Borgenärerna uti hemmansägarne Carl Larssons och Johan Martelörs konkurser bebagade sammanträda vid Stora Myra i Martebo torsdagen den 22 d:s kl. 1,30 e. m.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 19 Mars 1894
N:r 43
Martebo socken ligger på nordvästra Gotland.
Gårdsnamn: Binge, Björkeskogs, Kvie, Lunds, Medebys, Myre Lilla, Myre Stora, Pajse, Prästgården, Rums Lilla, Rums Stora, Snaldarve.
Borgenärerna uti hemmansägarne Carl Larssons och Johan Martelörs konkurser bebagade sammanträda vid Stora Myra i Martebo torsdagen den 22 d:s kl. 1,30 e. m.
RÄTTENS OMBUDSMAN.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 19 Mars 1894
N:r 43
Torsdagen den 22 nästinstundande Mars låta herrar sysslomännen uti hemmansägarne Karl Larssons och Johan Martelörs vid Myre i Martebo konkurser, medels offentlig frivillig auktion, som förrättas vid Myre och börjas kl. 9 på dagen, till den högstbjudande försälja dessa kookutsmassors såväl fasta egendom 1/4-dels mantal Stora Myre som all lösegendom, bestående af 1 fickur af silfver, messing, koppar, jern- och blecksaker, hvaribland en präktig besparingsspis, en del möbler; träkärl och andra husgerådssaker samt glas och porslin; kreatur, deraf ett par goda hästar, ett par oxar, 2:ne mjölkkor, en tjur och en tjurkalf; kör- och åkerbruksredskap, såsom vagnar, kälkar, vändoch spetsplogar, foderhäck, sättare, kornvält, klös- och jernpinnoharfvar; selar, oxok, vindmaskin och diverse handredskap; diverse snickaresaker, ett parti takspån, 1 bakladdningsgevär, mangel, väfstol och diverse annat. Kl. 12 på dagen utbjudes fastigheten på sätt som då närmare kommer att bestämmas. Berörde hemman, som är bebygdt och undergått laga skifte, har omkring 30 tunnland åker, deraf 5 tunnland äro besådda med råg samt 9 tunnland uppplöjda till vårsäde, ängmark 10 tunnland; men utom detta finnes 38 hektar eller 77. tunnland särdeles god myr, belägen strax intill den genom Martebomyr förlidet år upptagna stora kanalen och derföre nu tjenlig till odling. Sagde myrareal är fri från all kostnad för bufvudkanalernas upptagande, enär såsom ersättning derför Myrodlingsbolaget erhållit afträdå myrmark. Pröfningsrätt förbehålles. Af köpeskillingen för fastigheten betalas en femtedel vid auktionstillfället, derest blifvande: anbud antages och för återstoden utöfver inteckningebeloppet ställes antaglig säkerhet, För lösegendomen lemnas godkände köpare 3:ne månaders anstånd.
Othem den 21 Februari 1894.
JOHAN SMEDBERG.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Mars 1894
N:r 41
Södra häradsrätten.
(Tredje sammanträdet å Skogs den 12-13 Mars.) När styfmor fått undantag. Det sedan första sammanträdet uppskjutna målet emellan enkan Anna Alstrördy- Bosarfve i Levide, och hennes styfson hemnansägaren Olof Båtelsson från samma gård och socken; angående födoråd, förevar ånyo till behandling. Svarandeombudet bestred fortfarande, å sin hufvudmans vägnar att denne enligt det af kär. företedda födorådskontraktet vore skyldig till svar. utgifva det omstämda födorådet, oaktadt svar. i 30 år till kär. utlemnat detsamma. Kär. företedde inteckningsprotokoll, hvilka skulle: visa, att nämda födorådskontrakt blifvit i svar:s hemman intecknadt till säkerhet för kär:s födoråd. Målet uppskö s ytterligare till nästa sammanträde.
För att till andra än vägfarande ha utskänkt maltdrycker är gästgifvaren L. S. Jacobsson åtalad. Svar., som denna gång instälde sig genom ombud, förnekade hvad som i stämningen lagts honom till last. Målet uppsköts till andra dagen af nästa sammanträde.
Om utbekommande af födoråd för året 1893 tvistade äfven Maria Nilsson, Hesselby, mot sin son Arvid Klasson, Lingvide i Hafdhem. Svar. ansåg att han ej kunde vara skyldig utgifva fögoråd för hela året, emedan kontraktet vore dateradt 20 Jan. 1893 och kär. återstående delen af året på ett par månader när hos svar. haft sin fullkomliga försörjning. För vidare utredning uppsköts målet till nästa sammanträde.
Mera födoråd. Ett liknande mål förevar äfven emellan Kristina Katarina Jacobsdotter, Fettings i Tofta, och Johan Olsson dersammastädes. Kär. fordrade födoråd för hela året 1893 samt delvis för 1892, hvilket i det närmaste af svar. medgafs. Utslag vid nästa sammanträde.
Godemansed till godman vid skiftesförrättningar aflades i måndags inför Södra häradsrätten af landtbrukaren Teodor Boberg, Sigdarfve i Fröjel.
För fylleri å allmänna landsvägen åtalade länsman Svallingsson drängen Viktor Emanuel Jacobsson, Sallmunds i Mästerby. Den tilltalade, som å landsvägen i Klinte flera gånger kört fram och tillbaka samt slutligen i alldeles redlöst tillstånd hittats å vägen, erkände, samt dömdes att böta 10 kronor.
Olaga försiljni g af eldfarliga oljor under tiden från 20 Dec. 1892 till stämningsdagen erkände handl. K. O. Jacobsson i Garda. Utslag vid nästa sammanträde.
Jagtmålen från Näs och Hafdhem. De sedan första sammanträdet uppskjutna målen emellan arrendatorn Bernhand Retting å Furillen å ena, samt Karl Andersson, Kulla, och Oscar Cederlund, Kälder i Hafdhem samt Viktor Cedervall, Sigleifs i Näs å andra sidan angående oloflig jagt förevar ånyo. Svarandena nekade fortfarande. Åtskilliga vittnen hördes som ej hade sig någontig bekant i målen. Utslag nästa sammanträde.
I djurplåger målet mot statkarlen Alfred Engström, Uggårds i Rone hördes ett par vittnen, hvaraf ena sett svar. ryck hästarne med tömmarne så att dessa blödt i munnen samt det andra, sett honom i stallet med ett piskskaft :13 hästarne vårdslöst. Båda vittnena ansågo svar. utöfvat grymhet mot djuren. Utslag samtidigt med förra målet.
Maltdrycksmålet mot Josefina Österber från Klintehamn förevar ånyo till behandling. Med flera vitten styrkte nu åkl. att svar. oaktadt ihärdigt nekande, vid flera tillfällen sålt, såväl till förtäring på stället som ock efter den 1:ta sistl. Oktober i mindre parti än 10 liter sådan dryck, dervid liqvid mottagits såväl i klingade mynt, som ock af skomakare genom verktsäll tskoarbete.
Under målets handläggniug ansåg åkl. sig föranlåten att yrka ansvar å svar. för oskickligt uppförande inför räta. Svar. är för samma förseelse bötfäld 2:ne gånger.
Målet öfverlemnades af åkl. och kommer utslag att meddelas vid nästa sammanträde.
För olaga upplag af eldfarliga oljor är såsom förr är nämdt handelsfirman A. Pettersson i Oskarshamn af kronolänsman Emil Eneman åtalad. Denna gång instälde sig verkligen svaranden genom ombud. Åkl. yrkade fortfarande ansvar å svar. för det de olagligen begagnat Stångajernvägsstation till upplagsplats för fotogén, samt anhöll att de i beslag tagna 15 faten måtte förklaras förbrutna. Och upplystes att fotogén ankommit med e.m.-tåget från Visby den 22 sistl. Sept. samt tagits i beslag den 25 vid middagstiden Emellan denna tid fanns dock en söndag, hvilken af svar. ansågs icke borde tagas med i beräkningen. Svar. bestred fortfarande, att han vore igare till fotogénpartiet. För att bevisa detta erhöll åkl. uppskof till andra dagen af femte sammanträdet.
Om ansvar för brott no: a reniekontakt. Målet emellan länsman Syallingsson å tjenstens vägnar och arrendatorn K. Ö. H. Carlsson å Vestergarnsholm, uppskjutet sedan föregående års höstetings fjerde sammanträde, förevar ånyo. Ett vittne hördes, som varit med och hemtat den förr omnämda askan, påstod att i densamma befunnits mera än hälften obränd gödsel.
Trenne af svar. inkallande vittnen hade deremot genomarbetat askhögarne efter branden men ej funnit annat än aska och förbränd gödsel alls ingen obränd götsel hade kunnat upptäckas. Åkl. framstälde nu slutpåstående, samt yrkade ansvar å Carlsson för bortförande af såväl foder som gödsel. samt yrkade att Carlsson mätte förklaras skyldig ersätta fodret med åsatt värde 250 kronor, samt gödseln med 6 kr. och ersätta statsverket alla kostnader i målet, samt vid nästa fardag afträda arrendet. Svar. bestred åkl. ansvarsyrkanden emedan han öfvertagit förre arrendatorns kontrakt med rättighet att försälja hö från dikesrenar och dylikt mot vilkor att gödsel i förhållande dertill blefve tillförd hemmanet, hvilket naturligtvis ej kunde ske förrän fordret vore uppstillait. Angående askan vore hemmanet rikligt ersatt med artificiel gödning, Utslag vid femte sammanträdet.
Målet emellan godsägaren O. V. Åhlander å Hesselby i Linde och herrar K. Bargenström och B. E. Rudebeck i Stockholm uppskjutet från samma sammanträde som förra målet, förekom ånyo till behandling. Svar företräddes nu af e. o. hofrättsnotarien Oscar Nilsson från Stockholm. Företedde en skritt hvari påstods att den ifrågavarande skulden icke hade den gemensamhet med firman »Stockholms Norra Mejeri» som kär. påstod utan afsåg helt andra affärer. Ansåg äfven att borgesman vore skyldig att utbetala sin andel i skulden oaktadt hufvudmannen inlöst förbindelsen, Som = svarandeombudet icke hade tillräcklig kännedom om målets alla detaljer uppsköts detsamma till andra rättegånugadagen af sjette sammanträdet, då Rudebeck ålades personlig inställelse vid vite af.50 kr.
Bergenström har sedan målet sist förevar till bebandling aflidit.
Norra häradsrätten.
(Vårtingets tredje sammanträde vid Allekvia 12—13 Mars, Ordf. notarien L. Åman).
Följande utslag afkunnades:
— I målet mellan hemmansägaren Johan Bergström, Nickarfve i Vänge, kärande, samt landtbrukarne J. Smedberg, Möllbos, och J. Pettersson, Broa i Halla, svarande, om ersättning för af svarandenas hundar bitna får ansåg rätten att kär, ej mot svarandenas bestridande gittat styrka käromålet ej heller att edgång kunde åläggas dem, hvadan käromålet ogillades, men kvittades kostnaderna parterna emellan.
— I målet mellan kronolänsmon G. Boberg som åklagare och J. Niklas Budin svarande, för åverkan, frikändes svaranden från allt ansvar, enär han gått honom förelsga värjemålsed.
— Hemmansägaren Mikael Bogrens å Fårö yrkande mot handl. M. Ekström, Gåsemora, om ersättning för oloflig afverkning af träd, kuvde ej bifallas på grund af innehållet i det under rättegången framvisade, parterna emel lan upprättade kontraktet om afverkning ochdet ej visats att svaranden öfverskridit sin derpå grundade rätt. Deremot dömdes sv. att till Bogren af omstämdt belopp utgifva 79 kr. 80 öre jämte ränta, Kostnaderna kvittades.
— Till följd af Johan Petterssons i Stenkyrka och K. O. Högberga i Tystebols yrkande att hemmansägaren Nils Klasson, Smiss, måtte åläggas deltaga i kostnaderna för Nordermyrs utdikning, dömdes svaranden utgifva 10 kronor 35 öre samt att ersätta kärandena med 36 kr. i rättegångskostnader.
— Det af länsman J. Smedberg, på angifvelse af hemmansägaren E. Jacobsson väckta åtalet mot handl. Ekström å Fårö för djurplågeri ogillades såsom obestyrkt och döm des Jacobsson ett ersätta svaranden dennes rättegångskostnader med 125 kronor.
— I målet mellan Anton Klintbom i Boge och bemmansägaren O. Sieselins, Sles, hvari kärarden på grund af ett vid ingånget hemmansköp med svaranden träffadt muntligt affal att käranden mot köpekontraktets lydelses skulle vara fritegen från undantags utgörande till — svarandens fader så länge sv. ägde stamhemmanet, yrkat att af sv, utfå 90 kr., eom kär. det oaktadt till sv:s fader utgifvit, förklarade rätten att, ehuru det vore styrkt, att ett muntligt a ftal af sådant innehåll träffats mellan parterna, detta aftal likväl såsom ett vilkor vid köpet ej kunde emot 1 kap. 2 § J. B. tillerkännas bindande verkan och då kär. ej visat att han genom berörda betalning erlagt mer än han bort, ogillades käromålet.
Äktenskapsbrott. Skräddasen Olot Nordström från Ala i Rute, f. n. uppehållande sig i Amerika, hade instömt sin hustru Lovisa Kristina Jacobsson-Nordström med yrkande om skilemessa, på grund af oenighet i äktenskapet för längre tid tillbaka och emedan svaranden 15 Febr. 1893 framfödt ett oäkta barn, hvarom han i bref förliden sommar blifvit underrättad. — Svarandes ombud ville icke bestrida stämningen, men förklarade att hustru N. vore mervillig ingå förlikning; äktenskapsbrottet borde föröfrigt med vittnen styrkas. — Kärandens ombud bestred förlikningen; någon sådan ville N. inte ingå. Förklarade dessutom att då N. afrest redan 27 Mars 1890, kände han ej vara far till barnet, och för att styrka sitt påstående och bevisa att N. sedan 1890 ej varit hemme, anhöll han om vittnesförbör med länsman Smedberg, nämdeman G. Källström och hemmansägaren Oskar Nordman.
Smedberg sade sig veta att N. varit borta sedaa längre tid, men kunde ej med bestämdhet säga om han varit hemma under de 4 gångna åren, Häri instämde nämdeman Källström, hvilken deck tillade att han hade sig bekant att brefväxlingen makarne emellan varit så tät, att N. icke gerna kunnat vara hemma uågon tid. Oskar Nordman, som bor en half mil från makarne Nordströms hem, förklarade att han säkert visste det N. sedan sin afresa ej varit hemma. Bägge parterna öfverlemnade målet. Yttrande afkunnas första dagen af femte sammanträdet.
Ärekränkningsmålet mellan hemmansägaren Olof Johansson, Butreifs i Norrlanda, kärande, och skolläraren Erik Östman, svarande förevar ånyo. Det uppsköts vid andra sammantiädet till följd af Östmans uteblilvande. Svaranden, som ej heller nu var närvarande, bestred genom sitt ombud käromålet emedan han ansåg det vara af för ringa beskaffenhet att dragas inför domstol. — Häremot protesterade käranden, hvilken, då ärekränkningen begåtts under en julhelg, fann den vara af svårare art. Öfverlemnade derpå målet med yrkande att utfå 100 kr. i skadeerstånd och 50 kr. för inställelse. Utlåtande i målet första dagen af femte sammanträdet.
Bestred gjorde handl. Adolt Falk det mot honom af hemmansägaren Olof Olofsson, Hellvi, väckta åtalet för ärekränkande beskyllningar, För hörande at vittnen, uppsköts målet till andra dagen af femte sammanträdet.
Det mot Oskar Kahlström, Kyrkebys i Hejnum anhängiggjords och vid föregående sammanträde, för vittnens hörande uppskjutna mål för olofligt tillgrepp, förevar ånyo. Kärandena skomakare P. A. Svensson, Oppuse i Bäl, och Rudolf Tompson hade inkallat vittnena Rud. och Arvid Tomasson. K. skulle, som först nämts, ha tillegnat sig en ung lambock, hvilken jämte andra dritvits in till Kahlströms gårdsman. På domarens tillfrågan om Kahlström brukar ha sina får löesläpta, svarade vittnet Rudolf Tomasson att det hade han sig icke bekant. Vittnena berättade emellertid att en bagge, som hemtats från Tompsor, varit klipt i högra örat, men K. hade sina klipta i det venstra. Att den tock K. hemtat var T:s, derom var vittnet säker. K:s får voro för öfrigt af ren gotlandsras, hvilket de andra icke voro, Arvid Tomasson vittnade detsamma. Åklagaren erhöll om uppskof för att närmare styrka åtalet, som åter kommer före andra dagen af femte sammanträdet.
För misshandel hade hustra Augusta Björkander, Medebys. i Ekeby, instämt drängen Oskar Huliqvist, Stenstu i Senkyrka, Svaranden hade enligt stämningen gifvit bustru B. en örfil så att — mun gick ur led — nära nog, yttrade kär:s ombud, jämte sparkar på benen så att blodvite uppstått. Hultqvist nekade och för närmare bevisning uppsköts målet till femte sammanträdet.
För oloflig försäljning af spritdrycker var husbonden E. Jacobsson instämd. Som svaranden uteblef dömdes han derför böta 5 kr, och att vid vite af 20 kr. vara tillstädes vid femte sammanträdet, då målet kommer före.
Rapphöns under förbjuden tid. Hustru A. Björkander, Lilla Bjers i Stenkyrka; var instämd för det hon under förbjuden tid innehaft rapphöns, som hon till en del köpt och sedan haft till försäljning. Enligt stämningen hade hon äfven af faderns dräng, Vestman, mottagit rapphöns, dem V. skulle ha skjutit. Detta bestreds af svaranden under uppgift att drängen blott hade hängt in dem i hennes fars, Å. P. Anderssons källare. Åklagaren begärde uppskof för att styrka åtalet med vittnen och målet uppsköts till andra dagen af femte sammanträdet.
Våld och bruk af lifsfarligt vapen. Drängen O. Holmqvist, Kullsarfye i Källunge, var angifven för våld och bruk af lifsfarligt vapen. Förloppet var följande: den 6 Jan, i år hade svaranden med några andra ungdomar begifvit sig till en dräng i prestgården, der gille hölls, Holmqvist hade då stält till bråk och då drängen A. Pettersson trädde emellan för att afstyra, hade H. blifvit ursinnig. Senare på hemvägen kommer H. i fatt P. och sticker utan vidare knifven i axeln på honom — så svårt att P. måste forslas till lasarettet i Visby, hvarest han fick ligga i tretton dygn.
På tillfrågan af domaren svarade H. att han blef uppretad öfver att P. hade gått emellan och dessutom slagit till en af. bangs kamrater. Derför högg han till P. med knifven utan att tänka på följderna. H. erkände, och åklagaren yrkade ansvar för våld med lifefarligt vapen. P. begärde ersättning för sveda och värk 50 kr. samt att H. måtte vidare dömas utgifva till honom -öfriga kostnader. Svaranden var villig. att betala 25 kr. för sveda och värk, samt alla öfriga kostnader. P. förklarade sig ej nöjd härmed och öfverlemnade målet, Utslag vid femte sammanträdet.
Ercättningsanspråk. J. Uno Pettersson i Fleringe hade instämt sjökapten Oskar Fredriksson med yrkande att ban måtte åläggas ersätta den skada hans hemdjur gjort &å kärandens ägor. — Svaranden ansåg att han inte kunde bjelpa att hans får kommit in på kärandens jordområde det var kärandens eget fel, då han icke kunnat förmå sig att sätta ett ordentligt stängsel kring platsen, ty fåren hade passerat öfver en nedfallen gärdesgård. För vidare bevisning uppsköts målet till femte sammanträdet, andra dagen.
Smakade för mycket fotogén. Reymersholms epritbolag hade instämt landtbrukare Adolt Malmros i Martebo med yrkande att utfå sin hes M. innestående fordran för det bränvin M. redan 4 Sept. 1893 bekommit. — Svaranden erkände riktigheten bäraf, men anmärkte att bränvinet smakat för mycket — fotogén — nästan för mycket, så att det nära nog varit odugligt, och af denna anledning hade han varit missnöjd med detsamma. Det visade sig emellertid under förhörets gång att bränvinet blifvit utdracket och att ingen anmärkning mot detsamma anförts. Yttrande andra dagen af fjerde sammanträdet.
För uteblifvande från tinget dömdes sjökapten O. Högqvist i ett skuldfodringsmål att böta 5 kronor. Målet uppsköts tillika till första dagen at fjerdesammanträdet.
K. Jacobsson i Bro hade instämt hemmansägaren M. A. Berg, Riddare i Hejnum, med yrkande att utiå 26 kronor för en ogulden revers, lemnad af svaranden till käranden för förekotterade kommunalskylder. Svaranden bestred att infria raversen, på den grund att han redan hade: betalt käranden. Under målets gång visades ett bref från drängen K. Anderasop, hvari denna omtalade att svar. erbjudit — sig en deg på våren 1890 att betala kär. och hade varit sedd med gedlar i handen på väg till Jacobsson, till hvilken han också gått upp.
Efter detta tillfälle skulle J. hafva yttrat att han var glad öfver att ändtligen vara ifrån Berg och affärerna med honom. Kär. bestred och öfverlemnada målet.
Som svaranden begärde uppskof uppsköts målet till första dagen affjerde sammanträdet.
Förnekadt faderskap. Maria Olivia Vidin i Väte hade instämt Ludvig Larsson, Visby, med begäran att han måtte åläggas utgifva barnuppfostringshjelp för ett af henne framfödt barn, till hvilket svaranden skalle vara fader. Larsson bestred faderskapet.
Kär. uppvisade ett bref som hon fått mottaga af Larsson och hvari denne sade sig ej kunna komma på besök som han tänkt m. m.
Då svar, fortfor att neka öfverlemnade kär, målet med yrkande att svar. måtte åläggas edgång. Svar. förklarade, att ed ville han icke gå — hellre då gifta sig med kär., om ingen annan utgång vore att vänta, Utslag första dagen af femte sammanträdet.
V. von Corswant mot Cesar. Detta mål förevar ånyo. Kär, hade som vittnen inkallat statkarlarne K. P. Pettersson och Aug.
Sandberg, hvilka tjena på Stafva. Dessa intygade samstämmigt att Ceanar en dag förl.
år skulle yttrat att han hade de omtalade nycklarne i sin ägo, men var rädd för att kär, skulle få se det. Vidare hade han sagt till dem i stallet att han skulle göra kär. så många epratt som möjligt. Den omtalade sängen värderade P. till 4 kr. och hvad käppen angår var den i ett stycke samt värd 1 kr.
Kär, yrkade bifall till stämningen och att svar. måtte få ersätta alla Kostnaderna samt åläggas edgång. Svar. pastred vittnesmålen och fordrade 15 kr. för hvarje inställelsedag, samt 30 kr. för ärekränkning. Utslag första dagen af femte sammanträdet.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 Mars 1894
N:r 40
har en del af församlingsborna i Martebo det kyrkostämmans veslut, bvarigenom det nya folkskolehuset bestämdes att ligga på den plats inspektören föreslagit.
Länsstyrelsen har hos domkapitlet anhållit om kontraktsprosten Reusers förordnande till ojäfvig ordförande vid den stämma, der de icke klagande skola höras öfver besvären.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 Mars 1894
N:r 39
uti hemmansägarne Carl Larssons och Johan Martelörs Myre i Martebo konkarser bebagade sammanträda vid Myre torsdagen den 22 instondande Mars kl. 1 på dagen, för att yttra sig öfver antagligheten af det anbud, som då kommer att å fastigheten vid auktionen afgilvas.
Visby i Febr. 1894.
KONKURSFÖRVALTNINGEN
Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Mars 1894
N:r 37
Slite, 5 Mars.
Slite mejeriaktiebolag hada 1 dennes sin ordinarie bolagsstämma. Af revisionsberättelsen framgick, att resultatet af verksamheten under år 1893 varit ogyasammare än föregående år, Under året hade utbetalta för 102,168 I. oockummad mjölk 6,851: 79, till mejerskan och till birräden 480 kr., jemte åtskilliga andra utgifter tillhopa 7,958: 78. Från mejeriet hade sålts. 3,838 kg smör för kr. 5,802: 94, 2,527 kg ost för 784: 96, 18,959 liter skummjölk för 646: 87, 4,077 1. osk. mjölk för 239 kr., grädde för 123: 35, 6,030 I. Kern mjölk för 107: 50 och vassle för kr. 35: 56 eller tillsammans 7,895 kr. 72 öre. Lagret var vid årets början upptaget till 113: 34 öre och vid dess slut 232: 85 öre, då årsvinsten blir 61: 45 öre. Mjölktillgången hade under året ökats med nära 12,000 liter och driftkostnaden minskats med 32 kr. Ravisorerna ansågo att orsaken till det dåliga resultatet måste sökas i de låga smörpriserna, ända till 18 öre pr kg lägre än föregående år, samt mycket låg fetthalt å mjölk.
Ansvarsfrihet beviljades styrelsan, hvaraf kommissarier Smedberg, kyrkoherden Gradelius, handl. Nyström och skolläraren Mörrby återvaldes samt nyvaldes handlanden Dagerman, som äfven blir verkst. direktör.
Till revisorer valdes bandl. J. N. Myrsten och Karl Lyberg.
Åt styrelsen uppdrogs att utarrendera mejeriet, såvida antagligt anbud kunde erhållas.
Hangvar, 1 Mars.
Tingstäde mejeriaktiebolag har i dag haft ordinarie bolagsstämma. Till stämmans ordf. utsågs hemmausägaren P. Högberg, Myrväller. Den utaf revisorerna aflemnade revisionsberättelsen upplästes och meddelade, att mejeriet har under år 1893 inköpt 147,496 liter mjölk för 9,951 kr. 14 öre utgörande i medeltal 6 8/4 öre per liter. Af detta ha tillverkats och försålts 5,559 7/10 kg smör för ett värde af 9,646 kr, 54 öre eller till ett medelpris af 1 kr. 80 för kg — ost-, skum- och kernmjölk samt vassle ha förgålts till ett värde af 102 kr. 08 öre. Inkomst dessutom för under året försålda svin och fläsk 706 kr. 08 öre, således under året försålda produkter för 11,054 kr. 65 öre, — Till följd af att mejeriet under året betalt 1/2 öre mera på hvarje liter mjölk bar gjorts en förlust af 7387 kr. 48 öre, likaså fär genom mjölkhämtningen från Hejnum med flera sooknar gjorts en förlust af 144 kr. 50 öre. Ansvarsfrihet beviljades verkställande direktören och styrelsen, Löner och arvoden åt verkställande direktörer bestämdes lika med föregående år nämligen 150 kr. och åt mejerekan 250 kr. Till verkställande direktör valdes herr K. W. Stare, Furubjers och till ordförande omvaldes enhälligt kontraktsprosten Rouser. Till styrelseledamöter omvaldes herr K. G. Hederstedt, Grahamston och nyvaldes hemmanatgaren P. Högberg, Myrväller och kyrkovärden Nils Olsson, Lunds. Supplsanterna omvaldes, nämligen P. Bergström, Myrväller och skom. Anton Nyberg Lunds, hvarjämte till revisorer omvaldes A. Bäckström och nyvaldes hrr Aug. Hederstedt, Gulauser och G. O. Thorell, Kvie i Mariebo. Stämman beslöt att för mejeriets räkning anskaffa ett kreditivlån å 2,000 kr. till rörelsekapital. Äfvenså beslöt stämman att priset på mjölken skulle sättas ett 1/2 öre lägre på liver för icke-aktieägare.
Tingstäde, 3 Mars.
I dag har ordinarie marsstämman hållits, då sparbanksräkenskaperna granskades och godkändes och beviljades styrelsen ansvarsfrihet för det gångna året. I banken ha under året insatts 6,820 kr. och uttagits 4,173 kr hvadan delegarnes fond vid årets slut utgiord 45,165 kr. Reservfönden uppgår till 5,000 kr.
Magasinsräkenskap:raa granskades och godkändes, Till styrelseledamöter i banken utsågs hr K. W. Stare, skollärare A. Bäckström, P. Högberg, M. Andersson och N. Olsson, Lunds. Suppleanter: Aug. Jakobsson och, Anders Nilsson, Roses; revisorer: prosten Reuser, P. Bergström och hr Aug. Hederstedt.
Till landstingsmannavalman utsågs P. Högberg, Myrväller.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Mars 1894
N:r 35
i Martebo myr börjar närma sig sin fullbordan. Vi kunna glädja de i företaget intresserade med underrättelsen att entreprenörer, ingeniör Sylvan, förklarat sig ha för afsigt att hos vederbörande begära arbetets afsyning hvilken dag som helst efter 1 Augusti innevarande år.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Mars 1894
N:r 35
Torsdagen den 22 nästinstundande Mars låta herrar sysslomännen uti hemmansägarne Karl Larssons och Johan Martelörs vid Myre i Martebo. konkurser, medels offentlig frivillig auktion, som förrättas vid Myse och börjas kl. 9 på dagen, till den bögstbjudande försälja dessa konkursmassors såväl fasta egendom 1/4-dels mantal Stora Myre som all. lösegendom, bestående af 1 fickur af silfver, messing, koppar, jern- och blecksaker, hvaribland en präktig besparingsspis, en del möbler; träkärl och andra husgerådssaker samt glas och porslin; kreatur, deraf ett par goda hästar, ott par oxar, 2:one mjölkkor, en tjur och en tjurkalt; kör- och åkerbruksredskap, såsom vagnar, kälkar, vändoch spetsplogar, foderhäck, sättare, kornvält, klös- och jeropinnharfvar, selar, oxok, vindmaskin och diverse hbandredskap; diverse snickaresaker, ett parti takspån, 1 bakladdningsgevär, mangel, väfstol och diverse annat. KL 12 på dagen otbjudes fastigheten på sätt som då närmare kommer att bestämmas. Berörde hemman, som är bebygdt och undergått laga skifte, har omkring 30 tunnland åker, deraf 5 tunnland äro besådda med råg samt 9 toonland uppplöjda till vårsäde, ängmärk 10 tonnland; men utom detta – finnes 38 hektar eller 77 tunnland särdeles god myr, belägen strax intill dep genom Martebomyr förlidet år upptagoa stora kanalen och derföre ou tjenlig till odling. Sagde myrareal är fri från all kostnad för bufvudkanalernas upptagande, enär såsom ersättning derför Myrodlingsbolaget erhållit afträdå myrmark. Pröfningsrätt förbehålles. Af köpeskillingen för fastigheten betalas en femtedel vid auktions: tillfället, derest blifvande anbud antages och för återstoden utöfver inteckningsbeloppet ställes antaglig säkerhet. För lösegendomen lemnas godkände köpare 3:ne månaders anstånd.
Othem den 21 Februari 1894.
JOHAN SMEDBERG.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Mars 1894
N:r 32
uti hemmansägarne Carl Larssons och Johan Martelörs Myre i Martebo konkurser behagade sammanträda vid Myre torsdagen den 22 instundande Mars kl. 1 på dagen, för att yttra sig öfver antagligheten af det anbud, som då kommer att å fastigheten vid auktionen afgifvas.
Visby i Febr. 1894.
KONKURSFÖRVALTNINGEN.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Mars 1894
N:r 32
som jernvägsmötet i Tingstäde kvarlemnade, tyder otvifvelaktigt på att intresset för en modernare förbindelse än landsvägarne emellan Visby och norra häradet är lika allmänt som lifligt bland landsbygdens befolkning. Gifvetvis spelar en sådan utvidgning af handelsområdet äfven för Visby samhälle och rörelsen inom detsamma en betydande roll både hvad beträffar införsel och utförsel.
När man au för tiden talar om en jernväg norrut, har läget af en sådan af naturliga skäl fått en något olika riktning mot då för några &r sedan planer förehades i liknande syfte. Då gälde det strategiska synpunkter i främsta rummet och då afsågs att staten skulle bygga banan. Då var riktningen Visby—Tingstäde—Fårösund den enda, hvarom kunde vara fråga. Men dessa planer gingo upp i rök och torde med statsverkets numera i så många afseenden ökade kostnader för försvarsväsendet näppeligen förverkligas, åtminstone icke på mycket lång tid. Dock torde i alla händelser det första stycket af en jernväg, som förbinder de norra orterna med Visby, böra gifvas den riktning, att omedelbar fortsättning till Fårösund är lätt utförbar. Derför har också föreslagits att banan skulle böja sig österut till Lokrume, så framt denna och Tingstäde socknar vilja göra något för företaget.
På senare tid ha emellertid två faktorer tillkommit, som bestämmande inverka icke blott på en sådan jernvägs, som denifrågasatta, riktning utan äfven på möj ligheten att åstadkomma densamma med egna krafter, understödda af statslån, åtminstone om man gifver utsträckningen den begränsning, som lemnar utsigt till att banan skall få största möjliga trafik. Vi mena med dessa faktorer dels att Gotland håller på att öfvergå till ett betproducerande land, dels att genom afdikningen af de norra myrarne vunnits ett nytt Gotland inom Gotland i så måtto, att produktionen ensamt från dessa trakter bör komma att inom sin tid nå samma omfattning, som produktionen hittills inom hela den öfriga ön.
Det var derför icke att undra på, att genom Tingstädemötet gick en underström af stärkt förtroende till den egna kraften, af vaknad företagsamhetsanda och tro på viljans betydelse i stort som i smått.
Men hvad kan en sådan jernväg, den må nu bli kort eller lång, kosta för milen, hörde vi häromdagen någon spörja, med tillägg, att det vore det allra första han ville veta, äfven innan han ville anslå medel till en undersökning.
Frågan är ja en smula kuriös och vänder upp och ner på saken. Det gäller för ögonblicket endast, huruvida de socknar, som äro intresserade af en jernvägsförbindelse, skulle vilja gemensamt betala hvad det kostar att få veta, hvad det kostar att bygga jernväg norrut, eller med andra ord sammanskjuta till undersökningskostnaden.
Det är för närvarande icke ens fråga om, huru medel för en sådan jernvägs anläggande skola sammanbriagas eller till hvilket belopp. Derom kan ju icke ens bli tal förr, än man får utredt hvad anläggningen kräfver för kapital.
Derför bör den fråga, gom nu vid marsstämmorna kommer att ställas till en del socknar, lyda: kan sockmen påräknas bafva något gagn af en jernvägsförbindelse med Visby? Besvaras denna fråga jakande, blir den andra frågan: är detta gagp så stort, att något bidrag från socknens sida bör lemnas till bestridande af arvodet till sakkunnig person, som uppgör kostnadsförslag och ritningar?
Alldeles gifvet för en hvar bör det vara att, om någon socken af dem, som af Tingstädemötet ansågos såsom närmast intresserade af företaget, nekar att lemna äfven det obetydliga bidrag, hvarom nu är fråga, denna socken får finna sig uti att undersökningen går hans näsa förbi och banan tager en annan riktning. Lika klart bör det också vara att, om icke Martebo socken, som ligger sydligare, anvisar medel för undersökningen, denna icke heller kommer att beröra Stenkyrka, såsom liggande nordligare. Och skulle Tingstäde och Lokrume socknar draga sig tillbaka, så bli äfven dessa socknar liggande utanför det område, som en sådan undersökning kommer att omfatta.
Derför är det af vigt att socknarne inse det gemensamma intresse, som i föreliggande fall binder dem samman.
Hvad särskildt angår Tingstäde, så skulle denna socken, om banan får den föreslagna krökningen österut till någon puckt i Lokrume, t. ex. Nyplings eller Hamars, der fiona en den naturligaste utgångspunkt för en bana rakt på Tingstäde kyrka till Fårösund. Drages åter, genom bristande deltagande från Tingstäde och Lokrume socknar, banan mera vestligt, få dessa socknar intet gagn af densamma.
Huru obetydligt än i och för sig det anslag är, hbvarom nu är fråga, lider intet tvifvel att dess beviljande är en oundgängligen nödvändig förutsättning för det hela. Ty att ingen jernväg kommer till stånd utan föregående undersökning och kostvadsförslag, det bör vara lika sjelfklart, som att ett sådaut icke kan fås utan ersättning, lika litet som ritningen till ett hus eller dylikt.
M& derför de utsedda sockenkomiterade hvar på sin plats, söka klargöra hvad frågan nu i främsta rummet gäller samt, der så befinnes behöfligt, rätt tydligt framhålla såväl gagoet och betydelsen för de norra socknarne af den föreslagna banan, som ock obetydligheten af det kraf, som nu ställes på dem för uppnpåendet af alla de fördelar med stigande egendomsvärden, ökad produktionsförmåga hos jorden, lättad möjlighet till afsättniog af och högre betalning för jordens produkter m. m. — hvilket allt och allestädes har varit en gifven följd af jernvägars anläggande.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 Februari 1894
N:r 31