Från landsbygden.

Vamlingbo, 7 Mai.
Akta finnarne. En ung tjänstedräng härifrån socknen råkade en dag i slutet af förra månaden af ovarsamhet afrifva en finne i nacken. Om ett par dagar sjuknade ynglingen häftigt. Läkaren, som tillkallades, konstanterade att sjukdomen utelutande härrörde från den afrifna finnen.

Rågax iakttogos allraredan härstädes i går i en åker på högländ mark.

In riktig fårslagt blef det häromdagen i en grannsocken, då några s. k »jagthundar» sluppo lösa. Då de funno hararne för kvickbenta, höllo de tillgodo med i hagarne betande får, och ihjälrefvo och lemlästade ett tiotal dylika. Folk kom lyckligtvis tillstädes och fick skilja de rofgiriga bestarne ifrån de stackars fåren, annars hade troligen ännu långt flere fått släppa lifvet till förr än hundarnes roflystnad blifvit mättad.

Hablingbo, 7 Maj.
För ett svårt olyckstillbud voro några landtmän härstädes förliden gårdagsafton utsatta, då de voro på hemvägen från ett förrättadt arbete. De kommo åkande efter ett par oxar med s. k. slåvagn och råkade att möta en skjuts, hvars hästar blefvo skrämda, då de voro endast några famnarifrån den mötande vagnen med oxarna, och i vildaste fart störade de sig öfver både oxar, vagn och menniskor. Somliga af dem sluppo undan med mer eller mindre allvarliga skråmor, men en af männen, en äldre aktad man f. d. hemmansigaren Hans Olofsson vid Hexarfve blef mycket illa skadad. Den venstra axeln ur led, högra armen svårt klämd eller slagen, flera större sår i hufvudet samt ett finger delvis bortslitet. Så fort sig göra lät hämtades läkaren från Hemse.
Hästarne, tillhöriga en hemmansägare vid Mälstäde, blefvo skrämda derigenom att en slå föll ur vagnen, som var lastad med bräder, hvilka föllo af tillika med körsvennen.
Den gamle mannen, en riktig arbetsmyra hela sitt lif och född 1816 och som varit utrustad med ovanliga kroppskrafter tillika med en ovanlig arbetsförmåga som ännu till denna dag gjort sig gällande, har enligt doktorns utsago godt hopp att snart blifva till helsan återstäld.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Maj 1895
N:r 70

Präriebrand

har under de senaste dagarne ej mindre än tre gånger härjat i det yppiga gräset å Martebo myr. Under förra veckan afbrunno på olika ställen 15—20 tunnland på kringliggande åboars lotter. I måndags e. m. fick elden större utsträckning. Då härjade den ett område af vid pass 100 tunnland, boppade öfver afloppskanaler och in på ungefär 15 tunnland af myrbolagets ägor. Genom ringning sammankallades mycket folk, men en myrbrand är svår att släcka och det töfvade ock ganska länge, innan man blef herre öfver elden.
En beklaglig och klandervärd ovarsamhet hos myrlottägarne, som nu hålla på med odlingar, är i alla fallen orsak till eldsvådorna. Vid ett tillfälle gick man ifrån uppgjord eld i ett par timmar. När man återkom, stod myrdelen i ljus låga.
Det torde vara fråga, om ej vederbörande skulle kunna och borde lagföras för sin vårdslöshet, som ju kunnat medföra långt större olycka än nu dess bättre var fallet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Maj 1895
N:r 70

Skogseld

utbröt i måndags f. m. vid Hägvalls i Vänge hos hemmanägare Olof Hägström.
Elden, som hastigt spred sig och uppkom genom s. k. bandeld, antände äfven hemmansägarne Niklas Jacobssons och Detloffs ägor, härjande mest ungskogen.
Icke mindre än 10 tunnland uppbrunno. Först vid 1/2 2- tiden varsnades elden; då det genast började ringas i kyrklockorna och budkafle utskickades. Vinden var N. O. En lycka i olyckan var att elden tog riktning åt en vattensamling. Inom en timme började folk anlända, hvarvid släckningen, som genast vidtog, tack vare några präktiga sprutor, ej långt efteråt fullb ordades.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Maj 1895
N:r 70

Från landsbygden.

Slite, 1 Maj.
Ett trettioårsminne firades i Boge sistlidue söndag. Skolläraren Mörrby, alltid intresserad för sång och musik och verksam för den sköna konstens utöfning. har alltsedan han blef lärare härstädes eller under en tid af 30 år samlat ungdomen till sångöfning på söndagseftermiddagarne. Sångkören, alltid ung, fastän den är 30 år gammal emedan i densamma årligen ingår någon ny röst, ville i någon mån visa sin omtyckte lärare erkänsla för troget arbete och beredde honom derför en glädjande öfverraskving förenämda dag, då sångöfning var utsatt. Skolsalen hade blifvit festligt smyckad, hvarförutom en prydlig gungstol med kläde, smakfullt förfärdigadt af några bland sångföreningeus medlemmar, stod vid katedern, vittnande om körens tacksamhet. Gåfvan från så kära vänner gjorde ett glädjande intryck. Aftonen förflöt under omväxling af sång och tal, lemnande efter sig ett värdigt minne.

Hablingbo, 2 Maj.
Eldsvåda utbröt sistlidne tisdag middag hos hemmansägaren Jakob Olofsson, stora Hafvor i Hablingbo. Han hade nyss lagt sig att hvila en stund, då hustrun, som varit ute och gifvit kreaturen foder, kom inrusande med rop att elden utbrutit på taket af manbygnaden Den sorgliga händelsen kallade till en början grannarna till hjälp. Här gjordes nu alla ansträngande försök att dämpa den, tro ligen af någon gnista från skorstenen uppkomna elden. med tillhjälp af en i gården befintlig spruta. Den gjorde fåfäng tjänst och då elden med hastighet spred sig, börjades genast med räddning af lösegendomen som ock till största delen bergades. Kyrkklockor na i tiablingbo och Alfva hade snart samlat en väldig folkmassa lika mycket från Alfva som Hablingbo och tack vare den goda vattentillgången, de många sprutorna, hvaribland kommissarien Enemans, och det stilla vädret blefvo de öfriga bygnaderna till o. m. de närmast stående flyglarne räddade. Om vinden varit vestlig och med storm hade tvifvelsutan hela Hafvor gård förtärts af det härjande elementet… Nu nedbrann blott manbygnaden så godt som till grunden. Ägaren gör dock på denna en förlust på 1000 kr., så mycket för lågt var den försäkrad.
Besigtning och värdering ägde rum redan förliden gårdag och ansågs den brandskadade berättigad att ur brandstods föreningens kassa erhålla ersättning för det förlorade med 2,137 kr.
Bort med spåntaken, först de med klufna spån och förglöm ej heller den nödiga sotningen i rätt tid!

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Maj 1895
N:r 67

En dansk lastångare

Balder med last af hafre, kapten Hammargren, på väg från Reval till Köbenhavn, strandade inatt vid Norsholm på Fårö. Tjocka rådde.
Efter hvad man hittills vet har den icke fått någon läcka.
Neptun afgick tidigt i morgse till strandningsstället för att assistera.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 April 1895
N:r 63

Från landsbygden.

Vallstena, 22 April.
När olyckan är framme. Härom dagen rikade i ett obevakadt ögonblick 16-årigeynglingen Fridolf Olsson från Norrgårda i Vallstena under arbete vid en ångsåg härstädes med handen komma för nära klingan, hvarvid han fick icke mindre än 4 fingrar å venstra handen afsågade.

Groft okynne För några dagar sedan mötte en person härstädes, då han var ute och promenerade på landsvägen, en skjuts, kommande mot honom i traf och i hvilken sutto två personer Den fredlige vandraren skulle just vika undan för åkdonet, då helt plötsligt en af de åkande hoppade ned och med en knif tilldelade honom ett så kraftigt hugg att han föll afsvimmad till marken, hvarpå skjutsen fortsatte sin färd.
Den sårade vårdades i hemmet.

Vamlingbo, 23 April.
Vårsådden har i går tagit sin början härstädes å högländta åkerfält

Högt pris gäller här i trakten på strömming. Så har t. ex. betalats ända till 50—60 öre för val.

Till ankars utanför vestra kusten lade sig i går för tjocka och motvind tyska fisksumpen »Heinrich Stövahse» trån Wollin med afgångsort Oskarhamn och destinationsort Köningsberg för art lasta cirka 12 tusen kilo ål på Stettin.

Hastigt dödsfall. Från Fide mäles att en arbetare Rylander derstädes för några dagar sedan helt hastigt fick s. k. blodstörtning, hvarför hustrun sprang in till en granne för att hämta någon hjelp. Vid hennes återkomst fann hon emellertid mannen redan död. För ej så länge sedan härjade en eldsvåda deras hemvist, då en stor del af deras bohag gick förloradt, äfvensom åbygnader.

Foderförrådet till kreaturen börjar på allvar rätt krypa ibop för mången kreatursägare. Mångenstädes ha derför fåren släppts ut för att själfva förskaffa sig en knapp näring.

Konkursauktion hölls sitl. fredag å Burgsvik å en mängd handelsartiklar. En väldig massa spekulanter bade samlats Många saker betingade riktigt bra pris.

Riktigt sommarväder rådde i lördags och söndags, och var värmen till och med så stark att ormar lockades u vinterdvalan för att värma sig i solskenet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 April 1895
N:r 62

I haveri

har inkommit till Slite skon. Karl Johan från Storugns, inbogserad af en Lübeckerångare »Elbe», hvilken i måndags afton under dimma råkade öfversegla skonaren, hvars förrigg förstördes.
Elbe afgick genast. I Slite ligger äfven en Gefleångare Drott, kapten Vretman, hvilken anländt från Stockholm för att öfvertaga i höstas strandade italienska skon. Addolaratas last af trävaror för att med den afgå till Cadiz.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 April 1895
N:r 62

En dansk postångare, Nidaros,

kapten Olsen, strandade igår e. m. vid fyratiden vid Faludden. Den var på väg från Hangö till Köbenhavn med 700 drittlar smör och 12 hästar jämte post och passagerare.
Själfva strandningen skedde under klart och stilla väder och kan tills vidare icke få sin förklaring af annat än att ångaren gått för nära land — vattenståndet vid olycksstället är 11 fot.
Ångaren, som sitter hårdt fast på refvet, har efter hvad man hittills kunnat utröna icke fått någon läcka eller lidit svårare men af grundstötningen.
Finska ångaren Urania, som vid tillfället gick nästan jämnsides med Nidaros, ehuru längre ut från land, vände genast och medtog den strandade ångarens post och passagerare till Köbenhavn.
Argo afgick igår till Faludden likaså Neptun, till hvilken skickats telegram der den låg i Ystad. De båda bergningsångarne skola försöka taga Nidaros flott.
I dag på middagen hade dock endast Argo anländt till platsen; troligen har tjockan, som i dag råder, hindrat Neptun att framkomma.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 April 1895
N:r 61

Från landsbygden.

Fårösund, 10 April.
Det låter något! Till en massa godt folk här i vår obetydliga och undangömda vrå af verlden, ha i dagarna ankommit bref med ganska komiska adresser. Titlarna å adressaterna ha varit högst originela och bisarra, bostäderna i god ordning numrerade samt gatorna, vid hvilka dessa äro belägna, försedda med ganska passande namn, såsom: Kvarngatan, Färjebrogatan, Mästersamuelsgatan Repslagaregatan, etc. Brefven äro från en Hamburgerlotterikollektör, hvilken troligen af någon spjufver här på platsen blifvit delgifven dessa kostliga adresser.
Måite blott nu icke allt för många af dessa aktningsvärda, men i allmänhet mindre bemedlade brefemottagare nappa på de nu återigen utlagda, laid och riken öfversvämwande, lotterikrokarna och låta frånnarra sig sina oftast svårt förvärfvade penningstyfrar.
Hvar och en, som med uppmärksamhet ser igenom sina erhållna lotteriprospekt, skall lätt finna att de större vinsterna, hvilka äro de förnämsta lockbetena, äro så ytterst få, att utsigten att erhålla någon af dessa, nästan försvinner; äfvenså att största antalet af dessa större vinster utfaller först vid 7:de dragningen, till hvilken sällan någon mindre medlade har råd att hålla ut, då detta med insatser och försändelseafgifter kommer att kosta c:a 120 kr. pr lott. Aila vinsterna reduiceras också betydligt under de uppgifna, »efter afdrag af den planenliga procenten. Likaså har kanske ännu aldrig detta, å prospekten så ögonen fallande »lyckligaste fall» inträffat, att samma person, som erhållit högsta vinsten, likaledes erhållit »premien» och således blifvit lyckliggjord med 500,000.
Den, som nödvändigt vill spela på lotteri, har nog bäst af att köpa sig en teaterpremieobligation. Der förloras i sämsta fall ju icke mera in räntan å det utlagda kapitalet.
Fårslagt. En hemmausägare i Fleringe lär för några dagar sedan fått icke mindre än elfva stycken får ihjälbitna af kringströfvande hundar.
Hamnen härstädes har i dagarna blifvit is fri.

Stenkyrka, 10 April.
Olycksfall. Ena lillfingersändan fick en pojke härstädes häromdagen afsågad i skoll. Lindgrens ångsåg.

Polisförhör hölls ånyo i lördags af kronolänsman Smedberg angående förut omtalade väderkvarnsbranden hos snickaren J. Petterson härstädes. Någontiog nämnvärdt nytt kom ej i dagen. Brandförsäkringsbolaget Skåne, der kvarnen för ej mindre än 3,000 kronor var försäkrad, vägrar att inbetala någon som helst skadeersättning, då ei P. vid avsökningen i bolaget enligt dess reglemente uppgifvit, att kvarnen var försäkrad i ett annat bolag (länets n:a härad.)

Burgsvik, 10 April.
Hastigt dödsfall. I söndags afled härstädes en sandstensarbetare Karl Johansson efter blott några timmars lidande. Mannen arbetade som vanligt på lördagen i stenbrottet frisk och sund, men insjuknade under natten så häftigt att läkaren måste hämtas från Hemse. Denne kunde emellertid intet uträtta, utan afled mannen samma dag under de gräsligaste plågor.
Dödsorsaken lär varit tarmvred.

Dålig kommers. Vid en auktion som en dag nu i veckan hölls här i trakten, dervid funnos till försäljning kreatur och jordbraksredskap tycktes bland de rätt talrikt samlade spekulanterna ingen finnas, som behöfde något af detta, att döma åtminstone af den envisa tystnad de iakttogo vid utropen. Hela försäljningssumman uppgick blott till ni kronor och några öre, Och ändock vore kreaturen vid det bästa hull.

Mera lifligt börjar det blifva vid skeppsbron härstädes, sedau sjömännen anläntd dit för att rusta skutorna i ordving till sommartrafiken. Något fartyg har dock ännu ej afgått härifrån och lär, enligt hvad sports, sjöfarten ej öppas af här hewmahörande skutor förrän efter påsk.

För den förnämsta exportartikeln härifrån, arbetad, sandsten lära konjukturerna vara ganska tryckta, hvadan uppköpspriserna under vintern sjunkit betydligt till en på länge ej begagnad prisnorm. Man hoppas dock att när sjöfarten blifver öppnad förhållandena skola ändra sig något till ett bättre.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 April 1895
N:r 57

Polisundersökning

angående eldsvådan vid Vestninge i Lärbro hölls i söndags hos husbonden P. Vesterdahl derstädes af länsman Smedberg.
Som vi förut nämt nedbrunno tre ladugårdslängor, deraf en af eten under spåntak, några mindre bygnader af trä, en halmstack m. m,. hvarjämte åtskilliga djur innebrändes.
Af förhöret framgick:
Hnsbonden Vesterdahls drängar Fr. Ahlström och Karl Larsson voro de som först märkte elden. Den senare vaknade vid 1-tiden på natten, då han bländades af ett besynnerligt sken genom fönstret; samtidigt hörde han ett egendomligt sprakande. Han väckte genast sin kamrat, den förstnämde drängen, hvilken, för att få reda på orsaken till skenet, språng ut i närgränsande ram, beläget åt gården. Derifrån såg han att Vesterdahls ladugård brann. Kastande på sig kläderna i största hast skyndade bägge ut och väckte husfolket och grannarne. Elden hade då redan angripit hela taket på ladugården; småhusen och halmstacken, hvilka stodo intill sydvestra ändan, voro då nästan nedbrunna.
Ahlström, genast tänkande på räddning af kreaturen, sprang först till kohuset, hvars dörr sprängdes upp. Kreaturen lågo då allaredan döda på golfvet. Rummet var föröfrigt svårt härjadt af elden. I stallet hade hästarne slitit sig lösa. Då A. här fick upp dörren slog en sådan myckenhet rök mot honom, att han fann det omöjligt försöka komma in och få ut djuren.
Sedermera spred sig elden till Mattssons ladugård och vidare derifrån till Anderssons uthuslänga — alla dessa ladugårdar lågo intill hvarandra i samma sträcka.
Vinden, som på aftonen var ostlig, hade fram på natten dragit sig öfver åt sydost i sned riktning efter ladugårdarnes läge samt blåste rätt starkt, hvarför någon räddning af husen var otänkbar.
Andersson och Mattsson berättade, att, sedan de, varskodda om olyckan, kommit ut och funnit det omöjligt att rädda sina ladugårdar, deras första åtgöranden varit att släppa ut sina kreatur; elden hade redan då antändt äfven Mattssons bygnad, så att någon räddning af redskapen omöjliggjordes. Andersson hann endast få en del af sina inventarier undan lågorna, beroende detta derpå att han i ladan, hvari större delen förvarades, dagen förut nedfört halm, som hindrade redskapens utbärande.
Under tiden hade emellertid för släckning bud -sändts till närmaste gårdar. Elden spred sig dock med sådan hastighet att samtliga ladugårdarna redan klockan 1/2 3 voro i det närmaste nedbrunna.
Elden antages ha börjat i sydvestra ändan af Vesterdahls ladugård eller i den derintill varande halmstacken.
Af släckningsmanskapet kommo först till brandstället Aug. Pettersson, Herman Jacobsson, Emil Nilsson och båtsman Pålman, Vestninge, samt P. Bodin, Uppegårds, hvilka, hörda, bekräftade de förras uppgifter angående hvar elden börjat. De vitsordade äfven att vidare räddning än hvad som skett omöjliggjorts af blåsten.
Vesterdahl och hans husfolk upplyste till sist att nattfodringen af nötkreaturen skedde så tidigt på aftonen att lykta ej behöft användas. Klockan 1/2 9 fingo hästarne foder, då lykta visserligen användes, men den var hel. Sedan alla spisat sin aftonvard hade ingen varit ute åt ladugården.
Eld hade på kvällen varit uppgjord i deras rum, men den var utbrunnen vid 10-tiden, då alla hade lagt sig.
Till följd häraf kunde ingen förklara eldens uppkomst på annat sätt än att möjligen någon gnista af elden inne på aftonen förts af vinden som blåste åt ladugården, ut till halmstacken eller intill varande småhus.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 April 1895
N:r 56