Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Ljugarn är en badort på Gotland.
Tillkännagives att änkan Anna Carolina Johansson stilla och fridfullt avled lördagen den 6 febr. 1932 i sitt 59:de år; Sörjd och saknad av släkt och vänner samt tvänne fosterbarn.
Ljugarn den 9 febr. 1932.
Isa och Anders.
![\"Dödsannons\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2020/07/19320210-03.jpg\")
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 februari 1932
N:r 33
Lotsstyrelsen har anmodat lotskaptenen i Stockholm att inkomma med utredning och förslag rörande eventuell indragning av Ljugarns lotsplats. Vid en indragning torde de nuvarande lotslederna kunna nedläggas utan att till någon del överflyttas till annan lotsplats. (H. B.)
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 9 februari 1932
N:r 32
Inför landshövdingen har i dag ett sammanträde hållits i Ljugarns turistpaviljong i frågan om anläggande av en fiskhamn vid Ljugarn. Länsstyrelsen var representerad även av m. fl. landssekreteraren Ihrfors och vidare voro ingenjör Segerfors, fiskeriinstruktör Gustafsson m. fl. närvarande. Från trakten, hade ett 75-tal personer kommit tillstädes.
Frågan har föranletts av de svåra förhållanden, som f. n. föreligga för fiskarns vid Ljugarn i hamnhänseende. Där finnas tvänne fiskelägen, nämligen Gamlehamn och Gamla bron, vid själva samhället samt Langbjenne något söder om samhället. Den förstnämda landningsplatsen är mycket svår att ångöra, så snart det blåser upp och vid Gamla bron, som ligger n era skyddad, har uppgrundning skett. Meningen är nu, att vid Gamla tron skulle företagas en fördjupning av hamnen och de gamla hamnalmarnas ersättande med mera effektiva samt anläggande av en liten kaj. Ingenjör Segerfors har uppgjort ett förslag, enligt vilket kostnaderna skull, belöpa sig till 40,000 kr. Ortsbefolkningen har nu för ändamålet anskaffat 4,000 kr., varför framställning skulle göras till statsmakterna om statsanslag fär arbetet.
Vid dagens sammanträde föredrogos uttalanden från kommunalnämden i Ardre och från Ljugarns fiskeriförening, vari framställningen livligt förordades. Även mötesdeltagarna beslöto enhälligt att förorda förslaget. Det uttalades också önsk värdheten av att arbetet snarast kunde igångsättas, icke minst med hänsyn till tillgången på virke och det rådande behovet av arbetstall fällen.
Landshövdingen förklarade sig villig göra vad han kunde för att understödja önskemålen. Förslaget har varit vid Söderbygdens vattendomstol och skall nu gå till väg- och vatten byggnadsstyrelsen. En möjlighet skulle kunna förefinnas, att förslaget, om det av myndigheterna blir välvilligt behandlat, skulle kunna föreläggas redan innevarande års riksdag för avgörande.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 februari 1932
N:r 31
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 Juni 1875
N:r 51.
i rikets tjänst har k. m:t tilldelat fyrmästaren vid Fårö fyrplats O. W. du Rietz i guld af femte storleken samt lotsförmannen å Ljugarn L. N. Garnström i silfver af åttonde storleken.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 Januari 1900
N:r 1
hade i måndags ordinarie årssammanträde, hvarvid på styrelsens förslag årsafgiften för 1889 bestämdes att utgå med samma belopp som i fjor eller 17 kronor.
I styrelsen återvaldes borgmästare Een, häradsh. Waldenström, grosshandl. A. Ekman, redaktör Jeurling och fabrikör Hellgren. Likaså omvaldes de förra revigorerna trädgårdsm. May och handl. Aug Johansson med handl. J. O. Pettersson till ersättare.
Ifråga om stängningstiden för landsledningarna uttalade föreningen såsom ett önskningsmål att denna, der så icke redan vore ordnadt, borde sättas till kl. 1-2 e. m. i stället för 12-1.
I sin berättelse till sammanträdet erinrar styrelsen att ledningarnas antal inom Visby ökats med 17 till 149 och hela det gotländska telefonnätets trädlängd med 63 kilometer till 428 kilometer. Samtliga apparater i hela nätet hafva under fjoråret ökats med 34 till 202.
Landledningarne, som bilda ett af Visby telefonförening oberoende nät, hafva under 1888 fått sina anknytningspunkter ökade med Burs, Östergarn (med Katthammarsvik), Buttle och Etelhem, hvarförutom under den närmaste framtiden ledningar komma att anläggas till Garda, Ljugarn, Vamlingbo, Vestergarn och Sanda äfvensom en ny ledning till Tingstäde med mellanstation i Lummelunda.
Antalet samtal expedierade af Visby centralstation utgjorde 146 tusen under 1887 och 202 tusen under fjoråret.
För att afhjelpa berättigade klagomål öfver längsamhet vid expeditionen har styrelsen beslutit att utbyta de nu använda tre växelborden mot ett enda sådant, upptagande 200 ledningar utan att kräfva större utrymme än hvart och ett af de gamla borden. Härigenom skall expeditionshastigheten väsentligt ökas Kostnaden för det nya bordet bestrides dels genom de gamlas försäljning, dels genom sammansparade medel.
Man äfven en annan sida af sättet för expeditionen, sådan den un försiggår, är agnad att vålla tidsutdrägt. Sam bekant tillgår nu signaleringen sålunda, att på- I ringningen på den tilltalade verkatälles af centralstationen i motsats till hvad fallet är i exempelvis Stockholm, der centralstationen endast sammankopplar ledningarna och der den talande sjelf sedan ringer på det önskade numret. För att vi här skulle kunna införa samma signaleringsmetod (som emellertid användes på landledningarne, der apparater af nyare konstruktion brukas), skulle vi behöfva utbyta våra nuvarande apparater mot andra eller ändra dem. För att emellertid icke behöfva hvarken det ena eller det andra, är styrelsen betänkt på att möjliggöra signalera gifvande på ett afständ huru långt som helst inom Gotland genom att lavar apparat skulle till sitt förfogande fet strömmen.från ett tillräckligt starkt centralbatteri. Genom att de å, hvarje apparat nu befintliga batterier skulle kunna min skal; till livad sona endast behötves för den ström, som aftnar talet (och icke ringningen), så skulle äfven den årliga underhållskostnaden, som nn utgår med 10 kr. för hvarje apparat, kunna nedsättas ganska mycket. Kostnaden för anläggningen af ett sådant centralbatteri, hvarifrån alla apparater i staden gemensamt skulle hämta sin styrka genom en ytterligare till hvarje apparat upplagd tråd, beräknas till 15 kr. för hvarje apparat, hvilket skulle kunna utgå utan höjning af nuvarande årsafgiftens belopp.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 20 Februari 1889
N:r 22
torde det nu vara att en ångare vid namn Ginevra förolyckats utanför våra kuster. Enligt till tullkammaren härstädes inkommen rapport från tullstationen i Ljugarn rörande det omnämda strandfyndet derstädes hafva följande saker ilandflutit och bergats vid kusterna utanför Ardre och Alskog: 14 fat sprit, om 550 till 600 liter och som enligt prof ur ett öppnat fat innehåller s. k. råsprit om 87 proc., märkta med hvit oljefärg & ena botten Revaler spritfabrik Kurlander Filial W I N D A U och med olika nummer, 1 lifräddningsboj, märkt Ginevra — Riga, 2 åror, 1 skänk, söndrig, 1 slanga, 4 granplankor, 1 damejan med oljefärg, 1 skeppsbåt, utan märke, skadad; 1 skänk, skadad; 143 aspstockar; 1 lifräddningsbåt, utan märke, och en kagge med olja.
Enligt senare inkomna underrättelser till Ljugarns tullplats skulle Ginevra, hemmahörande i Riga eller Vindau, 7 d:s hafva från sistnämda plats afgått till Lübeck med sprit och aspvirkeslast. Ryska konsuln härstädes gjorde telegrafisk förfrågan hos här ofvennämda fabriken i Reval och svar erhölls, som innehöll, att Vindauångaren Ginevra afgått till Lübeck, men sedan ej afhörts.
Ångaren torde sålunda, som vi ofvan yttrat, få anses ha gått förlorad, Samma dag strandfyndet gjordes, märkte kustbefolkningen tidigt på morgonen ute till hafs en ångare, som dock snart försvann i den då rådande snötjockan. Månne Ginevra? En egendomlig omständighet är, att de i landflutna båtarna ej ha propp i det på räddningsbåtar vanliga hålet i bottnen. De tyckas sålunda ej ha varit använda. Huru olyckan än skett, synes sålunda allt ha gått så hastigt att någon räddning för besättningen ej varit möjlig.
Ginevra var ett mindre ångfartyg om 160 registertons drägtighet, hemmahörande i Vindau och bygdt 1873 i Stockton hos Pearse & C:o. Maskinen ägde 140 indic. hästkrafter.
Gotlands Allehanda
Måndagen 21 Januari 1889
N:r 9
kring våra kuster. I lördags ilandflöt nämligen vid Ljugarn några spritfat och en del aspvirke, som man antog tillhöra lasten af något förolyckadt fartyg. Om så är förhållandet, hvilket ju torde vara mycket antagligt, vet man också detta fartygs namn. Det har varit en ryss. Ty bland det ilandflutna godset befann sig också en lifboj, hvarå stod namnet »Ginewa».
Föröfrigt saknar man ännu alla vidare upplysningar.
Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Januari 1889
N:r 6
Att min kära fader förre Loogarfvaren Olof Rosvall lugnt och stilla afled på Ljugarnshamn onsdagen den 2 Januari kl. 6 f. m. uti en ålder af 91 år, 16 dagar; varder slägt och vänner tillkännagifvet.
Ad. Rosvall.
Sv. Ps.-b. 451 v. 5.
Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Januari 1889
N:r 3
Genom offentlig auktion, som förrättas å Ljugarn onsdagen den 12 dennes från kl. 11 f. m. låta sterbhusdelägarne efter derstädes aflidne handlanden Anton Kahl, till den mestbjudande försälja diverse saker af guld, silfver, nysilf ver, glas, porslin och lerkärl, en sehiffonier, en bättre soffa, ett klädesskäp, ett bättre väggur, en antik ljuskrona, reskoffertar, en stryltugn; linne, sängkläder, filtar, nya stopptäcken, två respelsar, mattor, säckar; en kälkraek, två biellerrenfinar, sal- och biudsulläder, dofflar, kordrojer, norskt vadmal, krafttyg, mollskinn, bolstervar, klädniugstyg, verken, flanell, fodertyg, gardiotyg, dukar af ylle och bomull, bomullsgarn, bomull, hampa m. m.
Kl. 2 e. m. uthjudes till försäljning hälften i Luttemanska handelslokalen å Ljugarn. Med betalningen lemnas de af mig godkände köpare anstånd till den 1:sta nästkommande Mars.
Stånga den 4 December 1888.
Efter anmodan,
VILHELM ÅKERMAN.
Gotlands Allehanda
Fredagen 7 December 1888
N:r 98