Ingen nedsättning i arrendet.

K. m:t har lämnat utan åtgärd av arrendatorn för ecklesiastika lönebostället Lokrume annex S. Bendelin ingivna besvär över att kollegium genom beslut den 5 mars i år avslagit hans förnyade ansökan om nedsättning av arrendet för bostället.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 18 juni 1932
N:r 139

Dödsfall. Maria Laurentina Pettersson

Vår älskade moder Maria Laurentina Pettersson, född Nilsson, avled lugnt och stilla i dag, i sitt 68:de levnadsår, sörjd och saknad av oss, syster, släkt och många vänner.
Hammars i Lokrume d. 9 juni 1932.
Barnen.

Dödsannons

Farväl Du ömma moder, nu har
Du kämpat slut. Hav tack för all
den kärlek för oss Du givit ut.
Ett tomrum Du här lämnar, som sorg
ej lindra kan. Men hoppet det står åter:
hos Gud vi möts igen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 juni 1932
N:r 132

Hushållningssällskapets studieresor.

Till deltagare i studieresa till fastlandet innevarande år ha utsetts hrr Axel Logström, Aumunds i Roma, Harry Pettersson, Mörby i Lokrume, Artur Bergvall, Oxarve i Hemse, Felix Olsson, Gimrings i Hafdhem, Anshelm Claesson, Kaparve i Linde, Sved Jacobsson, Bölske i Eke, Ragnar Hejdemark, Hejstäde i Eksta, Hjalmar Jakobssan, Källgårds i Atlingbo Artur Olsson, Gervide i Sjonhem, Verner Bergvall, Kyrklasse i Atlingbo, Ax. Wahlgren, Zion i Träkumle, Gustaf Hellgren, Hägdarve i Akebäck. Alfr. Carlsson, Skymnings i Fleringe, Sven Olsson, Roes i Grötlingbo och Artur Dalström, Österby, Visby.
Enär antalet deltagare till den kvinnliga studieresan var ringa, har förvaltningsutskottet ansett sig böra inhibera dylik resa i år.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 2 juni 1932
N:r 125

Torrläggningsarbetena på Gotland.

Lantbruksstyrelsen har fastställt resplan för statens lantbruksingeniör G. Wadman för år 1932. I planen äro upptagna förrättningar för torrläggning av mark i Hemse socken, av Vesters och Vikars myrar i Hejnums m. fl. socknar, av Store myr i samma socken, av Lunds myr i Guldrupe socken, i Kyrkobinge fl. ställen i Gothems m. fl. socknar, i Stora och Lilla Ihre m. fl. platser i Stenkyrka m. fl. socknar, i Bofrede och Leves i Levede socken, i Enbjänne i Hogräns socken, i Roes i Grötlingbo socken, vid Burgsviks folkskola i Öja socken. i Myrende i Viklau, i Kyrkebys platsen i Hangvars socken samt i Gannarve. i Gammelgarns socken. Planen upptågar dessutom invallningsförrättning i Rings i Hejnums socken samt fördelning av statslån för Thule myr i Ganthem, i Gardese i samma socken, i Halner och Tor i Bro socken, för Bossarve myr i Fröjels socken, i Hallute i Närs socken, i Rosendals-Snovalds i Follingbo m. fl. socknar samt för Binge dikningsföretag i Martebo m. fl. socknar samt slutligen förslag till täckdikning å Lokrume kyrkogård. (TT. Spec.)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 februari 1932
N:r 48

Goda skäl tala för arrendelindring.

Länstyrelsen i Visby har till kammarkollegium överlämnat en ny ansökan av arrendatorn av lönebostället Lokrume annex i Lokrume socken Sigurd Bendelin om nedsättning i arrendet. En föregående ansökan avslogs av kollegium under motivering, att sådana omständigheter icke förelågo, att han kunde befaras bli urståndsatt att fullgöra sina förbindelser.
Här föreligger det förhållandet, att arrendet uppenbarligen får anses oskäligt gned hänsyn till de sedan flera tår tillbaka rådande förhållandena, och med hänsyn till det nuvarande läget svårigheterna för arrendatorn att utgöra arrendet otvetydigt i viss mån ökat, förklarar länsstyrelsen, att hr Bendelin skulle f. n. vara urståndsatt att fullgöra sina förbindelser enligt avtalet lär nog anses innebära ett för långt gående omdöme; och vid en sträng bokstavlig tolkning av föreskrifterna i lagen om arrendelindring synes sålunda ej heller nu däri angivna förutsättning för arrendelingiring föreligga. Emellertid anser bag länsstyrelsen ändock ha anledning befordra ansökningen till kollegi för prövning av hänsyn till hans ekonomi och de betryckta tiderna för jordbruket och med det uttalandet, att goda skäl tala för nedsättning i arrendesumman, föreslagsvis med 250 kr. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 februari 1932
N:r 48

Till revisorer vid riksbankens avdelningskontor

härstädes ha, riksdagens elektorer valt f. d. riksdagsman Hugo Karlström, Mörby i Lokrume, landstingsman Herman Engström, Slite f .d. riksdagsman Th. Hansen, Bonsarve i Vamlingbo och handlande P. S. Lindstedt, Klintehamn, med landstingsman Johan Ahlsten, Alva, agronom A. G. Olofson, Visby, fanjunkare Hj. Sjögren, Bander, och redaktör C. O. Nilsson, Visby, som suppleanter.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari 1932
N:r 43

Norra häradets extra vägstämma i dag.

Vägförbättringar kommer med anbud. Frågan bordlägges.
Extra vägstämma har i dag hållits å tingsstället Allekvia i Endre med väghållningsskyldige i Gotlands norra härads väghållningsdistrikt. Stämman, som leddes av ordföranden, kapten Fredrik Nyström i Slite, tag sin början vid 11-tiden.
Sedan anteckning av de närvarande skett och röstlängd upprättats och godkänts — av densamma framgick att 470,624 fyrkar voro representetade — föredrogs vägstyrelsens yttrande rörande utförande av följande vägrätningar utan hinder av att statsbidrag ännu ej beviljats, nämligen vid Båls Allvar, vid s. k. Karlskogsvägen, vid Vidunge i Dalhem, vid Torsburgsvägen i Kräklingbo, vid Mörby i Lokrume, vid Svejde vät, vid a. k. Bunkhagmyr i Vänge, vid Stava i Barlingbo och vid Gane utfartsväg. Styrelsen hemställde härvid att stämman måtte tillstyrka dessa arbetens utförande. Det skulle betinga ett pris av sammanlagt 40,000 kr. Efter en kort diskussion, varvid bl. a. uttalades ett tack för vägstyrelsens och länsstyrelsens initiativ, tillstyrktes förslaget.
Därefter kom man till den stora frågan för dagen, nämligen huruvida Vägförbättringar eller vägstyrelsen skulle ha sommarunderhållet fr. o. m. 1933, då entreprenadkontraktet med A. B. Vägförbättringar utgår med innevarande år.
Ordföranden meddelade, att i går inkommit ett erbjudande från A. B. Vägförbättringar. Detta förslag, som upplästes, hade styrelsen ansett vara av j3ådant slag, att man borde skjuta på frågan och ej avgöra den i dag.
Hr O. A. Björkander, Björkarve i Björke tackade styrelsen för initativet i frågan. Det kan ej gå på det här viset, Kunde det bli kontroll över vad Vägförbättringar gör, behövde vi kanske ej ha så bråttom. Förordade vägstyrelsens företas att skjuta på frågan.
Landshövdingen: Det är en ganska svår fråga att knäcka. Jag har besttämt lutat åt att tiden nu skall vara mogen i för vägstyrelsen att ta vägunderhållet i egen regi. Men jag har den uppfattningen, att klandret mot Väggförbättringars sätt att sköta vägunderhållet är överdrivet. Det finns nog att anmärka, men jag har dock hört, att det är en himmelsvid skillnad mot förr. Det har angnärkts såsom ett allmänt fel, att det påföres för litet grus. Det är kanske riktigt, men uppfattningen är att det fordras mer grus än i verkligheten behövs. Vägarnas skötsel är ju ett rent vetenskapligt spörsmål. Det är oekonomiskt att kasta ut för mycket, men därmed ej sagt allt det är så. Aro verkligen vägarna så uselt skötta som en del hålla före? Med ytterligare kontroll tror jag man skall komma fram till ett bra resultat med en entreprenör. Det är ju frågan om entreprenör eller icke och det är en ekonomisk fråga. Kunna vi få ett för ass fördelaktigt kontrakt som blir billigare än am vi bade det i egen regi, skulle man då ej kunna ta de event. nackdelarna mat att få de ekonomiska fördelarna? Det är dock en viss fördel om, vi få ett någorlunda gott entreprenadanbud, och sedan få en bättre kontroll an förut. Få vi ett sådant kontnalst vet vi vad vi ha för gummor att röra oss med. Men detta här anbudet från Vägförbättringar att de skullee tillbaka hälften är ju fördelaktigt. Få vi några sådana här vintrar få vi ju igen några tusen.
Jag håller för troligt att Vägförbättringars anbud är bra under förutsättning att det får behålla hela Gotland. Därför vare det viktigt få överlägga med representanter för södra häradet, och kfå ett detaljerat kontrakt — med kontroll — utarbetat, bl. a. att den grusmängd de åtagit sig verkligen blir utkörd på vägarna. Jag liksom vägstyrelsen har blivit rätt så tveksam när anbudet kom. Det gäller lust utformningen av ett kontrakt, och kan man få garantier för att etrusmängderna bli utkörda kan man ,ju tärfka på saken. Jag tycker det är ett klokt förslag från vägstyrelsen angående överläggningar och väga fördelar mot nackdelar.
Hr Björkander betonade, att kommer Vägförbättringar att ha det i 5 år till kan det komma att heta -försämring- i stället. Det går inte att skrapa så mycket som är gjort.
Hr E. Svensson, Diskarve i Roma, ville säga att han personligen alltid varit för att vägstyrelsen skulle taga hand om underhållet. Det är aitt A.-B. Vägförbättringar tar am goda del först, sen få vi icke så mycket. Skulle det ej kunna bli Mera grus för de pengar Vi offra få vi skylla oss själva. Om vi kunde få bättre kontroll är frågan den är bolaget sådant att det går att pressa? Jag ville be att ombuden i dag tänkte på vägstyrelsens förslag. Föreslog att stämman gick med på detta förslag med uppskov.
Hr E. Norman, Möllbos i Halla, påpekade även, att kontrollen varit mycket dålig, eärskilt.vad beträffar grundförbättringen vägen Högbro—Roma kyrka.
Ord föranden: Vi har större möjligheter nu.
Hr C. G. Bolin, Ytlings i Bro: Det är grusets beskaffenhet det även hänger på. Jag har sett när Vägförbättringar lägger på. Det blir som när fruntimmerna strör ut till hönsen. Det måste vara makadam inunder så vägarna bära. Det skulle vara bättre om vägstyrelsen tar det dyraste kostar, ja då vet man vad som är gjort. Men vi kunna ju dock tänka på saken.
Hr Wallin Stenkyrka framhöll, att det kan väl ej vara tu tal om att vägen — åtminstone ut på norr — blivit bättre. Jag Vill inte precis kassera Vägförbättringar. Visserligen påköres lite grus, men det är kanske, som landshövdingen sa att man vill påföra för mycket. Tal. påpekade, att i Stenkyrka voro vägarna bra. Yrkade på att för ytterligare utredning saken förklarades vilande en månad.
Hr J. F. Bendelin sade sig alltid haft den uppfattningen, att vägstyrelsen skulle ha underhållet. Det allmänna klagolmålet har varit att det påförts för lite grus. Skall det bli klok väg inlåste det läggas grus på sidorna också. Det skulle makadamiseras på sidorna också så det går igenom. Jag för min del kommer alltid att rösta för att vägstyrelsen skall ha det Själv.
Ytterligare ett antal talare yttrade sig i debatten.
Då tvekan förefanns huruvida beslut om ajournering av stämman kun de anses lagligt, beslöt stämman i stället att bordlägga frågan till en extra stämma, som skall hållas senast den 22 mars.
Till suppleant i vägskyrelsen för innevarande år efter avlidne landstingsmannen Adolf Wedin valdes landstingsmannen Ernst Svensson, Diskarve i Roma.
Stämman, som var besökt av ett 40-tal ombud, avslutades därefter.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari 1932
N:r 43

Landsbygden. Lokrume.

LOKRUME, 12 febr.
Den gamle bröt höften. Sjuttiofemårige förre hemmansägaren Karl Nyström vid Hammars i Lokrume, råkade i dag på förmiddagen falla omkull med den sorgliga påföljd att ena höftbenet bröts. Den skadade måste i rekvirerad ambulansbil inforslas till lasarettet för erhållande av vård.
Vintern har kommit till våra bygder och det rätt bister ändå. Vinden är isig och bitande och emellanåt dansar en hagelby fram över vidderna. Med föret är det däremot skralt. I skogen går det emellertid bra att använda meddon för framforsling av timret, såvida sågverket inte är för långt avlägset och transporterna måste passera någon längre öppen vägsträcka.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 februari 1932
N:r 37

På sin sextioårsdag i dag

har riksdagsmannen Gunnar Bodin, Grausne i Lokrume, blivit föremål för hjärtliga och omfattande hyllningar i form av presenter och personliga uppvaktningar. Redan tidigt i morse inleddes uppvaktningarnas rad, då tjänstepersonalen, på Grausne inställde sig för att hylla gin avhållne husbonde och överlämnade till honom ett rökställ. Av landstinget uppvaktades jubilaren med en stor silverbägare med inskription och från Gotlands bank fick 60-åringen mottaga en stor silvertallrik. Från Gotländska lantmännens centralförening överlämnades vidare en stor skål av tenn, och från bondeförbundsvänner och hushållningssällskapet härstädes och dess tjänstemän överlämnades genom riksdagsman Th. Gardell, Gahns, sex små silverpektaler. Hr Gardell framförde även riksdagskamraternas lyckönskningar. Från riksdagens bondeåörbundsgrupp fick jubilaren mottaga ett större schatull med matsilver jämte en textad adress. Av barnen uppvaktades jubilaren vidare med en skrivbordsuppsats av silver, från mejeriet i Tingstäde erhöll han en käpp med silverkrycka jämte blommor, och av sin maka fick hr Bodin på högtidsdagen mottaga en oljemålning av gården Grausne. Ytterligare presenter och blommor ha under dagens lopp rikligen inströmmat, och telegrafiska lyckÖnskningar från när och fjärran ha givetvis också ingått till Grausne, där i afton jubilaren har en liten festlighet för ett antal inbjudna.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 februari 1932
N:r 30

Sextio år Gunnar Bodin.

Gunnar Bodin
Riksdagsman Gunnar Bodin.

Sextio år fyller på lördagen ledaren av rikgdagens första lantbrukaren Gunnar Bodin, Grausne i Lokrume.
Det är typen för en trygg och vederhäftig gotländsk odalman, som med senatorn Gunnar Bodin träder in i 60-åringarnas krets. Denne är född vid Grausne och son till landstingsmannen L. P. Bodin därstädes. Efterhand kom han som ung lantbrukare att tagas i anspråk för de allmänna uppdrag, som falla på en bonde, vilken höjer sig över det stora flertalet. Han fick på, sin lott det ena kommunala uppdraget efter det andra, hans hamn u ppfördes på landstingsvalsedlarna och i hushållningssällskapets förvaltningsutskott insattes han år 1914. Det var emellertid först med bondeförbandets framträdande här på ön, som hans namn fördes fram i själva förgrunden. Han invaldes år 1919 vid bondeförbundets genombrott i landstinget som förste man på dess lista för norra häradet och denna plats har han sedan alltjämt fått behålla. Men han kallades så gott som omedelbart till viktigare värv. Den nya landstingsuppsättningen fick som bekant till sin första uppgift att vid 1919 års urtima landsting välja representant till första kammaren, som då hade blivit upplöst. Länets bondeförbundare valde Arvid Laurin, Sandarve. Denne deltog också i urtima riksdagen samma år, men då 1920 års lagtima riksdag skulle sammanträda, hade han avlidit och Gunnar Bodin, som på valsedeln stod som hans suppleant, fick rycka in på hans plats. Detta förtroende har sedan tvänne gånger förnyats av Kalmar läns och Gotlands läns landsting och hr Bodin bevistar alltså nu sin trettonde riksdag. Sedan många år är han även suppleant i bankoutskottet.
Han har också vid sidan av riksdagsuppdraget ägnat sitt intresse åt en del andra förtroendeposter. Sålunda tillhör han i landstinget dess sjukvårdsutskott och har även i många år tillhört epideminämden. Även i lantmännens organisationer har han varit verksam och är nu sedan ett par år tillbaka ordförande i Gotländska lantmännens centralförening liksom ban är ordförande i Norra Gotlands mejeriförening i Tingstäde.
Lördagens 60-åring är ingen mångordig man. Men han har en klar, nykter och praktisk syn på tingen, varför hans ord inger liksom hans person tillit och förtroende. Lugn och solid till hela sitt väsen har han också överallt tillvunnit sig respekt och aktning, i senaten såväl som hemma i socknen. Därför kan man icke annat än vid bemärkelsedagen tillönska honom en god fortsättning på årens rad och på den politiska väjdobanan.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 4 februari 1932
N:r 28