Etikett: Olyckshändelse

Innehåller allt om olyckor på Gotland.

Publicerat

En hel kreatursbesättning innebränd!

Större eldsvådor äro lyckligtvis ganska sällsynta här, men under senaste veckan ha ej mindre än två sådana härjat på norra Gotland. I måndags förra veckan brann det, såsom vi omtalat, i Endre, och natten melJan lördag och söndag timade vid Vestninge gård i Lärbro socken en eldsolycka, som hör till de sorgligaste, man på länge här kan minnas.
Vestninge är en-af de större gärdarne i Lärbro, öfver ett hemman, och på densamma bo hemmansägarne Anders Andersson, Petter Vesterdahl och Johan Petter Mattsson. Alla hade de synnerligen vackra och mycket stora ladugårdslängor, två af sten och en, belägen mellan dessa, af trä.
Vid 1-tiden i går morgse vaknade en hemmansägaren Vesterdahls dräng och varsnade då genom fönstret ett rödt sken, som kom honom att väcka en kamrat.
Vid närmare efterseende funno de en af ladugårdslängorna stå i ljus låga. Oklädda skyndade de ut och alarmerade folk. Som Vestninge ligger öfver en kvarts mil från kyrkan, dröjde det en stund, innan genom riogning släckningsmanskap kunde samlas. Då stodo emellertid samtliga ladugårdsbygnaderna i ljus låga och ingenting kunde hindra eldens synnerligen våldsamma framfart. På några timmar voro de präktiga husen endast en rykande hög ruiner. Alla i de samma befintliga mycket värdefulla yttre inventarierna tillhörande hemmanet brunno upp jämte en myckenhet foder.
Men ej nog härmed. I den första längan stodo tre hästar, 2 par oxar, 6 kor och en del smådjur, tillhöriga Vesterdahl, hvilka alla innebrändes så när som på en liten lamunge. Elden var så våldsam, att djuren brunno upp nästan till skelett och i de rykande resterna af stallen kunde man på söndagsmorgonen se kadavren ligga med det nyss intagna fodret glödande inne i bukarne!
Förlusterna äro mycket stora. Huru det varit stäldt med försäkringarna ha vi ej i detalj kunnat få rada på, men så mycket är säkert, att hemmansägare Mattssen icke hade något af sina inventarier försäkradt och han fick icke räddadt så mycket som en yxa ens.
Polisförhör har hållits angående olyckan utan att man kunnat komma till klarhet öfver orsaken till den hemska händelsen.
Invid den ena af längorna stodo några småhus och i vinkeln deremellan låg en halmstack. Man kan tillsvidare icke förklara olyckans uppkomst på annat sätt än att någon gnista förirrat sig till halmen och sedan legat der och spridt sig KI. 11, då husfolket ännu var uppe, förmärktes ingenting.
— Senare meddelas, att Andersson och Westerdahl hade åbygnader och lösegendom försäkrade i Norra häradets brandstodsförening till mycket lågt värde, hvaremot Mattsson endast hade sina bygnader försäkrade.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 April 1895
N:r 55

Publicerat

En hel kreatursbesättning innebränd!

Större eldsvådor äro lyckligtvis ganska sällsynta här, men under senaste veckan ha ej mindre än två sådana härjat på norra Gotland. I måndags förra veckan brann det, såsom vi omtalat, i Endre, och natten mellan lördag och söndag timade vid Vestninge gård i Lärbro socken en eldsolycka, som hör till de sorgligaste, man på länge här kan minnas.
Vestninge är en af de större gårdarne i Lärbro, öfver ett hemman, och på densamma bo hemmansägarne Anders Andersson, Petter Vesterdahl och Johan Petter Mattsson. Alla hade de synnerligen vackra och mycket stora ladugårdslängor, två af sten och en, belägen mellan dessa, af trä.
Vid 1-tiden i går morgse vaknade en hemmansägaren Vesterdahls dräng och varsnade då genom fönstret ett rödt sken, som kom honom att väcka en kamrat.
Vid närmare efterseende funno de en af ladugårdslängorna stå i ljus låga. Oklädda skyndade de ut och alarmerade folk. Som Vestninge ligger öfver en kvarts mil från kyrkan, dröjde det en stund, innan genom ringning släckningsmanskap kunde samlas. Då stodo emellertid samtliga ladugårdsbygnaderna i ljus låga och ingenting kunde hindra eldens synnerligen våldsamma framfart. På några timmar voro de präktiga husen endast en rykande hög ruiner. Alla i de samma befintliga mycket värdefulla yttre inventarierna tillhörande hemmanet brunno upp jämte en myckenhet foder.
Men ej nog härmed. I den första längan stodo tre hästar, 2 par oxar, 6 kor och en del smådjur, tillhöriga Vesterdahl, hvilka alla innebrändes så när som på en liten lamunge. Elden var så våldsam, att djuren brunno upp nästan till skelett och i de rykande resterna af stallen kunde man på söndagsmorgonen se kadavren ligga med det nyss intagna fodret glödande inne i bukarne!
Förlusterna äro mycket stora. Huru det varit stäldt med försäkringarna ha vi ej i detalj kunnat få rada på, men så mycket är säkert, att hemmansägare Mattsson icke hade något af sina inventarier försäkradt och han fick icke räddadt så mycket som en yxa ens.
Polisförhör har hållits angående olyckan utan att man kunnat komma till klarhet öfver orsaken till den hemska händelsen.
Invid den ena af längorna stodo några småhus och i vinkeln deremellan låg en halmstack. Man kan tillsvidare icke förklara olyckans uppkomst på annat sätt än att någon gnista förirrat sig till halmen och sedan legat der och spridt sig Kl. 11, då husfolket ännu var uppe, förmärktes ingenting.
— Senare meddelas, att Andersson och Westerdahl hade åbygnader och lösegendom försäkrade i Norra häradets brandstodsförening till. mycket lågt värde, hvaremot Mattsson endast hade sina bygnader försäkrade.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 April 1895
N:r 55

Publicerat

Från landsbygden.

Levide, 3 April.
Undervisningen 1 församlingens skolor är tillsvidare instäld på grund af att mässling utbrutit bland barnen.
Af 52 inskrifna voro igår eftermiddag endast 9 friska.

Endre, 3 April.
Eldsvåda utbröt 1 dennes på aftonen vid Svenskens i Endre hos hemmansägaren Gunnesson, hvarvid en nybygd ladugårdslänga blef lågornas rof och nedbrann i grund. Lyckligtvis räddades kreaturen, men en mängd foder och spanmål blef uppbränd. Äfven nedbruuno några halmstackar invid bygnaden. När olyckan varsnades, voro karlarne borta, så att endast hustrun och en tjänstflicka voro till hands. Genom klämtning i Eudre och Hejdeby kyrkor samlades snart nog en hel mängd folk, men elden hade redan fått öfverhand så ingen släckning var möjlig. Den nedrunna bygnaden var försäkrad.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 April 1895
N:r 53

Publicerat

Från landsbygden.

Burs, 30 Mars.
Vid sammanträde i dag med hufvudmännen i Burs pastorats sparbank utsågos till räkenskapsförare i stället för f. d. skoll. C. H. Löfveberg landstingsmannen Joh. Uddin, Ungbåtels i Stånga och till kassaförvaltare direktör V. Åkerman, Stånga. — Till ledamöter i taxeringen för Burs utsågos handl. J. F. Fagerberg, Dabla, hemmansägarne V. Jakobsscn, Stenstu och Petter Karlsson, Bandarfve.
Tillföljd af mässlingsepedimi bland barnen har undervisningen i Burs skolor tillsvidare inställts.

Vamlingbo, 30 Mars.
Hufvudmännen för pastoratets sparbank hade i går sitt första ordinarie årssammanträde i kommunalrummet härstädes. Den af förflutna årets revisorer afgifna berättelse, upplästes och godkändes hvarefter full ansvarsfrihet meddelades styrelse ock tjänstemän:

Auktion å en mängd, långs kusterna sistl. höst bergade plank och bräder samt en liten del slipers, förrättades i onsdags å Burgsviks tullinspektion, dervid strandfyndena betingade ett jämförelsevis, godt pris, hvilket satte hrr bergare i en glad sinnesstämning, som än ytterligare förhöjdes då hr tullinspektoren vid betalningen af de af bergarne gjorda inropen lemnade dem på samma gång 50 proc af inropssumman såsom bergarelön.

Isfritt är det nu ända långt inom Burgsviks hamnbrygga. — Vattenflödet har på många ställen varit riktigt hotande. Ej nog med att det mångenstädes gått in i hus och källare, utan den väldiga floden har äfven på sina ställen fört med sig stora af sten bygda broar m. m., som allt vittnar om dess väldiga framfart och styrka. När detta skrifves, har dock tack vare det myckna arbetet med skottning i kanaler och diken, det värsta flödet gått, så att man numera kan känna sig litet trygg att ej så hastigt blifva öfverramplad af det våta elementet.

I dag gick årets första ordinarie kommunalstämma af stapeln, då ansvarsfrihet meddelades för såväl räkenskaper som förvaltning af kommunens kassor. Äfven beviljades ansvarsfribet åt magasinsstyrelsen och räkenskapsföraren; dock beslöt stämman att styrelsen som tagit ersättning för flyttning af spanmålen från kyrkan till nya magasinet, skulle i enlighet med kommunalstämmobeslut af 29 Mars sistl. år, återgälda halfva beloppet af denna ersättning till mag asinskassan.

Till elektor vid landtingsmannavalet i södra häradet utsågs genom omröstning N. Olsson i Nora och till ombud vid bolagsstämma med Gotiands södra härads Brandstodsbolag valdes landtbrukare Gabriel Jakobsson Bilds.

Af beslutad hundskatt bestämdes att 4 öre skulle utbetalas för hvarje inom kommunen dödad kråka.

Sundre, 29 Mars.
Öfver en halftimma under lasset, som fallit öfver honom, fick nyligen en statkarl från Vamlingbo, sysselsatt med forsling at släke från stranden, ligga innan någon kom och befriade honom.
Fordonet blef nämligen för tungt lastadt och hotade att stjälpa, hvarvid körsvennen, för att förekomma detta, satte hela öfre kroppen emot lasset, försökande sålunda »hjälpa upp det». Dervid slant han emellertid och lasset föll öfver honom. Hästarne, som kommo lösa sprungo till ett i trakten liggande fiskläge der de fasttogos af en tillstädesvarande person. De följde sedan spåren i snön och påträffade så statkarlen i nämda farliga läge, hvarur han genast — i sista stund, ty harlen var då svårt medtagen — befriades.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 April 1895
N:r 51

Publicerat

Från landsbygden.

Burgsvik. 15 Mars.
Olyckshändelse. Då en person i en socken i trakten häromdagen sysslade med utfodring af kreaturen i ladugården, råkade han, då han skulle nedstiga från höskullen attsnafya långs stegen och falla hufvudstupa ned i »hömden».
Dervid skadade han sin ena axel så allvarsamt att han sedan dess varit alldeles oförmögen till arbete.

Isfritt ända in i landbacken är det nu vid östra kusten och har varit flere dagar.

Fjällfisket med ryssjor på östra kusten har idkats nu de senaste dagerna och lemnat riktigt vackra resultat af gäddor, id, brax, och dylika fisksorter. Äfven lära de fått lar i gina ryssjor nu i vår.

Laxfisket har nu börjat för året. I går natt utgingo de djärfve fiskarena lotsförmannen L. Holmberg och landtbrukaren K. Holmberg med sin kutter ifrån Faludden för a:t söka sin lycka. Resultatet af första försöket blef ej mera än en lax på fem—sex kilo, men hoppas de få bättre fångst framdeles, då de nu genom försök funnit både hvar strömsättningen är och flere dylika för fiskets rätta bedrifvande nödiga kunskaper. Äfven deandra fiskarena der på platsen rusta nu sina fångstredskap för att om. måndag begynna med fisket.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 18 Mars 1895
N:r 44

Publicerat

En gräslig olyckshändelse

timade i fredags afton vid Bander i Mästerby i dervarande ångsåg.
Sjuttioårige arbetaren Jonas Andersson hade begifvit sig upp på sågbordet, genom hvilket sågklingan går, för att verkställa smörjning. Med oljekannan i handen gick han framåt mot klingan, hvilken han kom så nära, att den tog fatt i ena stöfveln, som genomsågades, så att ett par tår följde med. Men icke nog härmed, gubben föll derpå hufvudstupa öfver klingan, som på några sekunder genomskar hans haka, bröst och mage, hvarpå den olycklige kastades bakåt. Han hade, trots det ohyggliga tilltygandet, nog kraft att samla ihop de söndersargade inelfvorna samt forslades till sin bostad. Läkare eftersändes genast, men kunde ingenting uträtta. Efter ett dygns grymma plågor afled den olycklige mannen i lördags eftermiddag.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 Mars 1895
N:r 40

Publicerat

Från landsbygden.

Hangvar, 1 Mars.
Tingstäde mejeriaktiebolag har idag haft sin ordinarie bolagsstämma. Till ordförande att leda stämmans förhandlingar för dagen utsågs hr G. O. Thorell, Martebo. Den utaf revisorerna, hrr A. Bäckström, A. Heder stedt och G. Thorell aflemnade revisionsberättelse för det förflutna året meddelade att behållningen in natura vid årets början var kr. 49:50 samt 76 st. smördrittlar kr. 118: 10 och en utestående fordran kr. 13: 10 = kr. 180: 70.
Under året hå inköpts 112,524 liter mjölk á 6,08 öre 6,828:54 Utbetaldt för svinskötseln 229:50 Löner och arvoden 588:33 Öfriga utgifter 386:68 = 8,028:05

Under året inbetalda skulder 1,944:22 Amorteradt å bolagets skuld 440:Betalda räntor kr. 170:— m. m. . 190:— = 2 574:22 Kassabehållning: de inbetalda 50% af firman Nordqvist & Toll skuld 383:28

Inkomster: Försålda 4,125 kg.
smör å 15565 kr. 6,464:59 Afyttrad mjölk, ost och vassla 649:72 Inkomst af sviven 817:85 = 7 932:16

Ett taget lån å kr. 2,000 som amorterats med 758:252 758:25 Ofvannämda firmas betalda skulder 383:28 Förlust å mejeriets rörelse under året 156:04.
Nämda förlust hade kunnat vara kr. 100 mindre genom en drittel smör, som bort tillhöra ifrågavarande år. Till hvarje kg. smör har åtgått 26,9 liter mjölk. Full ansvarsfrihet beviljades verkst direktören och styrelsen. Till verkställande direktör valdes herr Karl Hederstedt, Grahamston, och till ordföraude omvaldes enhälligt kontraktsprosten Reuser. Till styrelseledamöter omvaldes herr K. G. Hederstedt, Grahamston, och nyvaldes J. Hägbom, Lunds, och Aug. Jakobsson, Westres. Till suppleanter valdes herr Aug. Hederstedt, Gulauser och A. Nilsson, Rosarfve. Revisorer blefvo patron K. Stare, Furubjers, och Skollärare ÅA. Bäckström Löner och arvoden bestämdes lika med föregående år, näml. kr. 154 till verkställande direktören och kr. 300 till mejerskan. Stämman beslöt at priset på mjölken skulle tills vidare nedsättas till 5 1/2 pr liter för såväl aktie- som icke aktieägare, enär mejeriet häftar i skuld.

Vamblingbo 1 Mars.
Pastoratets kreatur försäkringsförening hade i går årssammanstäde. Till styrelseledamöter efter 4 stycken afgående valdes; i Vamblingbo hemmansägarne Hans Norrby i Anderse och Zakarias Kristiansson i Sigreips, samt i Sundre Karl Jacobsson och Herman Engström i Vestergårda. Suppleanter blefvo L. Olsson i Lingsarfve och Alfred Johansson i Vestergårda. Till revisorer omvaldes Johan Pettersson i Stenstu och Anton Larsson i Vennes med O. Jacobsson i Bjerges till suppleant. Af revisionsberättelsen inhämtades att för timade 15 olycksfall å kreatur utbetalats en ersättning af 686 kronor och till läkarebiträden vid sjukdomsfall 74 kr. 50 öre. I årsafgifter hade influtit omkring 150 kr. och i två särskilda extra uppbörder 567 kronor 25 öre. Vid 1894 års början voro i föreningen kreatur försäkrade till ett belopp af 57,500 kronor och vid samma års slut för 55,950 kronor. Denna försäkriogssumma hade nedgått derigenom att försäkringstagare ägde rättighet att halfårsvis utträda ur föreningen med t. ex. försålda djur som varit försäkrade, men nu beslöt stämman att hädanefter de försäkrade djuren skulle kvarstå till hvarje kalenderårs slut. Tillika beslöts, på revisorernas hemställan att ersättning åt biträden vid sjukdomsfall skulle lemnas till hälften at föreningen och den andra hälften af dijurägaren.

Mässlingen härjar härute på söder riktigt epidemiskt bland gen yngre befolkningen. I flera familjer ligga ända till 5—6 stycken samtidigt angripna.

Roffåglarne äro mycket närgångna härute, ty ej nog med att både rapphöns och andra fågelarter dagligen i mängd falla ofler för deras roflystnad, utan nu börja de äfven slå efter andra djur, såsom t. ex. häromdagen då en större örn gjorde flera »ansatser» för att åtkomma en hund, änskönt hundens ägare var alldeles i närheten, och nos hvilken hunden äfven måste söka skydd för att undkomma.

Hangvar, 3 Mars.
Åter olyckshändelse. I torsdags, då arbetaren Karl Pettersson från Suderbys var sysselsatt med spånsågning i s. k. bolagssågen vid Suderbys i Hangvar, råkade han af oförsiktighet skrapa amot klingan med handen, med den påfoljd att Pettersson afsågade lillfingret på vensira handen och sargade de öfriga fingrarne rätt illa. Pettersson inforslades genast till lasarettet i Visby, der han nu vårdas.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Mars 1895
N:r 36

Publicerat

Från landsbygden.

Sydvestra Gotland, 21 Febr.
»Spökerier». För några månader sedan afled i en socken härstädes en sjuttiofemårig undantagsman. Den aflidnes efterlefvande, till åldern jämnåriga maka var nu ensam i verlden men hon fick hvarken lugn eller frid i hemmet för den döde, utan »gick den gamle igen» och spökade både dag och natt och genom sina uppenbarelser orsakande den gamla mycken ångest. Och dock hade hon ej underlåtit något, som kunde bidraga att göra det bekvämt för den döde och ställa honom tillfreds i grafven Med den döde i kistan hade hon lagt devnes suusdosa, till brädden fyld med snus, jämte hans gamla portmonnä Nu sedan har hon vandrat till kyrkogården och lagt på grafven deu dödes hatt vch bälgvantar, hvilka persedlar dock snart försvunno från sin plats.
På tal om spökerier kan äfven nämnas ett sådant, som timade härstädes i lördagskväll.
Vid tiotiden bultåde en adertonårig yngling på hos en i närheten af kyrkan boende arbetare och bad denne med darrande röst följa sig hem.
Arbetaren, som just ej var hågad för den sena promenaden begärde först få veta hvarför han ej t rdes gå ensam. Efter någon tvekan klämde han dock fram det och berättade att han på kyrkogårdsmuren sett en svart vålnad, hvilken alldeles förskrämt honom. Detta argument verkade så att arbetaren. hvilken ej besvärades af någon spökrädsla, beslöt följa honom. Mycket riktigt fann man också på muren den svarta skepnaden, hvarför arbetaren utan tvekan sick fram till stället för att se hvaraf skepnaden bestod, under det ynglingen stannade på afstånd. Då mannen framkommit till stället började skepuaden svagt morra och sedan vifta på svansen, dermed afläggande sin spökgestalt och i stället antagande den mera förkroppsligad ställningen af — prestgårdens hund.

I vildaste sken råkade i går ett par — oxar härstädes förspända ett rislass. Oxarne blefvo skrämda af bjällerklangen från en mötande skjuts. Dylik musik tyckte stutarne ej om, utan gjorde ett par hopp åt sidan, så att lasset kantrade och körsvennen vräktes ned i en snödrifva der han höll på att kvätvas. Befriade från lass och körsven visste de ystra öken be gagna. sig af friheten genom att knoga i väg under skumpande galopp, medan körsvennen, som lyckats krafla sig upp, traskade efter under ideligt rop efter »kibbar, kibbar». Men »kibbarne» fortsatte obebindradt sin väg till hemmet, der de satte in genom en öppen ladudörr.

Ett riktigt trefligt väder ha vi haft nu under denna vecka efter allt det myckna yrvädret. Vägarne äro utmärkta. Att daremot få verkställa körslor i skogen är för snömängdens skull nästan omöjligt.

Enligt gammal tradition ha vi sista vinterdagen i dag. I morgon Petr. Cathed. eller som den på gammalt bygdespråk vanligen kallas »Per hitstein», är första vårdagen, och då skall Per med sin hetta smälta snön.

Ovanligt rikligt med örnar synes det vid hafskusten, der de ibland slå sällskap af fem—sex stycken. Äfven uppåt bygderna styra de kosan i mängd; kampen för tillvaron gör sig väl kävnbar nu i kölden.

Wamlingbo, 21 Febr.
Wamlingbo pastorats sparbanks räkenskaper föreligga nu reviderade. Behållningen från år 1893 utgjorle 429 insättares tillgodohafvanden med 79,972 kr. och bankens egen fond i penningar och inventarier belöpte sig vid årets början till kr. 6,737; — Under året ha insatts i banken kr, 9,526 och insättarnes ränta för samma år belöpte sig till kr. 3,124 samt bankens årsvinst till kr. 1,135; således ett rörelsekapital för år 1894 af kr. 100 497.
Under året ha utagits kr. 10,099 — utgifterna ha varit kr. 400 — och således behållning till år 1895 af 421 insättares tillgodohafvande med kr. 82,523 och bankens egen tillhörighet vid detta års ingång af 7,472 = 100,497 kronor. Af dessa medel voro 54 466 kr. utlånta emot namnsäkerhet, 19,903 kr. emot inteckning i fastighet och kr. 5,940 emot både inteckning och borgen samt emot säkerhet af annat hypotek- kr. 1,000 och till kommuner en summa af 5,276. Uttagua medel och förfallna räntor som ej influtit, utgjorde för 11 236: 06 kr.
Räkenskaperna och förvaltningev, säga revisererna, ha skötts på ett för banken beresnde sätt, hvadan de föreslå ansvarsfrihet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Februari 1895
N:r 30

Publicerat

Från landsbygden.

Södra Gotland, 16 Febr.
Hårdt pröfvad. kan man med skäl säga att en 80-årig undantagsman ifrån en sydlig socken blifvit på sina ålderdomsdagar. För en tid tillbaka blef han mycket illa skadad på ena foten af en nedfallande stock, hvilket förorsakat den gammle mannen odrägliga plågor. Hörseln har på senare tider så småningom blifvit sämre, så att hau nu nära nog är stendöf, och synförmågan å ena ögat är äfven alldeles fördunklad. Nu häromdagen skulle den gamle från sin kammare begifva sig utför en trappa ned på gården, men halkade och föll, dervid det friska ögat blef högst illa tilltygadt, så att fara förefinnes att äfven synförmågan å detta öga kommer att slå fel. Under denna pröfvotid har han äfven fått följa sin aflidua makas stoft till det sista hvilorammet, dervid gubben grät som ett barn, öfver sin förlust. Hau vårdas nu af barn och barnbarn, bvilka såvidt möjligt försöka att lindra plågorna och förljufva timmarna för farfar.

Af alla de varelser, som under kampen för tillvaron i köld och snö mången gång förgäfves söka att erhålla något till sitt lifsuppehälle, intaga i dessa dagar tvänne af våra vilda fågelslag, nämligen rapphönsen och andfågeln obestridligen främsta rummet, ty under det de förra af den nu så håra snöskaren på sädesåkern hindras att få någon föda, flyga de senare flocktals oroligt af och an vid sjöstranden, der det grunda vattuet öfverallt är täckt af is, förgäfves spannande efter någon liten vak, der de kunna få något till lifs, enär de ej på djupare vatten kunna upphämta någon föda.
För rapphönsens lifnäring verka nog många djurskyddsvänliga personer; men hvem kan göra något för vildänderna?

Ett högst egendomligt lädparti gick i går af stapeln i sudret, der bönderna i en afsides liggande by, som genom den myckna snön totalt var åfstängd från all samfärdsel i körväg med den »öfriga verlden», sedan de genom ihärdigt arbete med skyfflar och spadar banat väg öfver åkrar, ängar, hagar, kanaler och diken, samlades med nära ett tiotal slädar förspända med — oxar för att flera gånger å rad »trafikera» sin nödfallsväg och såmedels få densamma så trafikabel att de kunde få utfora sina nödvändigaste ärenden och bestyr längre från hemmet.

Näs, 16 Febr.
Näs kreatursförening har nu haft sitt ordinarie årssammaträde. Af räkenskaperna framgick att inkomsterna under 1894 uppgått till 249 kr. och utgifterna till likaledes 249 kr.
Ansvarsfrihet beviljades. Till revisorer utsågos folkskolläraren O. A. Gardell och hemmansägaren P. G. Pettersson, Lingsarfve Till ordf. i försäkringsnämden för nästa två år omvaldes O N. Pettersson, Drakarfve, och till ledamot i nämden för samma tid nyvaldes A. T. Mattsson, Sigleifs. Föreningen räknar nu 60 delägare, som tillsamman ha 431 kreatur försäkrade för sammanlagdt 39,670 kr.
— Till ledamöter i årets bevillningsbered ning ha å extra kommunalstämma valts för denna kommun hemmansägare T. Norrby Drakarfve och H. Hansson, Olsvenne, samt till suppleant. O Georgsson, Sigsarfve.

Den stränga vintern har »satt p» för landtmannens alla större göromål utomhus — snöskottningen undantagen förstås. De oerhörda snömassorna ligga hopade i famnshöga drifvor och ha omöjliggjort alla skogskörslor. Gårdar som ligga långt från landsvägen kunna knappt finna sig någon »utväg».

Levide, 17 Febr.
För ett svårare olycksfall var en äldre hemmansägare här i socknen för några dagar utsatt. Vid hämtning af foder från en höskulle råkade han i mörkret nedfalla genom foderöppningen och skada sig så illa, att han genast måste intaga sängen och läkare efrersändas. Denne förklarade att något eller några refben voro afslagna, hvadan den sjuke torde få tillbringa många veckor i overksamhet.

Fläsk och potatis är godt att hafva nu i kölden, det tycker ju något hvar, och så tyckte äfven den tjuf, som i tisdagsnatt ur en olåst källare vid Pejnarfve tillegnade sig en ganska ansenlig mängd af nämda varor.
Man har ingen spaning på tjufven, men nog tyckes han ha varit väl lokaliserad och följakligen ej »långfärdnes».

Rute, 16 Februari.
Ett lustigt söndagseftermiddagsnöje beredde sig häromsistens en torpare i en af Gotlands nordligaste socknar. Han hade en bagge hvilken han tyckte blef allt för öfvermodig och beslöt derför att på något sätt kväsa honom För nämda ändamål spändes baggen för en kälke och en körtur företogs. Hunnen ett stycke från gården. tyckte emellertid baggen antagligen vara klokast att vända om, hvilket han och gjorde; men nu var det baggen som ej drog på benen utan satte i väg i vildaste fart öfver skog och mark, hvarvid vår man med största möda kunde hålla sig fast. Då han kommit i närheten af hemmet, blef hustrun varse sin man i ilande fart komma åkande, hvarvid hon ropade: »Är du galen August då, skall du nu ta lifvet af bocken».
Men bocken kilade in i sitt hus med både körsven och åkdon. Om han blifvit bättre efter den betan har meddelaren ej hört berättas.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 18 Februari 1895
N:r 28

Publicerat

Från landsbygden.

Hangvar, 9 Febr.
En liten olyckshändelse, hvilken kunnat ha svårare följder, timade häromdagen då arbetaren Vilhelm Söderberg från Kyrkebys, som var sysselsatt med att såga takspån vid den s. k. bolagssågen vid Suderbys i Hangvar, skulle framskjuta den haia och isiga träbiten till klingan Han råkade slinta med högra handen och komna öfver klingan med den påföljd att den sargade köttet intill benet på handens ena finger. En lycka i olyckan var att Söderberg ej fick handen tvärs öfver klingan, ty då hade han fått alla fingrarne afskurna. Söderberg vårdas i hemmet, men är så pass återstäld att han med andra handen kan vara behjälplig vid sågningen.

En förfärlig snöyra ha vi haft under hela veckan och med knapp nöd har landtmannen kunnat hålla vägarne farbara. På jämv mark ha vi 1 1/2 aln djup snö.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Februari 1895
N:r 25

Om Oss Drivs med WordPress