En större eldsvåda

timade i måndags eftermiddag å Klintehamn, i det handl. John Johanssons hus nedbrann till grunden.
Hura elden uppkommit, är ännu icke utrönt med säkerhet, men antager man som sannolikast att den haft sin grund i någon bristfällighet i skorstenen, ty branden varsnades först i det torra spåntaket intill densamma.
Inom några minuter stod bygnaden i ljus låga, brinnande som fnöske. Att rädda densamma måste helt och hållet uppgifvas och krafterna i stället samlas på att från elden bevara tätt intill, vester derom liggande bygnadslängor, hvilket ock genom brandsegel och energisk sprutning lyckades under stora ansträngningar. Lyckligtvis låg vinden utåt vägen; iannat fall torde olyckan hafva fått en mycket stor utsträckning.
Släckningen var särdeles vacker och verkstäldes medels hamnens två stora sprutor samt en spruta från Klintebys, förutom alla mindre sprutor. Vattenlangningen ombesörjdes synnerligen erkännansvärdt, icke minst af kvinnorna, som visade sig rent af outtröttliga.
På några timmar var emellertid bygnaden totalt nedbrunnen jämte hela bodvarulagret och större delen af lösöret.
Huset var försäkradt för 3,000 och lösöret för 8,000 i södra häradets brandstodsförening. Äfven lagret var försäkradt, ehuru lågt, för 3,000, så att hr Johansson gör nog en ganska afsevärd förlust.
I det nedbrunna huset var telefoncentralstationen inrymd. Man lyckades omellertid rädda telefonskåpet, och centralstationen kommer t. v. att inryramas i skolhuset.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 Juni 1895
N:r 89

Från landsbygden.

Södra Gotland, 9 Juni.
Skördeutsigterna te sig mycket dåliga här ute till följd af den låfgvariga torkan.
Rågen, som i år var så tidigt i full växtlighet, troddes nog kunna motstå torkan idet längsta, men har det visat sig att den satt sin omisskänneliga prägel derpå på grundare åkrar, i bvitnande stänglar. Dertill har nu nader blomningstiden flera nätter å rad skarp frost varit rådande, hvilken efterföljd atbränheta dagar ej är egnad att iugifva goda för hoppningar om skörden af det’a sädesslag.
Hvetet står äfven på de flesta ställen gulnadt och har detta missöde drabbat lika väl på den djupa jorden, som på den grunda. Fullt utslagna ax, synes nu på flere hvetesfält.
Vårsädesfälten äro de enda, som hitintilis något stått sig; fastän det just ej spårat upp vågot så har det dock ej fallit ned mera än att det ännu med ett snart regn någorlunda kan hjälpas. Tunnt är nästan allt vårsäde i år beroende på att jorden var för torr vid såningen, så att blott en del mäktat gro men är denna tunnhet nog orsaken att det så länge kunrat emotstå torkan.
Foderskörden å de besådda vallarna är för det mesta nedfallen af torkan och kommer att lemna en mycket riuga afkastning. Å naturliga ängar beväxta med buskar eller träd, som lemnat någon skugga, är förhållaudet något bättre, men deremot tyckes det på slätterna blifva fullkomlig missväxt på denna foderart.
En del hemmansägare med dylika marker, som andra år under gynsamma väderleksförbållanden kunnat skörda ända till femtio häckar, försäkra att de i år ej får tio häckar på samma areal. Betena till kreaturen på slätter och höga marker äro äfven så dåliga som man knappast kan tänka sig och dertill börjar vattenkällorna flerstädes sina ut. Potatisen vill äfven ej heller komma sig riktigt på flere ställen knappast krypa ur jorden. Sockerbetorna synes ännu känna sig krya, trots den mattande värmen, beroende nog detta mycket på att de ännu ej kommit i det stadium då de fordra så mycken fuktighet.
Att till höstsådden få bearbeta åkerjorden med plöjning, gräfning och dyl. är på lerjorden hart när omöjligt.

Höskörden på vallar, förnämligast luzern, har flerestädes verkställts, ja mången har allaredan inbergat detsamma på höskullen.

Bränning i myrar, för odling bedrifves med rastlös fart, så att man på flere håll hvarje dag kan få se intensiva rökar uppstiga hvarje dag. Man tyckes dock vidtaga försigtighetsmått dervid, ty ännu har ingen olycka försports.

Olyckshändelse med djur tima ofta. En kväll då en arbetarehustru kom för att mjölka sina kor, fann hon den ena med afbrutet lårben, och i går fick en häst ena benet afslaget af en annan. Bägge djuren, som voro försäkrade måste nedslagtas.

Nationaldagen firades i samtliga folkskolor med flaggning — der flaggor funnos — och sång. Någon större tillslutning från allmänhetens härutifrån tyckes den dock ej få.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 Juni 1895
N:r 88

Från landsbygden.

Stenkyrka, 7 Juni.
Skogsköp. För 5,090 kronor ha herr Olsson & Larsson, Etelhem, köpt omkring 50 tunnland skog af hemmansägaren Rud. Björkengren härstädes.

Ovanlig stor strömmingsfångst ha våra fiskare gjort sista tiden, flera hundra valar på båt.

Illa sparkad blef en häst häromdagen af en sin kamrat. En benet och bringan blefvo illa tilltygade, men hoppas man på vederfående, Djuret är försäkradt i socknens bolag.

Årsväxten ser mycket klen ut, men så ha vi ej heller haft mera än högst ett par timmars regn ännu i år. Rågen har bäst motstått torkan, men den har lidit mycket af köld, som på sista nätterna t o. m. isbelagt smärre vattendrag och skadat blommorna, så man fruktar ingen eller dålig kärna.
Hvetefälten äro gulnade af både torka och köld, och sammalunda är förhållandet med vårsädesfälten. Dessa senare, som maskinsåtts, äro dock väsentligen bättre än handsådda, tyå dessa kommer säden blott sparsamt upp. Klöfver, och timotej å naturlig äng komma att lemna mycket dålig afkastning. Foder till utsläppta kreatur mycket dåligt. Potatisen vill ej heller komma upp ur den torra jorden, och vattenbrist råder litet hvarstädes.
Frukt- och bärår ser det deremot ut att bli, som vanligen är fallet vid torra vårar.

Fole, 7 Juni.
En angenäm fest firade i går Fole nybildade idrottsföening å sin förhyrda bollplats inom socknen. Man samlades på e. m. till pärkspel, varpkastning, stångstörtning och stafsprång. Högtidstalet hölls af kandidat Vennersten, som dervid dröjde vid Gustaf Vasas betydelse för Sverige. Enligt talarens åsigt låg den kanske förnämligast deri att han befriade Sverige från katolicsmen för att sedan 6 Juni koras till konung. Tal. öfvergick sedan att skildra landets tillstånd under frihetstiden och dröjde vidare vid tillkomsten af vår regeringsform, hvars fördelar han framhöll. Äfven härvidlag hade 6 Juni nationell betydelse, hvartill i våra dagar kommit att den var vår kronprins namnsdag. För Gotland var den af särskild vigt såsom en dag då man börjat samlas till öfvandet af våra gamla idrottslekar, hvilkas fostrande betydelse han framhöll, minnande om de stormän, särskildt Kristoffer Polhem, som utgått från Gotland. Härefter sjöngs kungssången unisont.
Idrottsföreningen hade för sin bollplats anskaffat en ny svensk flagga, som nu hissades, och kand. Vennersten minde dervid om dess betydelse både såsom den krigiska ärans och de fredliga värfvens symbol. Fyra hurrarop höjdes för flaggan och »Härliga land» afsjöngs.
Sedermera förflöt dagen under fortsatta lekar, tal och sång.
Till hedersledamöter i idrottsföreningen invaldes riksdagsman P. Larsson, skollärarne G. A. V. Ljungberg och Bodin i Lokrume, hemmansägarne O. Olofsson, Sojdeby, K. Larsson, Bondarfve, K. Nilsson, Vatlings, smeden Österberg och skräddaren Lawergren.
— Äfven i Guldrupe firades Gustafs-dagen med en enkel fest i den smakfullt klädda kyrkan. Pastor höll föredrag och skolbarnen sjöngo fosterländska sånger.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juni 1895
N:r 86

Stångad af en tjur

blef i onsdags e. m. tjänstedrängen Emil Löfqvist, Norrbys i Ganthem. L. var vid tillfället sysselsatt med att laga en gärdesgård, då tjuren, som befann sig i närheten, plötsligt kom rusande mot honom med särkt hufvud, och innan Löfqvist hann komma undan blef han kullkastad af det rasande djuret, som med sina horn rände upp bakre delen af venstra lårbenet.
L., som fick ett sår af omkring 2 tums längd, vårdas å lasarettet härstädes.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juni 1895
N:r 86

Från landsbygden.

Lau 1 Juni.
Burskretsens skollärareförening firade sitt vårmöte i Lye skolhus fredagen 31 Mai. Dervid förekom bland annat till behandling den från förra mötet hvilande frågan: «Utöfva de åt läraren stundom gifna offentliga eller enskilda uppdrag något inflytande på skolan och skolarbetet och, om så är, hurudant?. hvilken fråga inleddes af skoll Qviberg. Under öfverläggningen framhölls å ena sidan faran för den menliga iuverkan på skolarbetet, sådana uppdrag kunna medföra, å andra sidan, att de kunna utgöra en beböflig omväxling i skolarbetet på samma gång de gjorde läraren mera praktisk; dock borde de med stor urskilning väljas.
Vidare beslöt man att till nästa stiftsmöte inkomma med en fråga om, huruvida det kunde anses vara till skolarbetets skada eller fördel, om läraren, då omständigheterna det kräfde, ej vore strängt bunden vid den faststälda läsordningen.
Slutligen uppstälde och inledde sk I. Gardell frågan: »Hvilket inflytande utöfva torgdagar, auktioner o. d. på de barn, som besöka desamma»? Derom uttalades under diskussionen dels den meningen, att dessa besök för barnen vore uteslutande skadliga, för hvilken åsigt talande exempel anfördes, dels framhölls ock, att vid sådana tillfällen faunes både godt och ondt, och genom påvisande deraf kunde nämda besök vara uppfostrande, såvidt de skedde under uppsigt af fromma föräldrar och målsmän.
Efter en middagsrast, som till det mesta under förströelser tillbragtes i det gröna, samlades deltagarne och beslöto att hålla nästa möte i September hos skoll. Wernér å Ronehamn, och till att då hålla lektion utsågs skoll. Gardell.
Sedan ordf. derefter framfört kretsens hjärtl.
tack till värd och värdinna, vände ban sig till skoll. O. N. Lindgren i Burs, hvilken innan kort med familj flyttar till Östergötland, och tolkade i varma ord den saknad, som kretsen komme att känna af den värderade vännen o h kamraten, tillika önskaude honom glädje och framgång på den nya platsen. Härpå svarade under djup rörelse skoll. Lindgren, sem trodde sig med saknad alltid skola minnas Burskretsens möten.

Bjerges, 3 Juni I e. m. vid 3-tiden utbröt eld 1 en hage tillhörande J. Bergström, Nickarfve, men släcktes efter en stunds arbete af hastigt tillskyndande folk.

I fredags hade en mila släckts. Ett skjul var uppförtd för kolaren, der hade kvarlem nats en tändsticksask som en 8—10 års flicka fått fatt och tändt på Hade icke elden varsnats så fort, hade med säkerhet hela herr Bachérs egendom, som ligger ett bösshåll derifrån med stora halwstackar emellan elden och bostaden, gått åt.

Burgsvik, 4 Juni.
Olyckshändelse. Då en dag i slutet af förra veckan en skonert lastade blocksten vid härvarande hamnbrygga, råkade en ung sandstensarbetare från Vamlingbo skada sig ganska allvarsamt. En större blocksten skulle nämligen firas ned i lastrummet med en kran, då mannen, som vid tillfället ensam skötte kranvefven, uraktlät att sätta i den sg. k. stopp-pallen, hvadan stenen, som var för Sd för mannens krafter, tog öfverbalansen och störtade ned i rummet, i farten ryckande vefven ur desg skötares hand, hvilken träffades af den samma öfver högra armen så häftigt att han sanslös föll ned på bryggan. Lyckligtvis träffade vefven långs med armen, så att inga ben afslogos utan blott köttet krossades.

Pojkar som lustseglare. Första dag pingst begåfvo sig två minderåriga, pojkar från Vamlingbo med en flatbåt ut på lustsegling från ett fiskläge vid vestra kusten. Som fortskaffningsmedel var båten blott försedd med en stödjestake, men oaktadt detta dref den af till sjös ganska bra gynnad af den ostliga vinden. Men förr än pojkarne tänkte derpå, var båten till sjös så långt att stödjestaken ej nådde botten och nu först insågo de vidden af den fara, de genom själfsvåld dära: git sig, nämligen utsigten att återkomma till land mera, för dem nu vore afklippt. Då i bottnen befintligt dref blöttes ur, porlade vattnet in i den förut otäta båten med sådan kraft att den hotade sjunka och pojkarne blott med uppbjudande af alla sina krafter med öskaret, kunde hindra honom derifrån.
Då pojkarne nu sågo att ingen räddning för dem vore möjlig genom eget arbete började de i sin förtviflan skrika och ropa på hjälp allt hvad deras lungor förmådde i hopp att deras rop skulle nå land, men förgäfves, båten aflägsnade sig blott allt mera derifrån.
En man, som från en vid hafskusten närbelägen bondgård med en kikare spanade utåt hafvet, observerade båten och fast han ej på det långa afståndet kunde urskilja allt så noga, drog han dock af båtens underliga rörelser misstankar att ej allt stod rätt till och meddelade sin åsigt åt andra närvarande personer, hvilket hade till följd att tvänne ynglingar genast skyndade ned till fiskläget, togo en båt och skyndade efter flyktingarne. De upphunno dem just som man säger i grefvens tid, ty genom att läckan blifvit pojkarne öfvermäktig steg vattnet så att båten nu var half deraf och hotade i hvarje ögonblick att kantra.

Nu mera än någonsin förut i år, gör sig torkan känbar härute. Allt längtar efter vederkvickande regn.

Frost har det varit flere nätter under förliden vecka och på många ställen gjort skada.

Silte 4 Juni.
Hemsekret:ens samtliga lärare och lärarinnor hade sitt vårmöte härstädes i fredags. Sedan ordf. skoll. Olofsson, lärare på stället, öppnat mötet, hölls af samma lärare åskådningslektion om »renem. Derefter följde en lektion i uppsatsskrifning af skoll. Aug. Fredin i Linde om »blyertspennan». Sedan en stunds samtal öfver de hållna lektionerna ägt rum hölls middagsrast. Eftermiddagens förhandlingar upptogos af diskussion om följande fråga: »Huru böra de i lag stadgade mötena mellan skolråd och lärarepersonalen lämpligast anord nes? Frågan som inleddes. af hr Aug. Fre din, föranledde ev stunds diskussion. Följande resolution antogs: »Mötet anser att enhvar af skolrådsledamöterna och lärarepersonalen har rättighet att inkomma med förslag till frågor, att program uppgöres, som kungöres 14 dagar förut, att viktiga frågor inledas, samt att prottokoll föres öfver mötena».
Ingen skolfråga hann vidare behandias. Mötet afslöts som det börjat med bön och sång. Lifligt samspråk, kvartettsång och kaffedrickning följde nu, hvarefter hvar och en glad och förnöjd anträdde hemfärden.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 Juni 1895
N:r 85

I sken

å vägen utanför Österport råkade i lördags e. m. en häst förspänd ett åkdon, tillhörigt hemmansägare Oskar Larsson, Lundbjers i Lummelunda. Med svindlande fart bar det in genom Österport, der strax innanför vagnen stannade kvar, till följd af att skacklarna, med hvilka hästen lopp vidare, gingo af. Först på Stora torget lyckades man fasttaga djuret, som under sin vilda framfart kastat omkull en person, hvilken erhöll en del kontusioner i hufvudet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 Juni 1895
N:r 85

Under den rådande starka tjockan

natten till gårdagen strandade å Lilla Karlsö i Houf i Skåne hemmahörande barkskeppet Peter Dickson, kapten Larsson.
Fartyget, som var stadt på resa från Landskrona till Sundsvall i barlast, blef totalt vrak. Angående stranduingen i öfrigt saknas ännu närmare detaljer.
Fartyget är oassureradt.
Sjöförklaring skall afgifvas härstädes.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Maj 1895
N:r 83

En haverist

inkom idag kl. 3 på morgonen i vår hamn: skon. Fritiof, kapten Jönsson, som tagits på släp af bergningsångaren Belos.
Skon., som är hemma i Helsingborg, strandade igår natt mellan Klinte och Vestergarn.
Skutan, som är rätt gammal, omkring 40 år, var på resa från Köping till Köbenhavn med last af stångjärn, 122,242 kg. Den afgick från förstnämda plats 21 sistlidne Maj och hade godt väder under resan till och med 29 dennes, då storm med tjocka inträdde.
Fritiof befann sig då utanför Ölands norra udde och kl. var omkring 8 på morgonen. Kaptenen, som några timmar förut iakttagit den disiga luften, beslöt likväl hålla kursen, då han ej hade hamn i sigte.
Tjockan kom emellertid helt hastigt och blef med ens så tät, att man ombord knappast kunde se från fören till aktern. Samtidigt började det blåsa starkt. Till följd häraf måste kaptenen rätta sig efter vindförhållandena och styrde, som han trodde i riktning mot Hoborgen. Så förgick hela dagen under fortfarande tjocka… Kl. närmare 12 på natten skedde plötsligt strandningen, då skutan rände upp på Fogelholmsrefvet, mellan Klinte och Vestergarn. När dimman några timmar senare lättade, iakttogs att Fritiof låg endast ett par kabellängder från land.
Den flottogs igår e m. kl. 4 af Belos hvilken kl. 9 på aftonen — sedan omkring 25 ton af Fritiofs last förts ombord å bergningsångaren — tog densamma på släp hit.
Efter hvad man vet hittills har skon. läcka i botten, men hvar och hur stor densamma är, är ännu ej utrönt.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Maj 1895
N:r 83

Från landsbygden.

Vamlingbo, 28 Maj.
Olyckshändelse. En hemmansägare ifrån socknen råkade häromdagen under bygnadsarbete nedfalla från ställningen, omkring 10 fot högt, till marken dervid han, utom en mängd yttre skador, afbröt ena armen.

Sinnesrubbad har en arbetaredotter från en sydlig socken blifvit så pass att vakt måste begagnas både dag och natt för att hon ej skall få tillfoga sig själf eller andra någon skada.

Mässlingen grasserar nu åter på söder bland skolbarnen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 Maj 1895
N:r 82