Etikett: Rone

Rone socken ligger på södra delen av Gotlands östkust.
Gårdsnamn: Autsarve, Botes, Burge, Davide, Domerarve, Findarve, Frigsarve, Gerete, Getor, Gullgårde, Hallbenarve, Halor, Hägdarve, Jakobs, Jaksarve, Lauritse, Lillgårds, Magnuse, Malms, Mattsarve, Ogges, Prästgården, Roes, Sigdes, Smissarve, Stale, Tomte, Tronhage, Uggårde, Vinarve, Ålarve, Änggårde.

Publicerat

Rättegångs- o. polissaker.

Visby rådhusrätt.
För fylleri
ådömdes två personer sammanlagt 20 kr:s böter.

Södra häradsrätten.
(Vårtingets sjätte sammanträde. Ordf.: förste notarien J. A. Waldt.)
Utslag:
Dom i deklarationsmålen.
För oriktig deklaration till inkomst- och förmögenhetstaxeringen dömdes O. Nilsson, Getor i Rone, att böta kr. 11:54 och A. P. Olofsson, Jaxarve i Rone, kr. 40:94, varemot Aug. Jakobsson, Kvie i Vall, frikändes.

För olaga skogsavverkning
tilltalade lantbrukaren A. Nylander, Snäckarve i Stenkumla, dömdes att böta 100 kr. samt att ersätta förbrutet virke med 800 kr.

Olaga gårdfarihandel,
bedriven inom Klinte landsfiskalsdistrikt, ådrog handl. D. M. Rosenblom 100 kr:s böter.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 Maj 1923
N:r 120

Publicerat

Föreningen Gotländsk idrott

hade i lördags afton sitt årssammanträde, vilket hölls i D. B. V:s paviljong under löjtnant E. Nybergs ordförandeskap.
Till en början upplätes årsberättelsen, av vilken bl. a. inhämtades, att i och med 1922 ett decennium förflutit, sedan föreningen bildades och att föreningen nu kunde blicka tillbaka på en 10-årig framgångsrik verksamhet, vars syfte som bekant är att främja och vidmakthålla intresset för de genuint gotländska idrotterna. Vidare föredrogs revisionsberättelsen, enligt vilken föreningens behållning vid senaste årsskiftet utgjorde 3,149 kr. 45 öre. Ansvarsfrihet beviljades.
Därefter skreds till val av ordförande, varvid löjtnant Nyberg, som beklätt ordförandeposten alltsedan föreningens tillkomst, på grund av bristande tid bestämt undanbad sig återval. Till hans efterträdare utsågs stadskassör Ad. Dahlbäck. Till styrelseledamöter återvaldes kapten B. Lindwall, tullöveruppsyningsman H. G. Ahlberg, Rone, och lantbrukare Edvard Johansson, Bäckstäde i Sanda, samt nyvaldes löjtnant E. Nyberg och hr Tor Ekelund, den senare efter konsul C. G. Björkander, som undanbett såg återval: Till revisorer omvaldes dir. Knut Falck och bankkamrer Wilh. Klint med banktjänsteman R. Olin och disponent E. Stenbom som suppleanter.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 28 Maj 1923
N:r 120

Publicerat

Nya hamn- och grundpenningstaxor å Gotland.

K. m:t har i enlighet med kommerskollegii förslag fastställt nya taxor å hamnavgifter i Visby, Kappelshamn, Fårösund, Kylley, Slite, Katthammarsvik, Ljugarn, Rone, Burgsvik, Klintehamn och Västergarn samt för lastbryggan i Lörje. De nya taxorna skola gälla intill utgången av år 1927. Samtidigt har k. m:t medgivit aktiebolaget Bungenäs kalkbrott att uppbära grundmeningar vid Bungenäs lastageplats samt fastställt taxa härför intill utgången av år 1927 i enlighet mad kammerskollegii förslag. Intill samma tid har Stockholms superfnsfatfabriksaktiebolag berättigats uppbära grundpenningar intill utgången av år 1927 enligt den i fjol fastställda taxan. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 Maj 1923
N:r 109

Publicerat

Väg- och vattenbygnaderna i länet.

Under 1913, de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga samlade, erhöll länet af statsanslaget å 500,000 kr, för understödjande af brobygnader och företrädesvis mindre hamnbygnader samt upprensning at liar och farleder ett belopp af
67,300 kr till utvidgning och förbättring af Slite hamn, hvilket företag beräknades kosta 116 000 kr.
Af beloppet, en miljon kr., för understödjande medelst lån at sanka trakters odling erhöll länet följande summor:
Till nygräfning af den s. k. Humlegårdsån i och för torrläggning af mark, tillhörande hemmanen Rovalds, Söjvide, Ungbanse m. fl. hemman i Eskelhems socken, hvarigenom skulle vinnas en vattenbefriad mark af 69,os hektar och 12,78 hektar nyodlad åker med en beräknad kostnad för afdikning af 9,023 kr. och för odling af 1, 27 kr., ett lånebidrag af 7,500 kr.; till nygräfning af floddiken genom och från ägorna till Hejde prästgård, Kvie, Skogs, Dans, Väntinge, Forsa och Munsarfve hemman uti Hejde looken, vattenbefriad mark 123,76 hektar, nyodlad åker 19,98 hektar, heräknad kostnad för afdikning 11,470 kr. och tör odling 2,398 kr., ett lånebidrag af 11,470 kr., till torrläggning oeh delvis odling af vattenskadad mark, tillhörande Kattlunds, Uddvide, Domerarfve, Rovalds, Sallmunds, Sandes, Frixarfve, Lunds, Botvide, Linge, Bölske, Liffride.
Österby, Nygranne och Odvalde uti Grötlingbo och Fide socknar, vatten-befriad mark 134,47 hektar, nyodlad åker 12,21 hektar, beräknad kostnad för afdikning 12,029 kr. och för odling 1,465 kr., ett lånebidrag af 12,020 kr.; till torrläggning af mark, tillhörande Frixarfve, Uddvide, Domerarfve, Kattlunds, Botvide, Rovalds, Gansarfve, Lunds och Sles hemman uti Grötlingbo socken, vattenbefriad mark 52,89 hektar, nyodlad åker 16,12 hektar, beräknad kostnad för afdikning 6,100 kr. och för odling 1,933 kr., ett lånebidrag af 6,100 kr.; till torrläggning och odling af sank mark, tillhörande Norrbys och Busatfve hemman uti Othems socken, vattenbefriad mark 42,26 hektar, nyodlad åker 9,14 hektar, beräknad kostnad för afdikning 3,496 kr. ocb för odling 1,096 kr , ett lånebidrag af 3,190 kr.; till torrläggning af mark, tillhörande Mästerby annex, Grens, Ammor, Ejmunds och Pilungs hemman jämte en lott i Fjäle myr uti Mästerby socken, vattenbefriad mark 45,22 hektar, nyodlad åker 1,83 hektar, beräknad kostnad för afdikning 3,128 kr. och, för odling 220 kr, ett lånebidrag af 3,120 kr.
Inspektioner. Väg- och vattenbygnadsstyrelsen lät under 1913 besiktiga och kontrollera 12 hamnarbeten och 9 vattenaftappningsarbeten samt en del järnvägar.
I Kappelshamns hamn befann uppgrundning ha skett af sand, tång och gyttja längst in vid den inre smala delen af bryggan. Djupet ytterst vid bryggans ända var 3,5 till 4,0 meter. Byggan liksom den yttre norra förtöjningskistan voro i fullgodt skick, men behöfde tjärstrykas. Den inre södra kistan var däremot myckot dålig och tarfvade nya yttre hörnståndare och nya stöttor till förtöjningspållare, hvarjämte plankläggningen behöfde lagas.
I Visby hamn har under de senare åren muddring verkstälts dels i inloppet, som afsevärdt breddats, dels i yttre hamnens södra del, där djupet upptages till 5 meter. För kajbygnad längs yttre hamnens södra sida voro kistor utsatta, och murning var påbörjad utefter en längd af omkring 90 meter. Kajer och vågbrytare voro i godt skick, och ingen anmärkning förekom mot underhållet.
I Ljugarns hamn voro en del af de skyddande betongblocken anrätta i vattengången, och en del virke uti äldre stenkistor närmast land var skadadt. För öfrigt var den af stenkistor med plankdäck utförda hamnbryggan und,rhållen i fullgodt skick. Djupt innerst var 2,0 meter och tilltog småningom utåt, så att det vid midten af bryggan var 3,0 meter och vid yttre ändan på insidan 5,0 meter och på utsidan 5,2 meter.
Vågbrytarna i Nabbens hamn äro från början utförda af allt för liten kullersten och voro till stor del raserade af sjön. Fiskarena hade äfven afsiktligt genombrutit hamnarmarna, i tro att strömmen skulle rena hamnen, som uppgrundats af tång och sand. Tvänne från början dåligt gjorda pirkistor finnas, hvilka voro i försvarligt skick. I inloppet var djupet 0,8 till 0,9 meter på bergbotten. Någon möjlighet att förmå fiskarena iståndsätta hamnen syntes knappast förefinnas.
Såväl de af kullersten utförda bägge vågbrytarna som de två afslutande pirhufvudkistorna i Djupdya hamn voro i försvarligt skick. Djupet i inseglingsrännan, där bottnen består af kalkstenshäll, var oförändradt, och syntes djupet äfven i öfrigt vara bibehållet. Mot underhållet förekom ingen anmärkning.
I Herta hamn voro östra hamnens vågbrytare och brygga i mycket dåligt skick. Västra hamnens vågbrytare, som äro uppförda af liten kullersten, hade slunkit ihop, men gåfvo likväl skydd. Kistorna vid inseglingen voro något angripna af röta i de öfver vattnet belägna delarna, men voro i öfrigt förs varliga. Djupet i inseglingsrännan uppgick ej till fullt 1,0 meter och aftog småningom härifrån in mot land. Bottnen i hamnen utgöres af sand.
Hamnarmarna i Tomteboda hamn voro fortfarande i mycket dåligt skick och bestå af stenrös till obetydlig höjd. Kistorna vid inseglingen voro försvarliga. Djupet i inseglingsrännan var endast 0,7 meter, och utanför inloppet finnes en afsevärd sträcka berghäll på samma djup.
I Hus hamn voro de af kullersten bygda hamnarmarna i godt skick. Pirhufvudena bestå af stenkistor, hvilka voro i godt stånd, så när som på de öfversta skiften, hvilka voro angripna af röta. Vattendjupet i hamnen befans vara i inseglingsrännan 1,1 till 0,9 meter och i själfva hamnen 0,9 till 0,7 meter.
Vid Rone hamn var den af sten utförda rymliga bryggan väl underhållen. Störsra vattendjupet invid bryggan var 4,6 meter.
Något arbete i Nystrands hamn hade ej under senare år utförts. Hamnarmarna af stenkistor voro i försvarligt skick, ehuru ett och annat trä behöfde förnyas. Djupet i inseglingsrännan var 0,8 till 0,9 meter. Någon nämvärd uppgrundning syntes ej ha ägt rum.
Burgsviks hamn. Under 1911-1912 års vinter ombygdes omkring 25 meter af kajen med nya kistor i samband med att järnvägsspår utdrogs hamnarmen från den då nyligen färdigbygds järnvägen mellan. Hafdhem och Burgsvik. Yttre delen af hamnarmen är äldre, men var i ganska godt skick med undantag för en af mellankistorna, som tarfvade reparation. Djupet i inseglingsrännan var 3,9 meter, hvilket djup äfven förefans vid brohufvudet och yttre bron.
Vid Klintehamns hamn voro stenkajen och skoningen på vägen från land i godt stånd. Hamnbryggans yttre delar, som under de senare åren varit i ett mycket bristfälligt skick, voro nu under ombygnad med användning af samma bygnadsrätt, som tidigare anvandts, nämligen med stenfylda träkistor och trädäck. Djupet under medelvattenytan skall vara ?????????? ?? ?????? djupet till fredsställande, likaså längs_ kajens yttre hälft, men länds kajens inre hälft fans en uppgrundning af tång och slam uppgående från 0,3 till 0,5 meter.
Klintehamn—Snögrinda järnväg var färdigbygd. på sträckan Klintehamn — Klintebys. Bandelen Klintebys—Snögrinda var ännu ej påbörjad.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 Februari 1915
N:r 40

Publicerat

Upprop.

Den 7 sept. 1914 inträffade hos P. Lindman, Stale i Rone, en förödande eldsolycka, hvarvid han förlorade hela sin ladugårdlen abor del af sina yttre inventarier jämte inbärgad gröda m.
Allt detta var försäkradt i Gotlands södra härads brandatedsförening.
Under det man höll på med tröskning, inträffade eldsvådan.
Då Lindmans ladugård utgöres af s. k. vinkelbygnad, kunde han icke få ställa fotogenmotorn det i brandabodareglementet föres låna afetåndet, utan den kom att stå för nära ladugården. På grund häraf vägrade honom brandsto redsen vid sammanträde den 28-20 jan. 1915 brandskadeersättning. Härigenom lider han en förlust på omkring 6,000 kronor. Då spanmål och foder i år äro synnerligen dyra, blir det än svårare lär honom att reda sig.
Därför vilja vi, undertecknade, härmed vädja till medmänniskors barmhärtighet och bedja, att livar och en genom penningbidrag hjälper honom. Hr detta ändamål Komma ilfrien backningsliabor att till brandstokisskriivare m. fl. i socknarna utsändas.
Eventuella bidrag borde före 80 april Insändas till kommunalnlimdena i Rona ordförande, adress Autsarfve.
Lars Broandar, Handlande.
J. A. Renqvist, Kontraktsprost.
Oscar Broander, Handlande,
Gustaf Cramer, V. konnul.
N. O. Nilsson, Komm.-nämdens, ordf.
Jour Gahnström, Lärare.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 februari 1915
N:r 36

Publicerat

Sagan om Lojsta slott.

Historien om Lojsta slott är ett osikrifvet blad i vår gotländska historia och skall förmodligen alltjämt så bli. Den går nämligen med säkerhet så långt tillbaka i tiden att för dess betecknande inga historiska detaljer stå oss till buds; det är egentligen blott namnet som finnes kvar, och det är kring detta som, det ännu går en hel del sägner, hvilka dock af allt att döma ha sin upprinnelse i en långt senare tid, är från den tid och de förhållanden, om hvilka de tälja. Det är en dylik gammal sägen jag här, efter en muntlig berättelse af en gammal man, vill återgifva.
Thjelvars sonsöner och dessas ättlingar, hvilka prisas såsom, rådvisa och duktiga höfdingar, härdade i allehanda idrotter, fortsatte att odla ön, utvidgade dess sjöfart och köpenskap, och försvarade den framgångsrikt mot fientliga invasioner. Efter dessa Thjelvars ättlingar ha många gotländska socknar sina namn.
Vid samma tid voro våra nuvarande gotländska myrar ännu insjöar och det fans flera segelleder genom Gotland. En af de förnämaste och tryggaste ankarplatserna voro Lojstaträsken, som ha sina utlopp i hafvet på två håll, det ena åt östra sidan genom Åkelösa myr, genom Hageby träsk, och genom de smala Mjaumyrarna mellan bergen, förbi Gyludden uti Tenglingsmyr, vidare genom Lappsmyr och ut i Lyeån och Närsån till Östersjön; det andra, det sydligare utloppet, genom stora Mästermyr förbi Stenbro i Silte, och ut i sjön på västra kusten, eller ock genom Stånga myr och Rone myr. Vid den punkt, som numera kallas Lojsta slott, var passagen lämplig för befästningar och slottsbygge.
Tidigt började våra gotländska förfäder bedrifva sin handel och sjöfart, men äfven att bygga sin örlogsflotta, dels för att fara i härnad, men dels ock att värja sina ägodelar. En del af flottan förlades vid Lojsta träsken. Hvarje vår utgick den på vikingatåg och hemförde rikedomar af oskattbart värde. I skydd af örlogsflottan idkades handel af kofferdiflottan och ökades rikedomarna på ön mera än i något annat land i världen. Därom bär vår medeltid vittne.
Lojsta slott bygdes af en man som hette Lojster. Själfva slottet bygdes på bergsplatån på andra sidan träsket, och förrådshusen jämte bostäder för manskapet invid den nuvarande vägen. Mellan slottet och de öfriga bygnaderna fans en vindbro, som öppnades och tillslöts efter behof.
Lojster hade en son som hette Etlea. Han befäste Gyludden, utloppet till Tenglings myr, där ännu lämningar finnes efter förskansningar på toppen af berget. Äfvenså bygde Etles ett slott vid Hageby i Etelhem, efter hvilkst Etelhem fått sitt namn, ty socknen hette fordom Etleshem. Lämningar af detta slott ha ännu in i vår tid kunnat spåras, ty i den gamla bygnaden, som refs under 1870-talet, och som tillhörde Jakob Michaelsson Hageby, fans huggen sten på ett och annat ställe i bygnadens hörn, och då grundvalen grofs till den nya bygningen, påträffades grundvalen af gamla vidlyftiga bygnader, äfven dessa med huggen sten.
Att Gotlands örlogsflotta varit stor i forna tider, kunna vi godt förstå därutaf, att, efter hvad sagan berättar, då Ivar Strabain, höfdingen i Alfva, för Gotlands allmoges räkning reste öfver till sveakonungen i Upsala för underhandling om försvars- och handelstraktater, blef det öfverenskommeit att gotlänningarna skulle hjälpa sveakonungen med sju skepp till Sveriges försvar, och samma tjänst skulle upsalakonungen göra Gotland tillbaka, då ön det behöfde. Äfven se vi af historien, att Karl Knutson fick åtta skepp till hjälps från Gotland.
Att Lojsta slott halft sin stora betydelse för öns försvar och handel är helt visst.
Då vintern gjort sitt inträde, och vikingaflottorna ankrat eller förtöjt vid järnringarna vid Ramhällsberget, har nog mången bragebägare tömts på Lojsta slott, och många löften gifvits för kommande hjältedater, och skalderna ha sjungit kämparnas lof.
Men under det att gotlandsflottorna gjorde sina vikingafärder, kommo de i beröring med andra folkslag och lärde så känna Hvite Krist. Sagan berättar, att tvänne bröder, som under sina irfärder hade blivit kristna, vid hemkomsten bygde Losta kyrka. De äro begrafna strax utanför kordörren vid nämda kyrka.
Hvem kan tälja den fröjd och gamman, som i Lojsta slotts salar har funnits, då hjältarna återkommit från sina härfärder, eller de tårar från Hvita Stjernas blåögda döttrar, då deras kära, blifvit borta i striden.
Då Gotlands storhetstid förgick, och då myrarna växte igen och blefvo till fast mark, upphörde den inre sjöfarten.
Men folksägnen lefver om Lojsta slott.
Så täljde mig den gamle sagan om Lojsta slott, och då det är en oskrifven historia har jag velat bevara denna sägen till eftervärlden.
Om läsaren någon gång beträder denna historiska plats, skola helt visst tankarna vördnadsfallt gå tillbaka på våra fäders verk, deras som kämpat för och bevarat vår kära ö i själfständighet och frihet under moder Sveas hägn.
J. L—n.

Gotlands Allehanda
Fredagen 12 februari 1915
N:r 35

Publicerat

Skogsauktion.

Genom offentlig auktion som förrättas lördagen den 13 februari kl 12 m kommer för vederbörandes räkning att försäljas 50 stycken grofva furuträd (sågstockar) i den så kallade Storängen under Mattsarfve hemman i Rone socken.
Betalnngsanstånd för vederhäftige inropare till 1 instundande oktober.
Ronehamn den 5 februari 1915.
Auktionsförrättaren.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 10 februari 1915
N:r 33

Publicerat

Venia

har utfärdats för studeranden Birger Forell att i morgon biträda med gudstjänsternas uppehållaude i Rone pastorat.

Gotlands Allehanda
Lördagen 6 februari 1915
N:r 30

Publicerat

Stor Auktion

den 9 och 10 nästkommande februari, bägge dagarna från kl. 10 f. m., å Rone gård i Rone socken pr Autsarfve.
På grund af arrendets öfverlåtande föreälias genom offentlig auktion samtliga lafvande ouh döda inventari nr såsom Hästar: 21 stycken såväl tyngre som lättara; Nötkreatur: 90 stycken, hvaraf ett flertal dels R. S. B., dels berättigade till inträde i förberedande rstb. jämte ett flertal rena ayrshiredjur. Tjuren Arne, 4 år, rstb., premierad med två för-ate pris och hederspris.
Döda inventarier såsom Munktells 31/a fot tröskverk jämte lokomobil använda en kortare tid, sjålfbindare, tre själfafläggare, tre slåttermaskiner, såningsmaskiner, hästräfsor, plogar, harfvar, kultivatorer, alf-luckrare m. m., vagnar och kälkar, arbetsselar, tornistrar in. fl. stallinventarier, droska, char a banc, gigg, stångselar, giggsele, sadel m. m.; snickare- och smedverktyg, af alla slag; magasinsinventarier såsom kakkross, vågar, tomsäckar m. m., 15,000 kg. korn, dugligt till utsäde, cirka 300,J00 kg. rotfrukter, ett mindre parti hö och halm.
Rotfrukter, spanmål och hövereras kostnadsfritt Autsarfve järnvägsstation.
Nötkreatur och hästar kunna efter vidare öfverenskommelse få kvarstå till 14 nästkommande mars.
Säkra kände inropare erhålla betalningsanstånd till 1 nästkommande oktober.
Hemse den 19 januari 1915.
Emil Eneman.
Obs.! Hästar och döda inventarier säljas första dagen och nötkreaturen andra dagen.

Gotlands Allehanda
Lördagen 6 februari 1915
N:r 30

Publicerat

Skogsauktion.

Genom offentlig auktion som förrättas lördagen den 13 februari kl. 12 m. kommer för vederbörandes räkning att försäljas 50 stycken grofva furuträd (sågstockar) i den så kallade Storängen under Mattsarfve hemman i Rone socken.
Betalnngsanstånd för vederhäftiga inropare till 1 instundande oktober.
Ronehamn den 5 februari 1915.
Auktionsförrättaren.

Gotlands Allehanda
Lördagen 6 februari 1915
N:r 30

Om Oss Drivs med WordPress