Dödsfall. Anders Nicklas Mårtensson

Att min älskade man hemmansägaren Anders Nicklas Mårtensson stilla och fridfullt afled vid Bondarfve i Levide söndagen den 27 Maj 1888 kl. 3 f. m. i en ålder af 63 år, 6 mån., 18 dagar; sörjd och saknad af mig, barn och barnbarn, varder på detta sätt slägt och vänner tillkännagifvet.
Christina Mårtensson.
Jobs bok 19 kap. 25-26 v.

Gotlands Allehanda
Fredagen 1 Juni 1888
N:r 44

Från landsbygden. Levide.

(Bref till Gotl. Alleh.)
Levide, 18 Maj.

Omenskligt.
En person här i socknen hade häromdagen bedt en sin granne att nedslagta ett honom tillhörigt utmagradt hästkreatur. Men förr än slagten skulle verkställas, skulle slagtsupen inmundigas, hvilken blef något stor, så att både hästens ägare och den s. k. slagtaren blefvo öfverlastade, hvilket hade till följd att slaget af slagtarepren träffade det arma djuret öfver ögat och hästens ägare öfver händerna. Denne släppte då sitt tag i tömmen och hästen fick tillfälle att rymma ifrån sina tyranner, som funno för gods att använda den återstående delen af dagen till en välbehöflig sömn.

Gotlands Allehanda
Fredagen 25 Maj 1888
N:r 42

Skolrådet glömde flytta lärarinnan till högre lönegrad.

Visby domkapitel har med tillstyrkan till k. m:t överlämnat av Levede församlings skolråd gjord ansökan om ålderstillägg och dyrtidstillägg åt en småskollärarinna.
Skolrådet meddelar, att genom förbiseende av den numera ändrade lydelsen av k. kungörelsen om avlöning åt lärare vid folk- och småskolor och statsbidrag till sådan avlöning har skolrådet underlitit att uppflytta ordinarie småskollärarinnan, fröken Elisabet Asp, i andra lönegraden, ehuru hon var därtill berättigad redan den 1 januari, 1927. För henna söktes och erhölls statsbidrag för år i första lönegraden. Då skolan ämnar med retroaktiv verkan från den 1 januari 1927 uppflytta henne i andra lönegraden, hemställer skolrådet om medgivande, att ålderstillägget å tjänsten för år 1927, 150 kr., samt skillnaden mellan första och andra lönegraderinss dyrtidstillägg samma år, 52 kr., eller sammanlagt 202 kr. må utanordnas till skoldistriktet, oaktat ansökan därom ej ingivits i laga tid. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 december 1928
N:r 290

Jaktförbud.

All jakts även ekorre, å undertecknades ägor inom Havdhem och Hablingbo är vid laga ansvar förbjuder under em tid av ö år.
J. Mattsson, Aug. Dahlgren, Joh. Lindkvist, Sibbenarve; O. Nilsson, J. Johansson, Aningåkre; P. F. Pettersson, F. Bogren, O. Olofsson, Sigers; K. Persson, H. Larsson, K. Larsson, Hästlunds; Hj. Wahlgren, J. Mattsson, Snovalds; H. Nilsson, Utvede; P. Havdelin, Kulla; L. Mattsson, Burge; H. Cederlund, Medebys; J. Thomsson, Domerarve; N. Thomsson, Nisse; O. Mattsson, Gans, E. Johsson, Levide, för Kvinnegårda.
Havdhem i Dec. 1928.
Markägarna.
Jakträttsinnehavarna.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 december 1928
N:r 290

Arbetareföreningens föreläsningar.

Å Arbetareföreningens lokal höll i går lektor R. Björkegren sin andra och sista föreläsning över ämnet Några drag ur Gotlands äldsta histaria, varvid han uppehöll sig vid bronsåldern.
Föreläsaren påpekade, att stenredskapen endast så småningom avlöstes av redskap av brons, varför då olika tidsperioderna sakta övergått i varandra. Bronsen består av koppar och tenn, vilka metaller båda importerats till Gotland. Man har här funnit gjutformar från denna tid, varför bronsen har bearbetats här på ön. I förelastningen gavs därefter en sakrik och utförlig redogörelse för de olika föremål. som påträffats från bronsåldern och dess olika perioder. Dessa vittna om att Gotland vid denna tid haft förbindelser icke blott med södra Sverige utan även med de ostbaltiska länderna.
Gravskicket utgjordes under den äldre bronsåldern av hällkistor under stenröse, varvid dock även förekom fall av gravar under slät mark. Sedermera kommo brandgravar till användning och även kummel. Samtidiga med kumlen anses även skeppssättninarna vara vilka äro en för Gotland speciellt utmärkande gravtyp. De förekomma visserligen också på fastlandet men i mindre utsträckning och från långt senare tid än de gotländska. På Gotland ha upptecknats upptecknats över 100 sådana skeppssättningar, av vilka de största ära en vid Gnisvärd i Tofta (45,5 m.) och en vid »»Braidfloar» i Levide (43 m.) De förekomma allmänhet omkring kusterna och i närheten av Ancylus- och Litormagränserna. Skeppssättningar förekomma även i Kurland och på Bornholm, men det har antagits, att de där skulle ha tillkommit genom förbindelserna med Gotland.
Det förekommer även på många håll ett slags runda stensättningar, vilka omsluta en låg kulle, och dessa äro från samma period som skeppssättningarna. Detta gläller även hällristningarna, av vilka vi känna blott en enda här på ön. Denna finnes å Lekarehed i Lärbro och innehåller bilder av ett 20-tal båtar i olika grupper, samt av yxor och fotsulor, varjämte förekomma hål, liknande älvkvarnar, förbundna vid varandra med streck. Att gravoffer förekommit synes framgå av hällristningarna, men även de föremål, som påträffats nedsänkta i myrarna, synas ha varit offrade.
Fynden från bronsåldern vittna om en hög kulturnivå. Det år ej antagligt, att hela befolkningen hade uppnått denna. Tvärtom synes man den tid, då såväl brons- som stenredskap förekommo, kunna tala om en överklass och en underklass. Befolkningen på ön synes ha varit störst söder som Visby och speciellt i jordbruksbygderna, medan den på norra Gotland förekommit huvudsakligen å lägre belägna områden, såsom, omkring myrarna och i Lärbrodalen o. s. v. Blott i 10 socknar ha inga fynd från bronsåldern påträffats.
Beträffande folkets levnadsförhållanden framhöll föreläsaren, att några spår av kläder ej påträffats på Gotland, men däremot på andra håll, varvid särskilt yllekläder kunnat konstaleras. Kvinnodräkten synes redan då ha i stort sett varit densamma, som bestått fram till våra dagar. Även männen synas ha burit en kjol, ehuru kortare än kvinnornas, över denna en kappa. Kvinnorna ha tydligen haft en aktad ställning, att döma av de hedersbetygelser, under vilka de jordats. Vapen har man funnit talrikt och även i kvinnogravar. Vidare ha anträffats pincetter, som använts för avlägsnande av generande hårväxt, föremål, som antages ha kommit till användning vid tatueringar m. m., vilka synes tyda rent av på snobberi. Det har konstaterats en del lämningar efter bostäder, varav dragits slutsatsen, att människorna den tiden skulle bott i runda lerhyddor. Bronsåldersmänniskornas religion var soldyrkarn.
Omkring 600 år f. Kr. började järnet bliva känt på Gotland, och detsamma utträngdeefterhand bronsen. Men även här skedde övergången så småningom.
Föreläsaren avtackades med livliga applåder.

Gotlands Allehanda
Måndagen 26 november 1928
Nr 278

Från landsbygden. Levede.

LEVEDE, 19 nov.
Distriktsmöte med Fandhems distrikt av G. M. F. hölls i går i missionshuset under god tillslutning av deltagare från anslutna församlingar. Efter gemensam sång inleddes mötet av pastor J. Reinhagen med bibelläsning och bön, varefter pastor Themnér från Klintehamn talade i anslutning till dagens text ur Joh. 6. Pastor Reinhagen talade därpå med Fill. 1: 21 som text. Till den goda stämning, som under mötet var rådande lämnade distriktets sångkör ett värdefullt bidrag genom riklig och vackert utförd sång.
Mötet avslöts med några varmhjärtade minnesord av distriktets ordf, hemmansäg. Alb. Johansson Linde, samt en unisont sjungen sångvers, varpå alla närvarande bjödos på kaffe, vilket intogs under gemytlig stämning, samt samtal om vissa verksamhetsfrågor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 21 november 1928
Nr 274

Riksantikvariens årsberättelse för 1927

föreligger i den just utkomma Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens årsbok för 1928. Redogörelser lämnas för fornminnesvården å olika områden, för vården och undersökningarna av fornlämningar, samlingar etc. Fornminnesinventeringen har fortsatt bl. a. å Gotland, där hr T. Carlson och E. Åström inventerat sammanlagt 3,667 fasta fornlämningar. I följande socknar ha följande antal fasta fornlämningar inventerats genom nämda personer, nämligen: Boge 60, Bro 565, Bäl 309, Gothem 407, Hejnum 230, Hörsne med Bara 320, Källunge 93, Lummelunda 286, Martebo 16, Vallstena 505, Västkinde 876, därav dock endast Bro och Västkinde äro slutinventerade. Ett stort antal fornlämningar ha på förekommen anledning besiktigats och utlåtande över desamma avgivits. Likaså ha en del yttranden och anvisningar rörande kyrkorna på Gotland, kyrkogårdar och kyrkoinventarier etc. lämnats.
Ifråga ,om tillväxten under år 1927 av statens historiska museum och myntkabinettet lämnas uppgift på följande föremål från Gotland:
Gravfynd från järnåldersgrav, undersökt av dr J. Nihlén; fibula av brons med silverbeläggning ett 60-tal bronsföremål, fem järnbeslag etc., allt från Roes i Rone; järnspjutspetsar, järnkniv med bronsknapp på fästet, funna i grustag i Lau backar; lerurna, armungar av silver, bronsölja och bronsbeslag från Tänglings i Etelhem; bronsvikt, funnen i en trädgård vid Bottarve i Fröjel, bronsspänne av ostbalisk form från Kyrkoby i Etelhem; bärnstenspärla ooh fingerring av snodd bronstråd från Dacker i Bro; stenåldersfynd från flera platser, bl. a. från Gotland, gåva av statsgeologen dr H. Munthe; yxor och yxfragment av grönsten, spjutspets av gul flinta, järnvikt, överdragen med brons, allt från Nygårds i Vallstena; djurhuvudformat bronsspänn från Smide i Väte: järnbetsel från Ansarve i Tofta; armbygel av silver från Strands i Öja; bronsbeslag till två dryckeshorn, bronsfibula m. m. från Roes i Rone: lerkärl fragment från stenåldern, funna i St. Yxne träsk på 1 meters djup, gåva av förvaltare Herming på, Skäggs gård i Vestkinde; guldbrakteat från Gerete i Fardhem; gravfynd från förgtörd brandgrav vid Myrungs i Linde; guldbrakteat från Timans i Roma; gravfynd från Tule i Ganthem; ett tjugutal glasflusspärlor, brons- och järnfragment från Kylver i Stånga; bronsring från Amlings i Linde: bronsspänne från Stenstu i Fardhem; bronsspänne från Stenstu i Fardhem; bronsspänne från Tungelbos i Levide; ringspänne av brons från Myrungs i Linde; bronsspännen från Stora Hästnäs; spirallagd guldring från Tuna i Väte; silverbeslag från vikingatiden från Botes i Rone; armbygel av brons från Kumla i Ganthem; dosformigt bronsspänne från Suderbys i Bro; djurhuvudformat bronsspänne från Västerbjärs i Gothem; silvermynt från Boge socken; stigbygel av järn från Nygårds i Dalhem; trävirke från bulverket i Tingstäde träsk; bronsnål från Stenstu i Fardhem; flintyxa och grönstensyxa från Viea i Västkinde; järnringar från Stenstugu i Bro; gravfynd från Dikarebacke, Utalskog i Alskog; mosaikpärla från Bogs i Stånga; ringspänne av brons och bronsring från Stenstu i Fardhem; bronsspänne, funnet väster om Gunnfjauns japell i Ardre; järnsvärd från järnåldern från Smissarve i Rone; gravfynd från järnåldersgrav vid Roes i Rone; fingerring av guldtrådar från Bryer i Tingstäde; skafthålsyxa av grönsten från Smiss i Stenkyrka; trindyxa och skifferyxa från Bryer i Tingstäde.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 November 1928
N:r 263

Från landsbygden. Levide.

LEVIDE, den 8.
En trevlig sommarfest var i går anordnad i den natursköna Orleifsängen av härvarande I. O. G. T.-loge, Efter hälsningstal och »Vårt lands» unisont sjungen, utförde Levide sångkör några vackra folkvisor, varpå folkskollärare Ivar Larsson höll ett präktigt föredrag om »Ungdom och glädje», Därefter utförde S. G. U:s folkdanslag från Visby några av våra gamla vackra folkdanser, varpå en timmes rast för servering vidtog. Senare fortsatte festen med körsång, solosång av hr Ivar Larsson, folkdansuppvisning och folklekar, varpå festen avslöts mod ett kort anförande samt ett leve för folkdanslaget.
Den angenäma festen, som arrangörerna ha all heder av, gynnades av idealiskt väder och var ganska talrikt besökt.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 8 Augusti 1928
N:r 184

Genom exekutiv auktion,

som förrättas här å landskansliet tisdagen den 12 juni 1923 kl. 11: 30 f. m., kommer att i den ordning, som i utsökningslagen stadgas, till försäljning utbjudas den Bernhard Larsson i Levide socken tillhöriga lägenheten Sproge Mästermyr 18, lotten G 7, i Sproge socken.
Lägenheten, som är belägen intill Batreifs gård i Sproge socken, omkring 1 kilometer från Sproge kyrka, utgöres ay torrlagd men icke odlad myrmark samt är obebyggd. Lägenheten har saluvärderats till 500 kronor.
Det som har fordran, för vilken lägenheten häftar eller för vilken han eljest äger njuta betalning ur köpeskilligen, eller har annan rätt, som bör vid auktionen iakttagas, äger att därvid bevaka sin rätt.
Visby i landskansliet den 2 maj 1923.
På länsstyrelsens vägnar:
K. P. Lundblad.
Gustaf Melin.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 Maj 1923
N:r 116

Nötboskapspremieringen 1923

inom Gotlands södra underdistrikt äger rum:
under maj månad
den 22 kl. 10 f. m vid Koparve i Alva, kl. 4 e.m. vid Hablingbo mejeri
den 23 kl. 10 f. m vid Fagerdala i Fida, kl. 4 e.m. vid Vamlingbo mejeri
den 24 kl. 10 f. m Norrkvie i Grötlingbo, kl. 4 e.m. vid Sågplatsen i Havdhem .
den 25 kl. 10 f. m vid Torgplatsen i Hemse, kl. 4 e.m. vid Sigdes i Burs
den 26 kl. 10 f. m vid Närs mejeri, kl. 4 e.m. vid Bjärges i Lau
den 28 kl. 10 f. m vid Bote i Alskog, kl. 4 e.m. vid Kyrkebols i Garda
den 29 kl. 10 f. m vid Lye sko hus. kl. 4 e.m. vid Stånga malm
den 30 kl. 10 f. m vid Hägvalls i Linde, kl. 4 e.m. vid Levide mejeri
den 31 kl. 10 f. m vid Hallsarve i Fardhem.

Till efterrättelse meddelas:
1:o) Att anmälningar för registrering och premiering av hondjur i flock böra vara verkställda hos tjurföreningarnas ordförande senast dagen före mötena; att ålder och härstamning skola ordentligt antecknas å anmälningssedeln och att härytamningsbevis företes för alla djur, som anmälas för registrering i Riksstamboken eller någon dess förberedande avdelning;
2:o) För att kunna införas i riksstamboken över Svensk ayrshireboskap eller någon av klasserna III viler IV i förberedande avdelningen, skall djuret självt eller dess moder hava en mjölkavkastning motsvarande minst 100 kg. smörfett pr år — — — under vart och ett av två på varandra följande år eller såsom medeltal av tre på varandra följande år. Till registrering anmält hondjur skall hava fyllt 3 år.
3:o) Tilläggspris för föreningstjur, som under minst tre år varit i samma tjurförenings ägo, må icke utdelas utan att för premieringsnämden uppvisats minst fem honliga avkomlingar av tjuren i en ålder av lägst 1 ½ år.
4:o) Premiering av enskilda hondjur och utdelande av frisedlar förekomma ej.
Å premieringsnämdens vägnar
Johan Johansson.

Gotlands Allehanda
Fredagen 4 Maj 1923
N:r 102