Emigrantångaren »Gothembourg City»

togs i tisdags afton vid 1/2 4-tiden flott, sedan 3/4 af barlasten, bestående af stenkol, kastats öfver bord. Arbetet var förnadt med en viss risk, ty sydvestlig hård blåst vräkte in svår sjö från hafvet rätt på fartyget. Lyckligtvis lugnade blåsten och sjön aftog om nätterna, då man med framgång kunde arbeta, största tiden vid elektriskt ljus, hvarmed bägge bergningsångfartygen Hermes och Poseidon äro försedda. Den stora ångaren åtföljd af Hermes, uppkom till Stockholm kl. 1/2 3 i onsdags e.m. när fartyget är läck, lär det, i avseende till sin storlek, komma att intagas i k. flottans docka & Djurgården för att reparera lidna skador.
Det uppgifves att ångaren, som var alldeles ny och gjorde sin första resa, var försäkrad för 700 tusen kronor, hvaraf femtedelen betingats som bergarelön.
Denna ståtliga ångare, den första af dem, som hrr Olson & Wright såsom agenter för den direkta linien till Amerika skulle expediera från Stockholm, är bygd uti Westhartlepool, klassificerad uti Engelska Lloyds första klass för 20 år, har 300 nominiella hästkrafter och gör 13 knops fart i timmen. Rummet är deladt i 7 afdelningar, åtskilda af vattentäta skott. Ångaren lastar 3,675 tons af tungt gods och 4,025 tons af mätgods. Den är inredd med 7 hytter för första klass innehållande 16 sängplatser och hvarje hytt dessutom med beqväm soffa. Under öfverbygnaden finnas två stora hytter för sjuka, kajuta för läkaren, 8 hytter för andra klass med 36 liggplatser samt matsalong för andra klassens passagerare och dessutom nödiga hytter för befälet. Emigrantinredning uti mellandäck kommer att förfärdigas i Stockholm i fullkomlig öfverensstämmelse med svenska emigrantlagens fordringar, hvarigenom passagerarne tillförsäkras allt det utrymme och den luft, som denna föreskrifver. Besättningen ombord består, förutom kapten Harrison, af 3 styrmän, deraf 2 svenska, 4 maskinister, 9 eldare, 2 stewarts och kock, samt dessutom följande, alla svenskar: sjukhustjenare, 2 qvinliga, 6 manliga uppassare, kock för emigranterna, kökspojke, timmerman och 14 matroser. Båten måste i Stockholm besigtigtigas och repareras, innan resan påbörjas, och ehuru detta uppehåll måste beklagas såväl för rederiets skull som för de många passagerares, hvilka bestämt sig för att afresa med denna ångare, kan man dock vara förvissad att båten kommer uti fullkomligt stånd, enligt officiella besigtuingsviäns intyg, innan den afgår.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Maj 1884
N:r 38.

Ryktet om en större strandning

i närheten af Klintehamn spred sig iför går här i staden. På e.m. fick man närmare underrättelser, hvilka innehöllo, att ångfartyget »Gotbenburg City», den första af de ångare, tillhörande »The Direct Scandinavian and American Steam ship C:o Limited», som komma att uppehålla den direkta linien mellan Stockholm och Amerika, under tjocka strandat vid 1/2 4 tiden i söndags morgse vid Hammarudden utanför Sproge.
I går morgse kl. 10 ankom bergningsångaren Hermes till strandningsstället, då fartygets läge och vid grundstötningen erhållna skador genast undersöktes, hvarvid det befans, att fartyget stod på stenbotten och hade erhållit en större spricka i botten. Man är nu sysselsatt med att kasta öfver bord den af stenkol bestående barlasten. Sedan detta försiggått, antages såsom säkert, att det väldiga fartyget, som mäter 3,500 tons och är afsedt för 1,300 passagerare, kan tagas af grund.
Den skada fartyget lidit anses ej vara af någon svårare art. Emellertid beror en lycklig utgång af bergningen på ett godt och lugnt väder.
Ångaren, som föres af kapten Harrison, afgick 28 sistl. April från Hartlepool och skulle, om ej strandningen egt rum, afgå från Stockholm 10 dennes.
Bergningsångaren Poseidon väntas med första till strandningsstället för att biträda vid bergningen.
— I Sölvesborg hemmahörande briggen S:t Johannes, kapten Nilsson strandade i söndagsmorgse utanför kusten af Klinte. Fartyget, mätande 216 tons, var på resa i barlast från Kiel till Hernösand. Besättningen har ilandbergats. Briggen, som är vattenfyld, anses blifva vrak.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 6 Maj 1884
N:r 37.

I en qvarn omkom,

såsom förut nämts, 1 sistl. Februari husbonden Mattias Hallbohm vid Gerete i Fardhem. Enär ett rykte uppkommit, att H. skulle hafva omkommit genom annans förvållande, hölls polisundersökning men utan resultat. Liket blef på myndigheternas befallning upp gräfdt, sedan det några veckor legat i grafven, och provinsialläkaren doktor Goös fick förordnande att å detsamma verkställa besigtning. I sitt utlåtande häröfver yttrar doktor Goös, att Hallbobm omkommit i följd af de slag eller stötar, som träf: fat hans hufvud och hvilka varit nog starka att orsaka brott äfven på hufyudskålens botten. Det är möjligt, säger doktor G., att ögonblicklig död icke följt på dessa skador, men de ha sträckt honom sanslös till golfvet och gjort honom oförmögen att sjelf ändra det läge han efter döden intagit. På grund af åtskilliga omständigheter och iakttagelser vid dödsfallet anser doktor G., att det knappast finnes någon sannolikhet för att skadorna i hufvudet vållats hvarken af hans störtande mot något eller några af de föremål, som funnos omkring honom, ej heller af dessa föremåls fall öfver honom. Dessa omständigheter sammanstälda med den öfriga kroppens oskadade yttre och inre snarare motsäga än styrka det antagandet, att han ljutit döden i och genom fall från öfra qvarnvåningen utan träffats af våldet i den nedra. De föremål, hvilka man under närvarande förhållande skulle vilja antaga hafva orsakat skada, kunde vara en tapp af en drifaxel äfvensom öfra ändan af ett jernspett, hvilka voro tillfinnandes &å olycksstället. En starkare kraft synes dock här ha varit i verksamhet än den som kan härflyta från en så ringa fallhöjd.
Fråga lär vara att ånyo söka bringa polisundersöknving om saken till stånd.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Maj 1884
N:r 36.

Ett missöde

inträffade i måndags e. m. vid Stånga jernvägsstation. Aftontåget från Visby medförde en tom godsvagn, som skulle aflemnas vid denna station och vagnen afsattes också på sidospåret men kom icke att fastiåsas, hvilket hade den påföljd, att vagnen af den starka blåsten sattes i rörelse och stannade först utanför södra vexeln, der den påkördes af tåget och hoppade ur spåret, hvarigenom en timmes uppehåll i tågets gång förorsakades.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 Mars 1884
N:r 25.

Åter skenande hästar.

I går vid middagstiden blefvo ett par hästar tillhöriga Per Olsson, Liffedarfve i Eskelhem, frånspända åkdonet, skrämda inne på en gård vid Strandgatan samt rusade i sken å nämdavgata åt söder till. Hästar ne, som blefvo oskadde, fasttogos å Slottsbacken.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Februari 1884
N:r 15.

Angående jernvägsmissödet

vid Stånga station hölls i förgår inför jernvägens verkställande direktör undersökning, hvarvid följande personer hördes och berättade:
Stationstöreståndare Eskelund: Att vexeln vid ifrågavarande tillfälle befans oläst, Vid omläggandet af vcxeln förliden sommar blef kettivgen, hvarmed vexeln fastläses, borttagen och har sedermera en dylik ieke anbragts. Någon anmälan om detta förhållande har icke af Eskeluod gjorts hos vederbörande, E. hade särskildt ifrågavarande afton i anseende till då rådande tjocka egnat mera öppmärksamhet åt vexeln än vid andra tillfällen vid klart väder, då han från plattformen kan se vexelns läge. Då tåget var synligt ungefär 5 till 6 inuter före dess ingående på stationen, hade E. undersökt vexeln och befans. då allt vara i behörig ordning. Vid olyckstillfället befans ingen mer än E. på plattformen. När stoppsignal gafs, skyndade E. fram till tåget, som bestod af lokomotiv, 2 passagerarevagnar, 2 fionkor och 2 lastvagnar, samt varseblef då, att lokomotivet och de 3 främsta vagnarne (lastvagnarne och ena finkan) stodo på hufvudspåret, men att första passagerarevagnen var utspårad med främsta hjulparet och medjdet: andra hjulparet stående å hufvudspåret, att den rd passsagerarevagnen var helt och hållet urspårad, liggande i ungefär 40 graders vinkel mot banan, samt att den sista finkan stod & sidospåret. Derefter undersök:e E. vexeln och fann att den låg till sidospåret. Vexeln undersökt vidare af E. och banmästare Nilsson, var utan synbara fel. För E. förekom det som skulle, sedan lokomotivet med de tre första vagna.ne passerat vexeln, densamma blifvit af någon illasinnad person omkastad. För att få vagnarne klara vidtogos nödiga åtgärder med biträde af tågpersonalen och ankommande folk. Med tåget följde sju personer, af hvilka sex åkte i den sista passagerarevagnen.
Konduktör Lönnies: Kort före ankomsten till Stånga station kände han en häftig stöt, hvarvid han omkullkastades på vägnsbottnen. Strax derefter skyndade han ut, öppnade dörren till den framför finkan liggande passagerarevagnen och hjelpte passagerarne att komma ut, af hvilka ingen var skadad. Gick derpå, åtföljd af E., fram till vexeln och fan den i fullkomlig ordning och lagd till sidospåret. Enligt hans åsigt hade vexelklotet vid tågets genomgång stått nästan upprätt och kulan af tågets skakning nedfallit, då sista passagerarevagnen passerade vexeln,hvarigenom sista vagnen inkommit på sidospåret och dragit omkull den framför varande vagnen. I samma ögonblick urspårningen skedde hade L. tittat ut genom vagnsfönstret utan att hafva märkt något ovanligt. Efter en timmes förlopp fortsattes med halfva tåget till Hemse. Lönnies hade samma afton tillsammans med lokomotivförare J. Nilsson undersökt vexeln, som befanns i brist på smörja gå ovanligt trögt.
Lokomotivförare J. Nilsson: Ingick till Stånga station med sakta fart i auseende till den rådande tjockan. Inkom men innanför vexeln ämnade han påsläppa mera ånga, men innan detta hann utföras, märkte han en lindrig ryckning i tåget och omedelbart derefter en starkare sådan, troende första ryckningen härleda sig från bromsning sist i tåget. Efter att hafva hjelpt passagerarne ur tåget gick N. till vexeln, som då var avlagd till hufvudspåret, undersökte den och fann då, att vexelklotet-kunde ställas i omkring 30 gråders vinkel utan att nedfealla, Vexeln tycktes vara osmord. – Iustämde med Lönnies i afseende på orsaken till urspårningen. På fråga af trafikschefen uppgaf N. att, om vexelkulan legat som den skulle, densamma icke kunnat af tåget forsättas i annan ställning. Hade ej märkt någon person i närheten af tåget. Under sist], år vid. ett par tillfällen hade vexela ej varit riktigt stäld, hvarigenom lätteligen olycka kunnat inträffa genom tågets urspårning, och särskildt en gång, då N. förde tåget ar 4 från Hemse.
Eskelund ville ej bestrida denna Nilssons senare uppgift och uppgaf, att det kunde vara en möjlighet, att vexelns felaktiga läge undgått hans uppmärksamhet. Förnekade attklotet stått rätt upp och ned, för så vidt ej detsamma, sedan had lemnat vexeln, blifvit försatt i ett sådant läge.
Eldare A!f. Olsson hade ej sett någon person i tågets närhet, då han kort före och vid sjelfva olyckstillfället å lokomotivet stod vänd å den sidan vexeln var belägen.
Herr Runeberg upplyste att efter hans åsigt hade vexeln icke varit så stäld som den vederbort, förutsatt att icke någon omkastat den i det ögonblick tåget passerade. Under loppet af flere år hade vexlarne vid Stånga station åtskilliga gånger befunnits osmorda och följakligen gående trögt, hvarigenom fara uppstått för tåget. Särskildt en gång hade i följd deraf lokomotivet urspårat.
På Eskelunds begäran har trafiksehefen i dag företagit en undersökning på platsen för missödet.
Trafikschefen har i dag försatt Eskelund ur tjenstgöring på en vecka samt förordnat eleven Falck att tillsvidare för restå Stånga station.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 16 Februari 1884
N:r 14.

»Skenande hästar»

tyckes blifva en stående rubrik i vår tidning. I förgår råkade tvänne par hästar, förspända islass, i sken å Adelsgatan och rusade i vild fart fram mot stora torget, under det väldiga isstycken betecknade deras väg, hvarjämte ett stycke af en trappa blef bortsliten. Hästarne blefvo obetydligt skadade, hvaremot vagnarne illa tilltygades.
Isen skulle köras till Vedinska bryggeriet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Februari 1884
N:r 13.

En urspårning

egde igår e.m. rum å jernvägen, då aftontåget härifrån kom in på Stånga station. En passagerarevagn och »finkan» urspårade, hvarvid den förstnämda vräktes åt sidan. Passagerarne, som blefvo oskadde, kröpo skyndsamt genom vägnsfönstren ut i det fria. Genom missödet framkom tåget till Hemse omkring en timme efter den bestämda tiden.
Orsaken till urspårningen är ännu ej utredd men antages bero på något fel i vexeln vid ingången till stationen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Februari 1884
N:r 13.

Skenande hästar.

I förgår vid 11-tiden på f.m. råkade ett par hästar, körda af ynglingen Johan Johansson, i tjenst hos hemmansegaren Lars Pettessson, Hagvards i Follingbo, i sken å planen utanför Wallérs handelsbod samt rusade i vild fart utför S:t Hansgatan. Egendomligt nog vände de å S:t Hans plan och begåfvo sig uppför samma gata samt fasttogos på samma plats, der de började skena.
Såväl körsvennen som hästarne sluppo undan med några mindre skråmor; vagnen blef deremot illa tilltygad, hvarjämte fyra säckar med säd slungades af lasset, så att säden kriogspreds här och der efter gatan.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 Februari 1884
N:r 12.

Olyckshändelse.

Från Othem skriftves till Gotlands Allehanda: Då 73-årige undantagsmannen, f. husbonden Magnus Blomberg vid Stenstugu i Othem torsdagen den 24 dennes var stadd på återfärd från skogen, körande ett vedlass, kommo hästarne i sken, hvarvid Blomberg föll omkull och slog hufvudet i en grindstolpe, så att hufvudskålen sönderslogs och döden ögonblickligen följde. Olyckshändelsen inträffade vid pass 150 famnar från Blomergs hem, derifrån också de skenande hästarne blefvo synlige, så att desse vid gårdsgrinden blefvo fasttagne. Personer begåfvo sig genast till olycksstället, der Blombergs dotter, som varit honom följaktig, med förtviflan fått åse fadrens sorgliga slut, innan någon annan hunnit anlända.
Blomberg, enkling sedan i fjor vintras, bodde hos en sin dotter och måg och var af grannar och sockenbor aktad och ansedd.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 Januari 1884
N:r 9.