Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Martebo socken ligger på nordvästra Gotland.
Gårdsnamn: Binge, Björkeskogs, Kvie, Lunds, Medebys, Myre Lilla, Myre Stora, Pajse, Prästgården, Rums Lilla, Rums Stora, Snaldarve.
för det nya folkskolehusets förläggande har nu Martebo församling blifvi ense med folkskoleinspektören. Denne hade på sin tid hos domkapitlet anmält att församlingen i detta hänseende hade en från hans egen afvikande mening. På kyrkstämma har församlingen emellertid nu gifvit med sig.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 Februari 1894
N:r 29
uti hemmansägarne Carl Larssons och Johan Martelörs, Myre i Martebo konkarser behagade sammanträda vid Myre torsdagen den 22 instundande Mars kl. I på dagen, för att yttra vig öfver antagligheten af det anbud, som då kommer att å fastigheten vid auktionen afgifvas.
Visby i Febr. 1894.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 Februari 1894
N:r 29
Ett af omkring 80 personer besökt sammanträde har i dag på middagen hållits i Tingstäde skolhus för utrönande af det intresse, som på norra Gotland kan förefinnas för en jernvägsförbindelse till Visby.
Sedan ordföranden i Bro och Lummelunda hushållsgille, kontraktsprosten Reuser, blifvit utsedd att leda dagens förhandlin gar, börjades öfverläggningarna omedelbart med ett anförande af redaktör Jeurling, hvari han närmare utvecklade de skäl som tala för den ifrågasatta bansträckningen, icke minst med hänsyn till det under anläggning varande sockerbruket i Roma.
Enhälligt uttalade man sig härefter för bebofvet och önskvärdheten af en jernväg vill norra Gotland. Lika enhälliga voro menirgarna om att utgångspunkten bör vara Visby och spårvidden densamma som på jernvägen Visby—Hemse.
Vidare utsågos inom socknarna Stenkyrka, Martebo, Veskinde, Lokrume, Tingstäde och Hangvar för hvarje 3 personer att hvar inom sin socken verka för saken och påkalla kommunalstämmorsas yttrande rörande beviljandet af mindre anslag för undersökning och kostnadsförslag.
De utsedda perronerna äro:
för Lokrume: hrr Eliesath, Pettersson, Lauks och L. P. Bodin, Grausne;
för Tingstäde: hbrr K. Stare, Hägbom Bryer, Grählert o. Högberg Myrväller;
för Veskinde: hrr M. Larsson Skäggs, Högberg Vies och Hoffman;
för Martebo; hrr Thorell Kvies, Larsson Medebys och Anschütz;
för Stenkyrka: kontraktsprosten Rouser, löjtnant Löwenberg och Andersson, Stenstuga;
för Lummelunda: hrr P. Stare, Kinberg, Kinner, och O. Vallin;
för Hangvar: hrr D. A. Malmros, kapten Vestöö, Bjersander Austers;
för Bro: hrr Hedström Ekes, Eklöf, Åby och Hallberg Tuer.
Rörande den ifrågasatta banans sträckning hade föreslagits att dess utgångspunkt skulle blifva från Österport vid Visby, derifrån skulle den gå vester om Stora Hästnäs genom Veskinde till trakten af Hammars i Lokrume, der den skulle göra ett knä åt nordvest öfver Myra till Medebya i Martebo och så till Stenkyrka kyrka.
Efter en längre öfverläggning härom fattades följande resolution:
Med hänsyn dertill, att banan är föreslagen så, att den berör de för betodling lämpligaste trakter, anser mötet att banan är dragen i en riktning som lemvar utsigt till största möjliga trafik, då fråga är om en jeravägsanläggning norr om Visby.
Häremot reserverade sig en del personer, från Tingstäde, som ansågo att denna socken icke skulle få så stor fördel af barian, som om den droges rätt på Tingstäde kyrka, hvaremot å andra sidan invändes att en jernvägs sträckning bör förläggas så, att den lemnar största möjliga afkastoiog, och att Tingstäde jordar icke vore så lämpliga för betodling som jorden i Martebo.
Till sist uttalades önskvärdheten af att resp. sockenkomiterade måtte om möjligt vara färdiga med sitt arbete till Mars månads utgång samt insända resultaten skriftligen till hushållsgillets ordförande kontrakt prosten Reuser.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Februari 1894
N:r 25
med de väghållningsskyldiga inom södra distriktet, som hölls inför södra häradsrätten i går, föredrogos avsökningar om upptagande af ej mindre 36 nya vägar, hvaraf dock ett knappt tiotal tillstyrktes. Man tyckes i allmänhet frukta för att till underhåll, upptaga några nya vägar, emedan antagligen den hjelp, som på grund af nya väglagen erhålles, icke kommer att motsvara de omkostnader, som blifva en följd af nya vägars upptagande och underhåll, samt nämders och styrelsers aflöning m. m.
I allmänhet tycktes man dock vara sig sjelf närmast, så att de som i ett eller annat afseende hade nägot intresse af den föreslagna vägens upptagande talade för densamma, under det att de öfriga ropade sitt afstyrkes.
— Vid sammanträdet i går i norra häradet förelågo förslag om ett 20-tal olika vägar, men afstyrktes af häradsrätten samtliga utom en väg från Martebo öfver myren till Lokrumme och en väg från Norrlanda till Ganthem.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Februari 1894
N:r 24
som länets landtbruksingeniör i dagarne aflemnat till landtbruksstyrelsen rörande handlagda arbeten inom Gotland år 1893 ha vi blifvit satta i tillfälle att meddela nedanstående intressanta utdrag:
De under året handlagda förrättningarna voro till antalet 44 och utfördes under sammanlagdt 105 arbetsdagar, hvarvid dock ej den tid medräknats, då landtbruksingeniörens medhjelpare blifvit använd.
Planer till afdikningar af sanka marker ha uppgjorts å sammanlagdt en areal 2,919 hektar 89,2 ar hvarjämte profiler och kostnadsförslag upprättats till kanaler och större grafvar å en sträcka af tillsammans 70 kilometer. Förrättningarne inom länet afse i regel myreller kärrutdikningar och blifva oftast föremål för laga syn. Sålunda hafva under året i laga ordning handlagts aderton förrättningar, deraf hafva 14 afelutats och fyra äro fortfarande under handläggning; af de förra hafva 11 tagit åt sig laga kraft och en blef öfverklagad samt senast af häradsrätten återförvisad till förnyad behandling, men äro besvär öfver häradsrättens utslag hos hofrätten anförda.
Bland de under året afslutade laga syneförrättningarna må följande förtjena att omnämnas: afdikning och odling af Öjle myr jämte kringliggande savkmarker inom Vänge, Guldrupe, Hejde och Väte sockar, hvilket företag omfattar en areal af 978 hektar 47 ar. Kostnaden för vattenafledningen, inberäknadt lösen för tvänne mindre vattenverk, är beräknad till 52,000 kronor och är för utförandet ansökan om lån af statsmedel till kongl. maj:t inlemoad. Afdikning och odling af södra Lunds myr i Etelhems m. fl. socknar, omfattande företaget en areal af 215 hektar 66,2 ar, för hvars torrläggning i underdånighet hos kongl. maj:t anhålles om ett låneunderstöd af 11,800 kronor. Afdikning af Blötmyr jämte kringliggande sanka marker inom Eskelhem och Tofta socknar, upptagande planen för afdikningen 245 hektar 81 ar sankmarker, beräknade att afdikas för 9,200 kronor. Afdikning af Träskmyr inom Hejde och Väte socknar, hvilket myrområde omfattar 284 hektar 1 ar till allra största delen utmärkt god odlingsjord, hvars torrlägningskostnad oafsedt ersättning för uppdämningsrätt uppgår till 9,640 kronor.
Atdikning af Krasse myr inom Vänge och Guldrupe samt Mäster myr inom Gothems m. fl. socknar, Det förra företaget omfattar 191 hektar 64 ar, det senare 128 hektar, 29 ar och är afdikningskostnaden för de båda företagen beräknad till respektive 13,000 och 7,500 kronor. Afdikning af vattenskadade marker till Sallmunds, Suderbys, m, fl. hemman i Vänge socken, till Bossarfve, Kampe m. fl, hemman i Fröjels socken och till Solbjerga, Hejdes m, fl. hemman i sistnämda socken, hvilka trenne företag omfatta respektive en areal af 54 hektar 20,5 ar, 72 hektar 19,2 ar och 83 hektar 18 ar och för hvilkas torrläggning de olika kostnadssummorna uppgå till 3,400, 2,350 och 1,470 kronor.
Förslag har dessutom under förra äret uppgjorts till afdikning af Norrlanda myr jämte kringliggande sankmarker inom Norrlanda och Auga socknar. Desså sankmarker upptaga en areal af 487 hektar 8,5 ar, för hvilka torrläggningskostnaden uppgår till omkring 22,000 kronor. Härtill komma flera förslag till mindre afdikningar inom olika delar af länet, hvilka varit föremål för laga behandling och att derjämte förslag till utdikning af Vastäde myr i Hafdhems och Hablingbo socknar, Ytlings myr i Othems socken m. fl. äro under utarbetning. För närvarande pågå under landtbruksingeniörs ledning och kontroll afdikningserbeten i Martebo myr, Öjle myr, Vänge myr, Store myr i Fole m. f., Kolmyr: Gothem, Bringsarfve myr i Ardre, Visne, myr i Ardre och Alskog, Laus myr, södra Lands myr, Buttle kyrkmyr m, fl., hvilka samtliga åtnjuta låneunderstöd af statsmedel.
De vidlyftiga afdikningsarbetena i Martebo myr, hafva trots den stränga vintern oafbrutet fortgått under sisttförflutna året. Sålunda hafva, oafsedt sjelfva utloppet i det allra närmaste samtliga kanaler inom vestra myrområdet, hvilket i rundt tal uppskattas till 2,500 hektar, blifvit upptagna. I östra myrtrakten pågår arbetet i hufvudkanalen, och synes företaget i sin helhet under sommarens lopp blifva fullbordadt.
Ehurn således fortfarande stor liflighet råder med afseende på de fruktbara myrarnes kultiveriog och för den skull ett ej ringa förarbete blifvit nedlagdt, återstår likväl i förhållande till de inom länet beflotliga sankmarkerpas stora utsträckning så mycket att göra, att man väl ej kan säga sig hafva tagit mer än första steget på den väg, som leder till det önskade målet. Visserligen hafva under senare åren ur flera af de utdikade myrarna framlockats rika skördar af såväl säd som andra kulturväxter, men ge vi närmare till huru många tusen hektar, som ännu ligga vattendränkta eller som, om ock torrlagda, dock ännu ej nåtts af plogen, så finna vi att det tarfvas lång tid och betydligt arbete innan det döda kapital, som i myrarne ligger begrafvet, blifver i stor skala fruktbärande.
För utrönande af myrjordens lämpliga bebandling äro exprimebtalfält af’svenska mosskulturföreningen utlagda på 6 olika myrar inom länat: Martebo myr, Hästnäs myr, Store myr i Gammalgarn, Vall myr i Atlingbo, Tenglings myr och Stånga myr och äro dessa stälda under landtbruksingeniörens uppsigt. Dö hittills vu:na resultaten erbjuda visserligen mycket af intresse, men ännu har man ej vunnit den erfarenhet, som är nödvändig för myrodlingens säkra utveckling, hvarför ock landsting och hushållningssällskap genom anslag allt fortfarande understödja denna mosskulturföreningens gagnande verksamhet.
Hvad åter beträffar den redan odlade fastmarkens skötsel, synes det som sökte man, om också ej så allmänt, så åtminstone dock märkbart, att efterkomr å de anspråk som ett tidsenligt jordbruk kräfver. Till detta glädjande förhållande torde i sin mån bidraga utsigten att inom kort få lemna betor till det här på ön under byggnad varande sockerbruket och vore det i hög grad önvskvärdt att de förhoppningar, som man tillföljd af denna industri eller avliggnings tillkomst hyser med afseende på en välbehöflig uppryckning af det gotländska jordbruket ej må komma på skam. Såsom ett bevis på jordbrukets framåtekridande bör framhållas det här högst ovanliga förhållandet, att på begäran tvänne tickdikningsplaner å sammanlagdt en areal af 47 hektar 9 ar blifvit uppgjorda och att sedermera under årets lopp hela denna areal blifvit täckdikad med tegelrör, hvilka till en del måst tagas från fastlandet.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Februari 1894
N:r 21
Onsdagen den 14:de dennes kl. 10 t. m. kommer genom offentlig auktion, som förrättas hos landtbrukaren H. Landergren, Lunds i Martebo, att till den mestbjudande försäljas ett st. rifven manbygnad af trä, 32 fot lång 20 fot bred, 5 fot hög, med målade 8 fönsterfack, 7 dörrar, inredd till 3:ne ram och kök samt sten till källare m. m., allt af god beskaffenhet, 2:ne draghästar, 3 par unga dragoxar, 2:ne tjurar, 2:ne svart kalfvande kor, ett parti höstsädesbalm och en del åkerbruksredskap m. m. m. m. Vid samma tillfälle kommer att försäljas 1/4-dels mantal Lunds, som har särdeles bördiga jordar, med omkr. 100 tunnl. myr, som säljes endera i sin helhet eller ock styckevis till egendoms jord. Närmare upplysning å stället. Betalnings- och öfriga vilkor rörande fastigheten tillkännagitvas före auktionens början. För lösegendomen lemnas åt reel köpare betalningsanstånd till första nästkommande Augusti.
Tingstäde d. 6 Febr, 1894.
P. HÖGBERG.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Februari 1894
N:r 21
— se der den lösen, som bör gälla för en hvar, hvilken är intresserad för Gotlands materiella utveckling.
När en gång i tiden lösen lydde: jernväg söderut, så möttes de som derför arbetade af det vid sådana anläggningar vanliga motståndet: det kommer icke att bära ens driftkostnaden, ty hvad skola vi frakta, som icke med lika förmån låter sig framforslas på bjuldon? Fråga sudergutarna, om de nu vilja vara af med sin jernväg? Eller spörj, huruvida åstad kommandet af den störste industriella anläggning, som här kommit till stånd, sockerbruket, varit möjligt utan jernvägen?
Femton år hafva gått sedan vår för samfärdselns utveckling så varmt intresserade monark i Hemse högtidligen förklarade Gotlands första jernväg öppen för allmän trafik. Hara många år skola förflyta innan vi få se Visby med jernband förbundet äfven med Gotlands norra hälft?
Dat borde icke bli så många, förutsatt att de kommuner och enskilde, hvilken dervid hafva stora intressen att bevaka, hafva nog klar blick och nog vaken energi att med samfäldt arbete gripa sig verket an.
Och det torde man kunna säga, att, som förhållandena genom sockerfabriken i Roma gestaltat sig, förutsättningarna i våra dagar för en jernväg till norra Gotland ställa sig mycket gynsamma i förhållande till dem, som för 15 år sedan funnos för en jernväg till södra delen af ön. Detta icke minst om man ser på den allra vigtigaste bland sådana förutsättningar, den nämligen att fraktgods i tillräcklig mängd bör kunna antagas förefionas. Ty persontrafiken spelar ingen betydande roll i en så folkfattig ort som Gotland.
Visserligen må det ju icke bestridas att, om man projekterat och på allvar sökt förfäkta tanken på en jernväg till norra Gotland före de stora myrafdikningarne och före anläggningen af sockerbruket, man haft svårt att värja sig för invändningen att det norra häradets jordmån, sedd ur synpunkten at dess lämplighet för spanmålsproduktion, icke uthärdar jämförelsen med det södra. Nu åter äro förhållandena ändrade. Inom kort öppnar sig för odlarens plog det stora jordområde på norra Gotland som gemenligen kallas Martebobäckenet och som i sig innefattar de under odling liggande myrarne: Hästnäs myr, Martebo myr, Nordermyr, Videmyr och Gärdslan med deras i allmänhet bördiga omgifningar. Detta vidsträckta område har allt skäl att för sin utveckling göra anspråk på en modernare förbindelse än landsvägarne och utan tvifvel skulle en klokt och sparsamt avlagd jernväg genom dessa trakter ha alla utsigter att få god trafik.
De 7 kyrksocknar, som bilda detta område, innehålla hvar för sig följande:
Se der några siffror, som för de i saken intresserade böra vara vägledande vid omdömet om en sådan jernvägs framtida utsigter. Der finnes en areal på 43,600 tunnland. Men Iåtom oss räkna försigtigt. Antagom att af denna stora vidd endast knappa hälften eller 20,000 tunnland är god jord, myrjord eller annan. Antagom också att af denna så mycket som 4,000 tunnland ligga i träda. Återatå då 16,000 tunnland såsom sädeseller betproducerande. Antagom vidare en afkastning i medeltal af endast 5 tunnor på tunnlandet (af betor naturligtvis ofantligt mera), så få vi en produktion för en blifvande jernväg att frakta af omkr. 80,000 tunnor.
Men för denna produktion behöfvas gödningsämnen i mängd. Mycket lågt beräknadt bör denna icke understiga 20,000 säckar om året. Det skulle alltså tillsammans endast af dessa båda artiklar gör en årlig fraktmängd af omkr. 100,000 säckar. Härvid är icke alls tagen i beräkning hvarken all den öfriga godstrafiken eller persontrafiken. Men siffrorna torde ändock vara nog talande att för den, som förstår beräkna skådana saker, gifva en ungefärlig grund för omdömet.
Det har talats mycket om, hvilken spårvidd en sådan liten jernväg lämpligast bör äga, och man har dervid tänkt på det mycket smalspåriga och till anläggningen billiga Decauville’ska systemet, som lämpar sig särskildt för banor afsedda såsom den bär ifrågasätta för lättare godstrafik. Men derom torde dock meningarne redan från början böra ena sig, att detta system icke bör tillämpas på en jernväg till norra delen af ön.
Vore det så, att jernvägens enda mål voro att förbinda de norra orterna med Visby hamn för att utan omlastving omedelbart fiona den på ön bästa exportplat: sen för jordens produkter, så flones ju åtskilligt, som kunde tala för Decauville’s system. Men annorlunda ställer sig frågav, när genom sockerfabrikens anläggning detta system skulle nödvändiggöra en kostbar och tidsödande omlastning af en stor del af produkterna från norra delen af ön till den södra och tvärtom. Vidare skulle en anläggning af norra banan med annan spårvidd än den aödra nödvändiggöra anskaffandet af särskild rullande materiel för den förra banan, något som kanske kan alldeles undvikas eller åtminstone ioskränkas till en obetydlighet ifall banorna få samma spårvid. Alt talar derför för att vi böra ge banan norrut samma spårvidd som och kanske till och med lättare öfverbyggnad än den södra. Derpå kunna endast båda banorna vinna.
Terräng förhållandena för en jernväg norrat äro de gyasammaste. Hvarken skärniogar eller fyllningar af betydenhet finnas. Och om, såsom naturligt är, vederbörande jordägare afstå nödig mark för ett sådant företag, så böra de ekonomiska uppoffringarne icke verka afskräckande. Men det är beloppet af dessa som till en början böra klart utredas. Ty den frågan gör sig i främsta rummet hvar och en i företaget intresserad: hvad kostar pr mil en jernväg från Visby norrut på Gotland?
Det är alltså dettas, som först bshöfver en grundlig och på sakkunskap stödd utredning. Medel för åstadkommandet af en sådan böra anvisas af de socknar, som i företaget äro intresserade.
Första steget för åstadkommandet af en jernväg till norra Gotland är derför att på kommunalstämmor inom ofvan nämda sju socknar anvisas nödigt anslag för åvägabringandet af en fullständig utredning af frågan med dertill hörande kostnadsförslag.
Frågan gestaltar sig derför för ögonblicket sålunda: finnes inom dessa socknar icko en enda person nog vaken att på kommunalstämma väcka förslag om ett sådant anslags beviljande cch nog insigtsfull och klarsynt att arbeta föreslaget igenom? Svaras på deana fråga nej, då må norra Gotland fortsätta sin sömn och släpa fram en sorglig tillvaro, endast genom hörsägner förnimmande doften från betgrytorna i Roma.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Januari 1894
N:r 13
från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1893:
Follingbo: födda 19 (10 m. 9 qv.), döda 12 (6 m. 6 qv.) inflyttade 129 (57 m, 72 qv.), utflyttade 82 (39 m. 43 qv.), vigde 3 par, folkmängd 538, ökning 55.
Akebäck: födda 1 m., döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 19 (10 m. 9 qv.), utflyttade 11 (5 m. 6 qv.) vigde 1 par, folkmängd 148, ökning 3.
Levide: födda 11 (3 m. 8 qv.), döda 9 (5 m. 4 qv.), inflyttade 27 (11 m. 16 qv.), utfyttade 37 (22 m. 15 qv.), vigde 3 par, folkmängd 563, minskning 8.
Gerum: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 1 qv., inflyttade 19 (9 m. 10 qv.), utflyttade 11 (6 m. 5 qv.), vigde 1 par, folkmängd 182, ökning 13.
Fole: födda 11 (4 m, 7 qv.), döda 8 (6 m. 2 qv.), inflyttade 47 (27 m. 20 qv.), utflyttade 61 (32 m. 29 qv.), vigde 3 par, folkmängd 478, minskning 11.
Lokrume: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 5 (2 m, 3 qv.), inflyttade 53 (22 m. 31 qv.), utflyttade 40 (15 m. 25 qv.), folkmängd 379, ökning 6.
Rute: födda 7 (3 m, 4 qv.), döda 9 (5 m. 4 qv.), inflyttade 26 (10 m. 16 qv.), utflyttade 44 (17 m. 27 qv.), vigde 3 par, folkmängd 552, minskning 20.
Fleringe: födda 13 (8 m. 5 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), inflyttade 14 (3 m, 11 qv.), utflyttade 15 (7 m. 8 qv.), vigde 1 par, folkmängd 376 ökning 9.
Bunge: födda 18 (7 m, 11 qv.), döda 10 (4 m. 6 qv.), inflyttade 27 (10 m. 17 qv.), utflyttade 23 (12 m, 11 qv.), vigde 3 par, folkmängd 542, ökning 12.
Hejnum: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), inflyttade 15 (7 m. 8 qv.), utflyttade 20 (10 m. 10 qv.), vigde 1 par, folkmängd 299, minskning 3.
Bäl: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.). inflyttade 10 (7 m. 3 qv.), utflyttade 25 (12 m. 13 qv.), vigde 1 par, folkmängd 191, minskning 12.
Martebo: födda 6 (5 m. 1 qv.), döda 1 qv., inflyttade 34 (16 m. 18 qv:), utflyttsde 30 (10 m. 20 qv.), vigde 2 par, folkmängd 303 ökning 9.
Lummelunda: födda 13 (8 m. 5 qv.), döda 5 (3 m. 2 qv.), inflyttade 37 (19 m. 18 qv.), utflyttade 36 (20 m. 16 qv.), vigde 3 par, folkmängd 381, ökning 9.
Vall: födda 4 (2 m, 2 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), inflyttade 22 (13 m. 9 qv.), u. flyttade 21 (12 m. 9 qv.), vigde 1 par, folkmängd 286, ökning 2.
Hogrän: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 5 (3 m. 2 qv.), inflyttade 13 (6 m. 7 qv.), utflyttade 20 (5 m, 15 qv.), vigde 3 par, folkmängd 327, minskning 6.
Hörsne med Bara: födda 10 (5 m. 5 qv.), döda 7 (8 m. 4 qv.), inflyttade 30 (14 m, 16 qv.), utflyttade 39 (20 m. 19 qv.), vigde 2 par, folkmängd 369, minskning 6.
Källunge: födda 3 (3 m.), döda 5 (3 m. 2 qv.), inflyttade 28 (16 m. 12 qv.), utflyttade 35 (15 m. 20 qv.), vigde 4 par, folkmängd 239, minskning 9.
Vallstena: födda 7 (4 m. 3 qv.), döda 4 (4 m.), inflyttade 13 (8 m. 5 qv.), utflyttade 21 (12 m.. 9 qv.), vigde 4 par, folkmängd 339, minskning 5.
Veskinde:; födda 17 (12 m. 5 qv.), löda 11 (8 m. 3 qv.), inflyttade 50 (27 m. 23 qv.), utflyttade 38 (22 m. 16 qv.), vigde 4 par, folkmängd 587, ökning 18.
Bro: födda 6 (2 m. 4 qv.), död ingen, inflyttade 23 (9 m. 14 qv.), utflyttade 19 (9 m.
10 qv.), vigde 3 par, folkmängd 289, ökning 40.
Fårö: födda 24 (11 m. 13 qv.), döda 101) m. 6 qv.), inflyttade 34 (17 m. 17 qv.), utflyttade 33 (13 m. 20 qv.), vigde 5 par, folkmängd 1,177, ökning 15. Församlingens äldste medlem är född 20 December 1794.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Januari 1894
N:r 2
uti hemmansägaren Karl Larssons, Myra i Martebo, vid Gotlands Norra Häradsrätt anhängiga konkurs, kallas härmed att sammanträda lördagen den 16 i denna månad kl. 12,30 e. m. hos gode mannen, Notarien Wilhelm Engstöm i Visby.
Rättens ombudsman.
Borgenärerna uti hemmansägaren Johan Martelörs, Myra i Martebo, vid Gotlands Norra Häradsrätt anhängiga konkurs, kallas härmed att sammanträda lördagen den 16 i denna månad kl. 12,30 e. m. hos gode mannen, Notarien Wilbelm Engström i Visby.
Rättens ombudsman.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 9 December 1893
N:r 192
med beväringsmän tillhörande Klinte kompaniområde nr 185 kommer att förrättas:
Fredagen den 15 December kl. 10 f. m, hos fru Lovisa Wiberg Klintehamn med mönstringsskyldige inom Sanda, Mästerby, Vestergarn, Hejde och Väte socknar.
Lördagen den 16 December kl. 10 på samma ställe med mönstringsskyldige inom Klinte, Fröjel, Ejsta och Sproge socknar.
Särskildt erinras, att enl. nya värnpliktslagen till beväringen höra nu äfven 1893 års 11:te och 12:te klasser (födda 1862 och 1861), hvilka således äro mönstringsskyldige.
Vidare hänvisas till länskungörelsen.
Klintehamn den 6 Dec. 1893.
A. Lange.
kompaniområdesbefälhafvare.
Mönstring med beväringsmän tillhörande Garde kompaniområde, nr 186, hvilka icke under året varit inkallade till tjenstgöring, förrättas:
Lördagen den 16 December från kl. 1/2 11 f. m. vid Kräklings i Kräkligbo med beväringsmän från Kräklingbo, Ala, Anga, Östergarn, Gammalgarn och Ardre socken samt samma dag kl. 1/2 3 e. m. vid Buttle jernvägsstation med beväringsmän från Vänge, Buttle, Guldrupe, Garde, Etelhem, Alskog och Lye socknar.
Inskrifningsböckerna skola medföras.
I stället för att infinna sig vid mönstringen kan beväringsman före mönstringsdagen till undertecknad eller till afdelningsområdesbefälhafvaren, fanjunkaren J. Franzén, Gammalgarn, göra muntlig anmälan eller sända skriftlig uppgift enligt formuläret å sidan 12 i inskrifningsboken.
Närmare upplysning angående mönstringen meddelas genom länskungörelse.
Visby den 6 December 1893.
Axel Ytterberg,
kompaniområdesbefälhafvare.
Mönstring med beväringsmin tillhörande Tingstäde kompaniområde nr 183 kommer att förrättas.
Fredagen den 15 nästkommande December kl. 10 f. m. vid Bjerge i Vallstena med mönstringsskyldige inom Fole, Hejnum, Bäl, Källunge, Vallstena, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Barlingbo, Ekeby, Hörsne och Bara socknar.
Lördagen den 16 nästkommande December kl. 10 f. m. vid Tingstäde kyrka med mönstringsskyldige inom Visby norra lands!
församling, Bro, Vestkinde, Lokrume, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka och Tingstäde socknar.
Särskildt erinras, att enligt nya värnpligtslagen till beväringen höra nu äfven 1893 års 11:te och 12:te klasser (födda 1862 och 1861), hvilka således äro mönstringsskyldige.
Vidare hänvisas till länskungörelsen.
Visby den 28 November 1893.
Ernst Sillén,
Kompaniområdesbefälhafvare.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 December 1893
N:r 191