlingar och klammerier, om hvilka som skulle ge till huset hemma, kommo vi ändtligen i väg. Dagen var vacker och solig. Dammet rök kring hjulen, men var artigt nog att ej stiga högre, Svartklädda herrar och damer, bonddrängar med rökpipa i mun och hatten på sned samt trinda pigor i galoscher och parasoll mötte oss omväxlande under vägen. Vid Linde kyrka stiga vi af för att betrakta den s. k. klinten, ett på södra sidan kalt och på norra sidan rätt högt kalkstensberg, beväxt med tall och gran. På platån deruppe är en härlig utsig!; skada blott att man gjort så litet för resandes beqvämlighet. På östra och norra sidan är en dalsänkning som påstås i hedenhös varit segelled för skepp, hvilken kanalväg äfven leder förbi Lojsta kyrka och igenom alla träsken der fram till slottet och än vidare. Förtöjningsringar af jern påstods ännu sitta qvar i berget. Emellertid smeckade vi på våra kampar och foro vidare samt öfverraskades riktigt af att finna lilla Lojsta vara en sådan vacker socken. Till höger ha vi ett långt grått berg, en bild af och ett minne från den råa vikingatiden, till venster en grön äng full af sprittande lif, en bild af ungdomen och midt emellan detta den lilla sockenkyrkan, en bild af den allvarligt milda, medlande kristendomen. Sin spira speglade hon i träskets klara vatten, som för öfrigt är fullt af små nätta fiskar. Vi kunde dock ej stanna, här vi skulle ju till slottet. Dock nej.
I Ekängen fiones en ek, hvari ett par oxar gömt sig och vi måste se på den. Der står hon ju tätt vid vägen, kolossalt tjock, 33 fot il omkrets, men ihålig. Skorpan är icke en qvarts aln tjock, Men vidundret är ännu grönt. Äunu 1888 bär hon gröna löf på sina sekelgamla grenar, Dess lifskraft är icke fösvunnen, dess saft har icke frusit, trots marsgajsten glorvirdig i åminnelse detta år.
En beskedlig nämdeman visade oss vägen. Vägarne här böra mellertid anbefallas i den länsmans åtanke som fått distriktet här. Da äro väl stenlagda, men det behöfs litet grus på stenarna. I latmarsch måste viköra öfver åkrar och hagar ut i hajdi der vi ändtligen vid ett led funno det efterlängtade slottet. Här fans asp, ek, rönn och björk i brokig blandning med tall och gran; naturen antog här ett högst pittoreskt utseende.
Berget som hade sina väggar i träsket följde oss alltjämt. På denna sidan vattnet låg »slottet», tvänne stora kullar med genomgräfda gångar liknande löpgrafvar. Da voro nu beväxta aflöfskog, men allt vittnade om att här i hedenbös varit on skattkammare, väl gömd och ej heller lätt att intaga. På den större kullen funno vi huggen sten. Det tycktes som denna varit något slags försvarsverk för den mindre.
»Å, se god dag, god dag!» Jag blef störd i mina funderingar. »Tackar, ni här?» »som du ser!> Och nu blef det ett pratande och ett lif. Icke mindre än trenne skollärare, ett prestämne, några landtbrukare och ett tjugutal damer från öster och vester, När och Klinte gästade slottet i dag. Prestkandidaten gaf sig t. o. m, i båt med några damer öfver på andra stranden, klättrade uppför berget och började der en serenad väl värd att höras. Den gaf genljud i backar och skog. Roddarep, som sade sig vara ägare till stället, tog nu båten och rodde med oss till >Ramhällsgubben» för att se om han smidt några sigdar i år, Vi fingo emellertid se en urholkad krypta med många rum, men några sigdar gågo vi icke, Men det var ett stycke natur så olik den vanliga på Gotland, väl värd att betrakta i strålarna af en aedgående sommardags nedgående aftonsol.
Här vore ett fält för en person med företagsamhetsanda, sade vår vän, Här kunde man inrätta badanstalt, förlustelser och villor i oändlighet, blott någon ladesig utför saken. Från landets alla hörn skulle man resa till Hus slott.
en neckrosor, de rara, måste vi hafva. Se så, nu är det bra, jag blef bara litet våt om foten, Och under det jag drar afstöfveln, titta fiskar pyfiket upp, liksom frågande : hvad är du för en aborre som ej tål vatten? Och derpå undra de ännu i dag. Men då man håller möten för djurskyddssakens framgång i Lojsta ängar bör man ej glömma de små undervattensdjuren som menniskor nog obarmhertigt sätta på krok.
Torr om foten, handen full af neckrosor och blad samt öronen fulla af serenadsånger beger man sig nu hemåt. Meansjunger ännu »Hvem är som ej vår broder ming» och »Stilla skuggor», derefter. ett fyrfaldigt hurra som besvaras från små sällskap här och der i backarna. Vagnens rullande förtager det sista ekot, taflan vid kyrkan ses från motsatt sida men vacker äfven der, de små »killingarne> hoppa lekfullt på de branta afsatserna på sluttningen af berget, vattenytan krusas lätt af vinden, under det aftonrodnan färgar det hela i ett rosenrödt skimmer och man glömmer den steniga vägen, man glömmer vedermödorna, men man minnes säkerligen Lojsta och dess s. k. slott.
Gotlands Allehanda
Måndagen 5 November 1888
N:r 89
Inkomna fartyg: Till Ronehamn: 20 Oktober: ångf. Vera, Karlsson, Köbenhavn, barlast. — Till Klinte: 24 Ost.: jakt. Fyra Systrar, Lötberg, Rostock, barlast; 27 Okt.: ångf. Velox, Sandström, Stettin, barlast; jakt Josefina, Paxon, Wismar, barlast.
Utgångna: Från Visby 28 Okt.: skonert Matilda, Fogelström, Gryt, barlast; galeas Trio, Pettersén, Öland; barlast; jakt Odessa, Källström, Öland, barlast; jakt Neptun, Pettersson, Öland, barlast; jakt Karolina, Österberg, Norrköping, kalk; jakt Ina, Carlsson, Gamleby; kalk. — Från Ronehamn: 12 Okt.: skonert Ellen, Hansson, Kiel, trävaror; 24 Okt.: ångf. Vera, Karlsson, Göteborg, korn. — Från Klinte: 427 Okt.: jakt Doris Nyman, Wismar, kalk.
Gotlands Allehanda
Måndagen 29 Oktober 1888
N:r 87
Inkomna fartyg: Till Visby: 22 Aug. skon. Lars, Hultman, Lybeck, styckegods; jakt Karolina, Österberg, Fårösund, sten. — Till Slite: 17 Aug. jakt Karolina Lyders, Kahl, Ume; 19 Aug. jakt Matilda, Lundberg, Sundsvall; 22 Aug. skon. August, Nilezan, Aarhus, alla i barlest. — Till Ronehamn: 12 Aug. skonert Laurentius, Vestberg, Kiel, berlast. 15 Aug. skonert Antio, Joher2son, Helsingborg, gödningsämnen; 16 Aug. skon. Ellen, Backe, Kiel, barlast; 22 Aug. skon. Kampanus, Larsson, Åhus, barlest.
Utgångna: Från Visby: 23 Aug. jakt Dolli, Kellström, Ke!mar, Kalksten. — Från Slite: 16 Aug. jakt Minas, Godman, Södertelie; 21 Aug., skon. Axel, Hellström, Ume; 22 Aug. jakt Karolina Lyders, Viberg, Sundsvall, alla med kalklaster. — Från Ronehamn: 17 Aug., skon. Antio, Johansson, Vestervik, barlast; 20 Aug., skouert Laurentius, Vestberg, Kie!\’, träveror.
Gotlands Allehanda
Fredagen 24 Augusti 1888
N:r 68.
Visby rådhusrätt har i dag haft att handlägga endast några mindre civilmål.
Urarfvsansökan efter afl. konsul G. T. Romnahl inlemnades i dag till härvaranderådhusrätt, som förordnade handl. A. Palm till god man.
Norra häradsrätten.
För djurplågeri dömdes vid det nu afslutade vårtinget arbetaren Kristen Karlsson från Lickershamn att böta 75 kronor. Han hade sistlidne vår vanvårdat, plågat och misshandlat en get samt två hästkreatur.
Ett mera uppseendeväckande mål är det som nu afslutats mellan länsman Smedberg såsom åklagare och barnmorskan Kristina Katarina Viberg från Lärbro socken, hvilken stått till ansvar för vårdslöshet och oskicklighet i utöfningen af barnmorskeyrket.
Under ransakningen har framgått, att Viberg 7 April 1887 på kallelse infunnit sig hos hemmansägaren Carlberg från Hammars i Lärbro för att biträda vid hans hustrus förlossning.
Påföljande dag hade non flere gånger försökt att med tång uttaga fostret under förhållanden, som enligt medicinalstyrelsens utlåtande varit synnerligen egrade att förorsaka fostrets död, om det varit vid lif, och kunnat gifva upphof till sådan skada å modrens födslodelar som kunnat lägga grunden till dea barnsängsfeber, hvari hustru Carlberg aflidit. T illika hade hon underlåtit att efter förlossningen rätta sig efter medicinalstyrelsens cirkulär till rikets barnmorskor 13 Juni 1881, samt hade, ehuru hon under förlossningens lopp insett att fara fans för hustru Carlbergs lif, ej underrättat dennas avhöriga och begärt läkarebjelp eller biträde af annan närboende barnmorska. Genom dessa försummelser hade hon gjort sig skyldig till ansvar för vållande af hustru Carlbergs död — och dömdes på grund häraf att böta för vårdslöshet och oskicklighet i yrket 100 kronor samt för vållande genom försummelse till hustru Carlbergs död 200 kronor eller tillsammans 300 kronor.
Södra häradsrätten.
För oloflig utskänkning dömdes hemmansägaren JohanssonSandelius, Källgårds i Stenkumla, att böta 75 kronor samt att erlägga 56 kronor 25 öre i utskänkningsafgift. Han hade söndagen 26 Februari sålt 2 qvarter bränvin för 60 öre
Förärekränkning, beskyllning för olofligt förhållande till en qvinna, mot hemmansägaren J. G. Jacobsson, Bockes i Fröjel, dömdeshemmansägaren Lars Nyman och dennes hustru Jakobina likaledes från Bockes, att hvardera böta 15 kronor.
För skymford och smädliga yttranden hade handlanden Johan Bokström instämt arbetaren August Olsson och skomakaren Karl Jakobsson, dels samme Olsson instämt handl.
Bokström. Olssons talan mot Bokström ogillades och dömdes Jakobsson och Olsson att hvardera för ofvannämda brott böta 30 kronor.
Till äktenskapsskilnad har häradsrätten dömt mellan Katarina Andersson, Saudqvie i Öja, och hennes man Jakob Andersson, enär denne icke inom utsatt tid infunnit sig för att fortsätta äktenskapet.
Likaledes har till äktenskapsskilnad dömts mellan hustru Augusta Gahnoström, Kyrkebys i Etelhem, och hennes man snickaren Olof Vilhelm Gahnström, enär denne underhållit oloflig förbindelse med ogifta Emma Vahlström från Ronehamn.
För barnuppfostringshjelps erhållande hade pigan Sofia Lundgren från Näs instämt drängen Joan Nyström från Vamlingbo. Lundgrens talan ogillades, enär Nyström gått den föreskrifna värjemålseden.
Edgång ålades smeden Axel Lutteman, hvarigenom han skulle svära sig fri från faderskapet till ett af pigan Johanna Fredrika Gardstedt, Sandegårda i Sanda, 16 Oktober 1887 framfödt gossebarn.
Gotlands Allehanda
Måndagen 16 Juli 1888
N:r 57.
Som vi på sin tid omtalade hade k. m:t i bref af 11 Nov. 1887 bestämt som vilkor för fortvaron af telegrafstationerna vid Ronehamn, Burgsvik och Fårösund att vederbörande kommuner eller enskilda, för dessa stationers bibehållande intresserade personer ville ikläda sig förbindelse att utom tillhandahållande kostnadsfritt för staten af erforderlig stationslokal, ersätta telegrafverket det belopp, hvarmed den verket tillfallande portoinkomsten understege 1200 kronor för år.
Dessa vilkor ha icke kunnat uppfyllas af stationerna vid Fårösund och Burgsvik, hvadan: telegrafstyrelsen beslutat alt dessa två stationer skola indragas 1 nästkommande Maj.
Hvad deremot Ronehamn beträffar kommer stationen der att bibehållas, åtminstone till detta års slut, enär fem inom kommunen bosatta personer åtagit sig att fylla de ofvannämda vilkoren. För att betrygga stationens fortvaro äfven för nästa år fordras dock att anbudet förnyas inom nästa 1 Oktober.
Gotlands Allehanda
Måndagen 12 Mars 1888
N:r 21
Rone, 5 Mars.
Ett oväder,
hvars mako man icke i mannaminne härstädes skådat drog i lördags fram öfver våra kuster.
På morgonen var vinden O. men öfvergick sedermera till NO och på e. m, till full Nord under orkanlik storm och förfärlig snöyra. I hugs, stall, lador, vind ja isjelfva boningsrummen pressades snön in genom de minsta springor af det starka lufttrycket. Vägarne voro ofarbara och omöjliga att hålla öppna. Postbudet från Hemse måste öfver natten qvarstannna på Ronehamn till påföljande söndag. Åkande måste taga in hvar de kunde och man berättar om personer, som kommit vilse, hvilket dock ej är bekräftadt eller närmare kändt då detta skrifves. Rapphönsen kommo in under boningshusen.
Sitt ben afbrutet
fick häromdagen en arbetarehustru, då hon gick alldeles ensam bärande endast en kanna mjölk. På vägen måste hon ligga, tills hennes man ändtligen fick höra hennes rop och måste köra henne hem. Läkare tillkallades och benet blef gipsbehandladt eftersom håda läggpiporna voro afbrutna.
Hafsisen
utanför Ronehamn är icke blott gångbar utan äfven körbar. Dagligen forslas »släke» från holmarne af flere par dragare. Sedan 1881 har isen icke varit sådan.
Rone mejeribolag
hade idag ordinarie bolagsstämma som leddes af handlanden L. Cramér med landtbr. Nils Eneqvist till sekreterare. Styrelsen redogjorde för bolagets ställning 29 sistlidne Februari, hvaraf framgick att bolaget tills dato inköpt 9,263:70 k:r mjölk för kr. 1,654:82 samt afsändt tillsammans 2,308 skålp. smör. Vid mejeriet såldt smör, ekum- och kernmjölk belöpte sig till kr. 465:05, hvilket sammaalagdt med hvad man tror sig erhålla för afsändt smör utgör 2,285:33. Derifrån afgår ofvanstående summa för inköpt mjölk ellar 1,654:82, och några div. audra omkostnader 420;82. I så fall skulle dock uppstå en behållning af något öfver 200 kr. Vid mejeriet hade tillverkats 2,366 skålp. smör hvilket visar att omkr. 3,91 kanna mjölk utgått till hvarje skålp. smör. Härefter föredrogs revisiousberättelsen, som tillstyrkts ansvarsfrihet, hvilket af stämman tacksamt beviljades. Nuvarande styrelse omval des för nästa verksamhetsår 1889. — 100 kr. stälde bolaget till denna styrelses förfogande som ersättning åt verkställande direktören för korrespondens och besvär. Af suppleaaterna omvaldes de förre med undantag af handl. Fagerberg, i hvars ställe utsågs landtbr. Karl Norrby, Bölske, Eke. Revisorer blefvo hrr Nils Eneqvist och nämdeman O. N. Bolin. Styrelsen uppmanade alla aktieägare, som icke fullgjort sina amorteringar för halfva December, Januari och Februari månader att desamma ofördröjligen fullgöra med kr. 1,58 för aktie. Frågan om att bygga svinhus, hvartill ritning genom styrelsens försorg inkommit jämte kostnadsförslag slutande på 400 kr., uppsköts till framtiden. Men deremot lemnade stämman styrelsen i uppdrag att genast så fort ske kan låta uppföra en vedbod och skjul för skjutsar. Sedan åtskilliga mindre vigtiga frågor dryftats afslöts stämman sedan fabrikör A. V. Krokstedt och N. O. Nilsson utsetts justera dagens protokoll. Länsmejeristen G. af Wetterstedt har undersökt mjölken, Se här buru ett af hans undersökningsprof taget 23 Januari tar sig ut.
Som synes äro profven nr 16, 72, 101, 129 de styfvaste.
År 1830
var det påstå de gamle sådan vinter som i år. Mars var ovanlig kall och snörik och April hade starka yrväder så man i Rone kastade snö 16 dagar i denna månad och sista gången 19 April.
Tidig lamning.
Den 16 Januari erhöll en hemmansägare ett unglam, som nu är krytt och raskt.
Wamlingbo, 5 Mars.
En åtgärd, som af de kyrkobesökande emot tagits med särskild tillfredsställelsa, har kyrkoherden i denna socken vidtagit, nämligen
passionspredikningarnes
hållande i skolsalen, Under den nu rådande ganska skarpa kölden, torde detta tillvägagående mana till efterföljd flerstädes.
Snöyran 3 Mars.
All samfärdsel, likaså alla utomhus förefallande göromål måste formligen inställas.
Stormen, som vid middagstiden uppnådde en orkanlik styrka, sopade snön i drifvor af flare famnars höjd å flere ställen, och de landtmän, hvilka det ålåg att hålla landsvägen öppen för dem som af nödvändighet måste färdas, hade en ej afaudsvärd sysselsättning, då de, bokstafligen förvandlades tilllefvande isstoder, måste i det förfärliga ovädret traska öfver åker och äng, för att utstaka 8. k. bivägar, der snön & landsvägen ej till följd af sin myckenhet kunde undanskottas. Fram emot qvällen bedarrade dock vädret något, under det termometern sjönk allt mer och mer, tills den på natten visade 11—12 gr. Cels. under fryspunkten. — Å vestra kusten, från Hoburg och norrut, har ganska mycket is lagt sig å sjön, ända ut till omkring 16—20 famnars djup, öfver 1/2 mil från land.
För den väldiga snömassan och den stränga kölden infann sig i söndags blott en åhörare i Sundre kyrka, och derför vardt ingen gudstjenst förrättad, utan presten måste resa hem med oförrättadt ärende. I Vamlingbo kyrka infunno sig blott tre qvinnor och några män.
Flere ångare,
ha under den sist förflutna veckan synts trafikera Östersjön, de fleste å östra kusten af ön. I onsdags åtta dagar sen, inkom i Stockviken för att kola och proviautera en göteborgsångare, hvilken var lastad med sill och destinerad till Libau. På lördagsmorgonen afgick den åter med lots från Faludden ombord, och då hvarje försök att landsätta lotsen, till följd af påträngande drifis, syntes fruktiöst, måste deune, som var åtföljd af en kamrat, medföljde på färder. Fartygat angjorde sedermera för storm Visby, derifrån de bägge gotlandsmännen fortsatte resan åt hemmet.
Illa skadad
i ena foten blef en arbetare från en närgränsande socken för en liten tid sedan, då yxan slant med den olyckliga påföljd att foten nära nog klöfs midt itu från tårna och till yristen. Genom en skyndsam och omsorgsfull behandling har det gapande såret, som måste sys tillsamman, så småningom läkts, så att mammen numera är utan all fara.
Östergarn, 6 Mars.
Att gifta sig
midt i smällkalla vintern och uti ett så stormande yrväder, som knappast någon »ungdom» bevittnat, syntes häromdagen vara ganska riskabelt. Det fingo tvänne unga tu erfara under sista högtiden. I Alskog, brudgummens hem, skulle brölioppet stånda redan i lördags; men vigselförrättningen skulle försiggå uti härvarande kyrka, ity att bruden var född härstädes. Men »bradgummen dröjde» till följd af det då rådande yrvädret, och anlände först i söndagsaftop, På måndags f.m. vid tiotiden först kunde den högtidliga akten försiggå ehuru icke under gynsamma omständigheter, ty yrvädret tog åter till med sådan styrka, att återfärden till »brudhuset stälde sig enligt mångas omdömen ganska tvifvelaktig. Emellertid så bar det i väg, och hur det gick med »kronan» och hvad »kokarmor» sade, det vet ingen här ännu.
Buttle, 7 Mars.
Messfall
inträffade i söndags i Buttle och Guldrupe på grund af mycket svåra snöhinder. Till Vänge kyrka, der gudstjensten var utlyst till 12 midd. kommo endast ett par personer, hvarför gudstjensten, sedan pastor delgifvit de närvarande dagens text, blef instäld. Man kan icke minnas att messfall här förut inträffat 1:a böndagen.
Burs, 5 Mars.
Snöstormen.
Vid 1-tiden på e. m. hade stormen nått sin höjdpunkt. Saön yrde, så att man ej såg föremål två alnar framför sig. Några olyckor med anledning af stormen ba, då detta skrifves, ej athörts; dock såg det betänkligt ut med tegeltaken. På ett ställe måste man med stänger och rep binda fast taket, som flere gånger var i lyftning. På ett avnat ställe hade taket öfver pumphuset till gårdens bruan af stormen kastats ett långt stycke bort. Posten, som i vanliga fall brukar anlända kl. 1, kom ej förrän kl. 1/26, men gående, ty häst och släde måste lemnas vid stationen.
De gamle säga, att de ej minnas ett så fruktansvärdt yrväder sedan 1849, Äfven kölden har varit ovanligt stark. Så har det natten mellan lördagen och söndagen frusit i de källare och ladugårdar, hvilka förut i vinter rätt bra motstått kölden. Man hade af barometern förusett att något stort oväder skulle komma, ty den visade nära orkan; men äfven en annan ovädersspåman hade på förhand tillkännagifvit ovädret, nämligen
En tupp,
ifråga om hvilken man flere gånger förut iakttagit, att han genom sitt galande tillkännagifvit att oväder vore i annalkande. Nämde tupp gal då om qvällarne vid 9-tilen, hvilken tid i vanliga fall ej hör till hanegället.
Gotlands Allehanda
Fredagen 9 Mars 1888
N:r 20
Hemse, 24 Febr.
Agronomen Kihlberg höll idag
ett föredrag
i Rone skolhus. Landsh, Poignant var dervid närvarande. Vi vilja söka återgifva några af de vigtigare punkter, som föredraget rörde. Ett sjuttiotal åhörare bade infunnit sig.
Först tackade hr K. för det förtroende, han i denna trakt fått åtnjuta, och hvarom det nu i gång) varande andelsmejeriet nogsamt bar vittne, och sedan påpskadesvigten af att nu, sedan man kan få afyttra mjölken till 18 öre kannan, icka hålla för mycket dragare eller andra öfverflödedjur. Särdeles vore det här på landet uppsjö på hästar. Dernäst borde det odlas mera foderväxter och näst klöfver och timotej rekommmenderades luzern, som borde sås i blandning med dessa; Baljväxter, vicker, ett par nyare arter som kallades fågelvicker och häckvicker, förordades lifligt. Vore det en sanning att kon mjölkar genom tanden borde vår allmoge mer lägga an på foderväxtodling. Vid utfodring med baljväxter erhölle djuren det kraftfoder de så väl behöfde. På tal om kraatursstam vore den inhemska djurras vi ägde alldeles förträfflig. Talaren ville icke förorda införandet at andra . Men vår ko är för liten och mången gång mager. Ofta stå djuren och gnaga på balkon. Nyiödda kalfvar t. o. m, i kättan kunna gnaga och äta trä. Hvarom. vittnar detta? Jo fodret innehåller för litet forforssyra. Vid besök vid den största egendomen här, Davide, lågo korna bäddade i hö, men kunde knapt resa sig. Detta derför att myrhöet knapt innehöll någon fosforsyra. Äudock låge Ronemyr omgifvea af gödselhögar — grusåsar. Detta grus, utfördt på myrjorden, verkar för:rätfligt. Ea 15 lass i blandning med fosfat är nog på tunnlandet. Jorden blir då mera mottaglig för värmet. Kali finnes i gotländska myrjorden. Försök anstälda på Skäggs bevisade detta. Men för att utföra detta grus fordras mycket arbete och det är vissa tider på året omöjligt. Derför har man funnit på råd äfven här Några myrägare slå sig tillsammans och inköpa en s. k. rälsväg. Vid den verkställes detta arhata lätt.
Hafre är bäst att odla på myrmarken och jämfördt med kornodlingen lemnar den högre afkastning, när hafren uppfodrades i ladugården, hvilket bevisades med exempel. Med besök hos nämdeman Pettersson, Liffride, hade talaren sett förvånande vacker hafre på myr.
Kunde nu sådant komma i praxis, hvarje ko erhålla exempelvis bara 5 skålp. hafre dagligen, hvilket efter en tre till fyra dygn ökar mjölkmängden med minst en kanna, som efter nuvarande mjölkpris (18 öre k.) ovilkorligen bereder landtmannen en bank i mejeriet (och det vore bra mycket bättre skörda 12 gånger om året än som nu eker endast en gång, så bygde man påjbra mycketsäkrare grund än förut, som i motsats till detta betecknades som lösan sand. — Derefter berördes
ladugården.
Vi måste iarätta våra ladugårdar ändamålsenligare. Våra kreatur vore inga fåglar, som toge sin föda från luften, utan vanliga gräsätare. De borde derför erhålla sitt foder på s. k. foderbord, eller om ej detta ginge tör sig, en krubba med en grind öfver och så att djuret äfven der erhölle sitt vatten. Torfströ vore fördelaktigt emedan det uppsuper alla osunda ångor. Och då blir ladugården bra mycket helsosammare. Vattnet blir i krabban kylslaget, djuret slipper det iskalla vattnet. Vid vattning och utsläppning på gården är denna hal, så att djuren ofta förderfva sig. Skola de ut, böra de släppas på gödselstaden, den de trampa sammarz, hvilket är mycket nyttigt. Våra ladugårdar äro för qvafva; temperaturen bör vara mellan 12—15 Celsius.
Det gäller nu att förbättra vår ras, hvilket sker, om man väljer tjenliga tjurar. En sådan har sina mjölktecken likaväl som qvigan, tunn hud, jufver och mjölkspegel. I de 17 län, der talaren föreläst, stälde han detta med afseende på nötkreatur framför de andra, ty intet enda tuberkelfall hade, såvidt han visste, inträffat, och detta derför att rasen vore oblandad. Med afseende på
mjölken
var renlighet framför allt en vigtig sak. Pigorna borde tvätta sig före mjölkningen, hålla jafren rena, mjölkkärlen snygga, korna ryktas och mjölkflaskorna väl sköljas. Endast iså fall kan ett rent välsmakande smör produceras, Afionmjölken kan gerna sändas till mejeriet helst om den öfver natten stått i kallt vatten och icke gräddslefven cirkulerat öfver den på morgonen, Kaffegrädden får tagas annorstädes eller undvaras. Räåmjölk mottages ej. Icke förr än 8 dagar efter kalfningen bör den bäras till mejeriet. I de första vårdagarna, då mjölken vanligen har löksmak, får mejerit ysta, ty smör är då -otjenligt att bereda. Hr Kihlberg trakterade derefter sällskapet med prof på välsmakande sötmjölksost, beredd förra året vid Hushållsgillenas sammanträden. Ett bolag var under bildning, som köpte sådan 2 månader gammal.
Landshöfding Poignant föreslog derefter att husbönderna borde låta sina hustrur erhålla laglig giftorätt i mejerivinsten d. v. s. halfva förtjensten. De blefve då säkerligen mera villiga att afyttra mjölken. Herr Kihlberg ordade derefter om nyttan af rensningsmaskiner för säd (pris 500 kr. st.), om vigten af kornets bindning vid skörden och om fördelen ef svinuppgödning vid mejerierna samt lofvade anskaffa en annan svinsort med s. k. »marmoreradt» fläsk.
Kråkfångst.
13 kråkor fångades nyligen på ett loft hos garfvare Krokstedt i Ronehamn. I fjor vinter fångades på samma ställe 22.
Kölden
fortfar med 10 och 11 gr. hvarje natt. Snön ligger alnsdjup och i skogarna är det omöjligt arbeta.
Skogsafverkning.
Ena hemmensägare i Burs ämnar hugga timmer för 10 till 12 tusen kr. Ett sågverk med lokomobil skall anskaffas i vår samt på sommaren ett fartyg från utrikes ort befraktas. Omkring 200 tolfter sågstockar äro redan : framkörda, Och detta från endast en hemmansägare, — Men hur skall Gotland se ut om szogen kommer bort? Jo, som korallöarna i söderhbafven.
Gotlands Allehanda
Måndagen 27 Februari 1888
N:r 17
Rone, 27 Dec.
Julmorgonen
inträdde här med ett det härligaste vinterväder och godt före, som hade lockat ut en stor mängd slädar och bjellerklang i tidiga morgonstunden. Kyrkan, festligt belyst, var fullsatt och orgelns toner brusade högtidligt genom hvalfven. Till magister Granberg, som snart ett år härstädes tjenstgjort som predikobiträde och ämnar affiytta på nyåret frambar för församlingsmedlemmarne sina gåfvor i form af offer efter gudstjenstens slut som en enkel gärd af välvilja och förtroende.
Mejeriet,
som omkring fjorton dagar härstädes varit i verksamhet, står nu färdigt, vittnande om hvad enighet och samfundsanda kan åstadkomma. Utom mejerskan tjenstgöra der 2 elever, som utan någon som helst ersättning från bolaget sköta pigsysslorna. Af de män som utom interrimstyrelsen särskildt böra ihågkommas för energiskt arbete vid bygget vilja vi nämna konsul Broander. Äfven den som utfört arbetet, byggmästare, J. Jakobson, Frixarfve, bör icke glömmas, Mjölkmängden har hittills visserligen varit ringa (omkring 80 och 90 kannor om dagen) men man hyser grundad förhoppning att fram på nyåret få mängden fördubblad.
Andradag jul
kl. 5 e. m. höllo goodtemplarne härstädes en fest till förmån för logen. Magister Granberg höll föredrag. Allmänheten bjöds på kaffe.
Skörderesultat 1887.
Hvete: 1 person sådde 10 kappar, erhöll 6 1/4 tunna. Ena annan 1/4 tunna och erhöll 8 tunnor.
Råg: En person sådde 1 tunna, erhöll 15. En person sådde 1/6 tunna, erhöll 9 tunnor.
Korn: En landtbrukare har skördat efter 3 3/4 tunna utsäde 53 1/2 tunnor. Flere andra exempel kunde anföras, men detta torde bevisa att 1887 varit ett godt skördeår och biingat utomordentliga resultat på goda jordar.
Hafre: Af Visingöhafre har en person sått 7 lopar (1 3/4 t:na) och erhöll derefter 40 tunnor, Af potatis må nämnas endast ett fall, der efter 2 3/4 tunnas utsäde skördats 30 tunnor god vara.
Det har berättats, att en person här i socknen sedan tre månader arbetat på en
s. k. evighetsmaskin,
som en gång igångsatt aldrig skulle stanna. Jag kan visserligen ej borga för uppgiftens riktighet, men tror den ej vara utan grund. Mannen tror sig snart hafva lyckats, ehuru allt måste förklara saken omöjlig.
En fågel,
tämligen ovanlig, liknande något mellanting mellan kråka och skata eller kråka och skrika har en tid uppehållit sig här. Han är allätare, förtär kött och fläsk, är tämligen tam och låter intet ljud eller läte förnimmas, Mången tror det är en s. k. bastard; storlek som en större skata.
Tillbud till eldsvåda
yppade sig julafton på Ronehamn hos hemmansägaren M. Uddin. Någon större olycka skedde dock ej.
Hemse, 28 Dec.
Vice pastor.
Vid senaste biskopsvisitation med Hemse och Alfva församlingar 11 September framhöll biskopen det trängande behofvet af en yngre presterlig kraft, hvarvid också pastorn förklarade sig villig att för aflönande af en sådan bidraga med 350 kronor, under förutsättning och förhoppning att församlingen skulle vilja lemna resten, Då fyllandet af den lika stora återstående summan, som för ett biträde vore erforderlig, näppeligen genom uttaxering inom församlingarae kunde ifrågakomma, så har nu genom frivilliga bidrag, genom en energisk persons åtgöranden, den behöfliga summan i det närmaste blifvit fyld. Till vice pastor är hr H. Pettersson — den samme som här under kyrkoherdens sjukdom för ett par år sedan tjenstgjorde, utsedd. Pastor Pettersson lär i dagarne hitkomma, så att hau med nästa års ingång kan få börja sin befattning.
Nykterhetsfest.
Goodtemplarlogen Goda hoppet hade i går, tredjedag jul, ordnat en fest i folkskolesalen.
Äfven kyrkan hade dertill tagits i anspråk, i det pastor Granberg från Rone vid femtiden på qvällen höll ett intressant och sakrikt föredrag för en talrik åhörareskara, som fylue templet.
Förvintern har i år varit ovanligt blid, om man frånser blåsvädret, som varit ihållande.
Synnerligast ha adventstormarne varit ihärdiga mer än vanligt. Termometern har också hållit sig krivg fryspunkten med ett undantag endast, då han var nere vid femton grader under densamma.
Byggandet
har derför också med all kraft kunnat bedrifvas och flere bygnader ha erhållit sin resning under December månad. Att dessa kunde uppföras så sent på året, har varit beroende på blidvädret, men äfven en annan orsak har idragit härtill, nämligen bestämmelsen i brandstodsförordningen, som föreskrifver att efter nyår på méra tätt bebygda platser, inga tak få läggas med spån och då spånen är ett bland de billigaste taktäckningsämnen, så har en och annan tagit tiden i akt.
Alla de nu sent uppförda bygnaderna ha också erhållit spåntak.
Harjagten.
Äudtligen har dennu för alla jagtvänner efterlängtade spårsnön fallit. Harjagten, som nu förut gått på bart, har varit mindre lönande i brist på föremål och den kommer väl ej heller nu att lemna något större byte, ty hararnes led börja allt mer och mer att glesna. Mången dag får också sportmannen vandra, utan att få sigte på något som helst jösseföremål. Det är också man med tillfredsställelse erfar, hurusom fridlysningstiden kommer att utsträckas, i hopp om att detta kommer att göra något. Det bör också vara i den sanna jagtvännens intresse, ty kommer ej något att göras för att skydda hararne mera än hvad förut varit fallet, torde snart harjagterna komma att betydligt inskränkas. Men att skyttarne, eller rättare sagt menniskorna, äro de enda gom tillgodogöra rig alla harstekarna är långt ifrån förhållandet, utan brorslotten taga väl räfven och höken tillsammans, synnerligen den senare, ty den är mycket mera talrik än räfven.
Att detta är förhållandet får man bäst erfara under vandring i skog och mark, då man icke sällan på en upphöjd sten eller stubbe fioner skelettet at en hare.
På tal om harjagten kan jag nämna en episod, utspelad här i socknen, och det t. o. m.
inom Hemse handelsplats för icke så länge sedan.
Värdshus förbi.
Ett par personer gingo för några dagar sedan ut åt skogen med bössan på axeln för att om möjligt fånga sig en harstek. Mycket riktigt fick ock den medföljande hunden upp en hare och ett klingade dref började, som fortsatte både länge och väl, utan att dock skytten kom haren inom skotthåll. Slutligen tappade dock hunden, då det blef ett långt letande, utan att hunden kunde komma på rätta spåret. Sent omsider kom man dock att misstänka, att det ej stud så rätt till med spåret, som kom att leda rätt in i en källare. Då beslöt man att förvissa sig om saken, och så snart man fick nyckeln till källaren och inträdde blef man förvissad om sammavhanget, ty då satt verkligen vår jössee der helt beskedligt hopkrupen i ett hörn af källaren. Då hunden blet honom varse, rusade han ej genast på honom, utan betraktade ömsom sin underlägsne motståndare, ömsom sin husbonde, utan min af att vilja anfalla förrän han blet tussad — då några slag krivg källaren och haren fick med lifvet plikta för sitt värdshusbesök.
Alfva pastorats sparbank,
som i fjor våras af länsstyrelsen stäldes på utredning, har nu realiserats så till vida att 95 procent äro utbetalade, hvadan således återstår 5 procent af kapitalet, som dock framdelezs lär komma insättarne till godo.
Indrifningen af de utlånta medlen försiggick jämförelsevis lätt, utan att medföra några fallisemang.
Reservfonden, uppgående till närmare tiotusen kronor, åtgick till betäckande af förluster.
Hablingbo, 29 Dec.
Decemberstämman
för året försiggick härstädes i går, då fyllnadsval af kyrko- och skolrådsledamöter som voro i tur att afgå skedde; hvarvid samtlige desse återinvaldes. Derefter föredrogs och granskades fyrktals och debiteringslängderna, då man erfor att årets debitering uppgick till 18 öre å fyrk.
Ordinarie kommunalstämma
vidtog derpå, då val af kommunalordförande ägde rum. Till ordförande i stämman utsågs hemmansägaren Niklas Nilsson, Stjups och i kommunalnämden och fattigvårdsstyrelsen hemmansägaren Olof Jakobsson Vadstäde.
Gotlands Allehanda
Fredagen 30 December 1887
N:r 104
i handlanden C. J. Martins konkurs; som anses börjad den 15 i denna månad, hafva genom offentlig stämning kallats att sist torsdagen den 23 Februari 1888 före kl.
12, här å rådbuset, sina fordringar lagligen anmäla och bevaka.
Visby rådhus den 16 December 1887.
På Rådstufvuarättens vägnar:
HJALM. TORPADIE.
Borgenärerna i hustrun Anna Sofia Anderssons med firma: A. Andersson denna dag började konkurs äro genom offentlig stämning kallade att sist torsdagen den 23 Febrnari 1888 före kl. 12, här å rådhuset, sina fordringar lagligen anmäla och bevaka.
Visby rådhus den 16 December 1887.
På Rådstutvnrättens vägnar:
HJALM. TORPADIE.
Borgenärerne i Carl Hanssons, Båtels i När, konkurs kallas härigenom alt sammanträda å handlanden Emil Krokstedts i När kontor fredagen den 30 invevararande månad kl. 9 f.m. för alt emottaga redovisning öfver boets förvaltoiog och granska upprättadt utdelningsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i Nils Anderssons, Bota i Garda, konkurs kallas härigenom att sammanvträda vid Frendarfve i Garda onsdagen den 28 innevarande December kl. 12 på dagen för att.emottaga redovisniog öfver boetsförvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i Nils Bergmans, Frendarfve, i Garda, konkurs kallas att sammanträda vid Frendarfve onsdagen den 28 innevarande månad kl. 10 f.m, för att emottaga redovisning öfver boets förvaltniog och granska utdelningsförslaget.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i Per Perssons, Bosarfve i Lye, konkurs, kallas att sammanträda vid Eriks i Lye torsdagen den 29 invevarande December kl. XI f.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprätta dt utdelnvingslörslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i Johan Olssons, Smiss i Lye, konkurs kallas att sammanträda vid Smiss i Lye onsdagen den 28 innevarande December kl. 2 e.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelnivgsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i husbondeenkan Lovisa Ahlberga, Heffride i Lye, konkurs, kallas härigeovom att sammanträda vid Smiss i Lye onsdagen den 28 innevarande December kl. 3 e.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i Jacob Hanssons, Eriks i Lye, konkurs, kallas att sammanträda vid Eriks torsdagen den 29 dennes kl. 9 f.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i Olof Jacobssons; Rotartve i Lye, konkurg, kallas att sammanträda vid Eriks i Lye torsdagen den 29 dennes kl. 1 på dagen för att emottaga redovisning öfver boets förvaltviog och granska upprättadt utdelnings förslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i Jacob Jacobssous, Medebys i Lye, konkurs kallas att sammanträda vid Eriks i Lye torsdagen den 29 dennes kl 2 em. för att emottaga redovisuiog öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Stånga den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i Anton Hermanssons, Bogs i Stånga, konkurs kallas att sammantiäda å Burge gästgitvaregård i Lefvide lördagen den 31 dennes kl. X f.m. för att emottaga redovisning öfver boets förvaltning och granska upprättadt utdelningsförslag.
Alfva den 16 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i kaptenen J. N. Sommars konkurs kallas att sammanträda å Burge gästgifvaregård i Lefvide lördagen den 31 dennes kl. XI fm. för att emottaga redovisniog öfver boets förvaltniog och granska upprättadt utdelningsförslag.
Alfva den 15 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Borgenärerne i Petter Hemmins, Rigges i När, konkurs kallas att sammanmanträda å bandlanden Emil Kroksteds, i När, kontor fredagen den 30 dennes kl. X f.m, för att emottaga redovisnivg och granska upprättadtutdelningsförelag.
Stånga dena 16 December 1887.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Kreditorerna i förre bonden Olof Nilssons vid Petsarfve i Eke, konkurs varda härigenom kallade till sammanträde å Ronehamns värdshus onsdagen den 28 dennes kl. 3 eftermiddagen för att emottaga redovisning för konkursboets förvaltning, granska upp rättadt utdelningsförslag samt bestämma arvode.
Rone & Eke den 7 December 1887.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.
Gotlands Allehanda
Måndagen 19 December 1887
N:r 101