Jakt Ellen, skeppare Andersson, har inkommit hit från Klintehamn med last af stenkol.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 December 1897
N:r 188
Rättegångs- och Polissaker.
Visby rådhusrätt.
För våld var verkstadsarbetaren Gustaf Bergström instämd. Han hade 31 Oktober utanför Söderport öfverfallit och misshandlat förre artilleristen Oskar Hansson, numera boende i Tofta. Med knytnäfven hade han gifvit H. ett slag vid tinningen så att han svimmat, samt sedan sparkat honom. Till den misshandlades hjälp kom då f. artilleristen Hj. Pettersson från Hejde, men denne erhöll af Bergström ett slag på munnen af on tombutelj, så att läppen klöfs och bitar af den i slaget splittrade buteljen inträngde i köttet.
Svar. kunde icke neka till våldet, men förklarade sig hafva varit så berusad vid tillfället, att han ej hade något minne af hvad han gjort.
För bevisnings förebringande samt för inhämtande af fältskärs utlåtande om skadornas beskaffenhets uppsköts målet på 14 dagar.
Om skilsmässa från sin man, bagaren Alfred Svensson, har hustrun Anna Sofia Svensson hos rådsturätten yrkat.
Anledningen till yrkandet låg däri, att Svensson i hemmet uppträder som en verklig tyrann, misshandlande hustru och barn. Något som kan vara egnadt att skaffa familjen uppehälle gör han icke, och hvad han förtjänar använder han för egen del men fordrar det oaktadt att hustrun skall lemna honom all möjlig omvårdnad. Då misshandeln mot hustrun och barnen blifvit dem allt för svår, hafva de måst flytta från hemmet för att blifva honom kvitt.
På dessa grunder är det hustrun yrkat skilsmässa.
Svensson förnekade alla hustruns uppgifter i en inlaga till rätten, däri han ofta talade om sin stora omvårdnad om »sin kära hustru» och sina barn. Han hade försett både hustru och barn med både mat och penningar i så stort mått som de någonsin behöfde. Hvad det anginge misshandeln, så vore uppgiften därom alldeles falsk och lögnaktig. S. slutade sin harang med att förklara, att han, trots hustrung visade brist på ömhet mot honom och fastän hon genom sitt yrkande djupt kränkt honom, ville förlåta henne allt, endast hon återtoge yrkandet. Han förklarade sig icke vilja gå in på skilsmässa. För utredning uppsköts målet på 14 dagar.
Till sex månaders fängelse dömde rådsturätten enkan Anna Blom för 5:e resan olaga utskänkning af bränvin. Dessutom ålades hon att i bränvinsförsäljningsafgift utgifva 112 kr. 50 öre.
Södra häradsrätten.
För knifskäring ransakades i lördags e. m. å länsfängelset järnvägsarbetaren Elof Svensson, hvilken 6 November vid Sanda hållplats å Klitehamnsjärnvägen med knif huggit skolläraren Kristofferson i ena benet.
Svar., som förut varit straffad för våld, erkände, men anförde, att han vid tillfället-varit starkt berusad. Han dömdes till å månaders /straffarbete samt att ersätta målsägaren med 40 kr. i ett för allt.
Uppskjutet blef målet mot järnvägsarbetaren Larsson-Palmqvist samt bröderna August och Gunnar Pettersson till 9 December och förklarades nu äfven Gunnar Pettersson skyldig att träda i häkte.
På fri fot försattes handlanden Jakob Pettersson, hvilken åtalats för dråp å drängen Nilsson, Domerarfre i Öja. Rätten fann sig nämliger ej kunna fälla svaranden till ansvar, då full bevisning mot honom ej förebringats och svar. själf nekade till att hafva varit vållande till Nilssons död.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 November 1897
N:r 182
Klintehamn—Roma järnvägen
har nu, såsom vi i vårt förra n:r omnämde, börjat att användas för trafik, ehuru den samma ännu ej är fullt färdig.
Banan, som har en längd af 23 km., är bygd under ledning af ingeniör Bååth och har arbetet med densamma pågått oafbrutet sedan 2 Mars i år. Väderleken har icke under en enda dag hindrat arbetet, hvilket ock bidragit till arbetets snara fullbordande. Under brådaste tiden ha vid banan 180 arbetare varit sysselsatte; sedan i lördags är arbetestyrkan minskad till 43 personer.
Spårvidden är densamma gom vid Gotlands järnväg, men det rullande materialet är lättare och skenorna gröfre och tyngre än vid den nyss nämda järnvägen. Banans sträckning är hela vägen fri från kurvor, utom vid den punkt, där hon sammanlöper med Gotlands järnväg vid Roma station. Där finnes en mycket tvär kurva och just i skarpaste kröken är en bro öfver en af sockerfabrikens kanaler.
Vid de blifvande stationerna och anhalterna äro växelspåren inlagda och grusningen är äfven i det närmaste afslutad. Af stationshusbygnaderna och anhaltshusen äro endast de vid Isums och Hogrän uppförda, men inredningen i dem är ännu ej fullbordad eller planeringarna utanför husen verkstälda.
Telefon- och telegrafledningar äro under uppsättning och torde inom den närmaste tiden blifva färdiga.
Vid Klintehamn är, utom växelspåren vid den blifvande stationen, ett stickspår utlagdt på den smala landtunga, som sticker ut i hafvet ända ut till tullboden, till bekvämlighet vid afhämtningen af gods som sjövägen föres till stationen.
Någon persontrafik kommer ej att äga rum förr än i Juli månad nästa år, då banan skall vara fullt färdig; men redan nu använda många sig af tillfället att pr järnväg resa mellan Klintehamn och Roma samt mellanliggande stationer.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 November 1897
N:r 176
Egendomsförsäljning.
Genom offentlig auktion, som Iörrättas å värdshuset i Klintehamn lördagen den 11 nästa December kl. 12 på dagen låta sysslomännen i godsägaren Willy Wöhlers konkurs försälia konkursboets fasta egendomar:
3/4 mtl Klintebys,
1/16 mtl Rannarfve,
3/16 mtl Hunninge,
1/8 mtl Ganne,
3/16 mtl Mölner,
7/8 mtl Snögrinda,
19/2000 mtl Svarfvare och
1/8 mtl Tyrvalds i Klinte s:n,
15/16 mtl St:a Varbos och
1/32 mtl Hemmungs i Sanda s:n,
1/50 mtl Tass i Hejde s:n samt
samt lägenheten Vestergarns utholme; allt beläget i Gotlands län och liggande i sambruk.
Egendomen, af kronoskatte natur och belägen 0,3 mil från Klintehamns järnvägsstation — ändstation vid Klintehamn—Roma järnväg, som öppnas för allmän trafik nästa år — omfattar följande ägoområde, Vestergarns utholm däri ej inbegripen:
Åker omkr. 350 hektar, till största delen täckdikad och i mycket god växtkraft; park, trädgård och tomter omkr. 7 hektar, skogsbärande betesmarker, omkr. 400 hektar med skog till egendomens behof.
A egendomen, hvars åbygnader äro brandförsäkrade för 108,880 kronor, finnes ett bränvinsbränneri, inredt efter nutidens högsta fordringar med utmärkta redskap.
Egendomens utjordar, som äro till försäljning indelade i särskilda lotter, och återstoden, som utgöres af hufvudgården med omkring 200 hektar åker jämte erforderliga betesmarker, park och trädgårdar samt alla åbygnader, utbjudas först hvar för sig, hvarefter hela egendomen utbjudes i ett utrop, dock så att Vestergarns utholme, som utgöres af omkring 50 hektar slåtter- och betesmark, alltid kommer att särskildt försäljas.
För köpeskillingen, hvari immgår lån, som hos Gotlands hypoteksförening skall öfvertagas, bör säkerhet aflemnas vid klubbslaget; öfriga vilkor meddelas vid auktionen.
Vid samma tillfälle försäljes jämväl konkursmassans ägande tredjedel i Klinte kalkbruksbolag med betalningsanstånd till 1:sta Februari 1898.
Klintehamn d. 8:de Oktober 1897.
M. E. SVALLINGSON.
Kronolänsman,
anmodad auktionsförrättare.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 November 1897
N:r 176
Å Klintehamn—Roma järnväg
började i måndags trafiken och det första bettåget, bestående af 10 vagnar, från Klintehamn och mellanliggande stationer, uppkom till Roma vid 11-tiden på förmiddagen. Tills vidare göras två turer om dagen från Klintehamn till Roma och vice versa.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 November 1897
N:r 175
Rättegångs- och Polissaker
Södra häradsrätten.
Tredje sammanträdet.
Lars Lundgren från Vamlingbo, som skulle gå värjemålsed i målet om skadegörelse å en massa fruktträd, var ej nu heller försedd med fullständiga handlingar, hvarför ny edgångsdag utsattes.
Målet emellan hustrun Helena Malmström, Starrlause i Stånga, och Jakob Jakobsson från samma gård angåeade ersättning för den skada hon lidit därigenom att en Jakobsson tillhörig tjur förderfvat henne förekom ånyo. Ett par vittnen hördes, af hvilka det ena för något år sedan sagt Jakobsson att tjuren visserligen ej nu vore ond, men han kunde snart blifva det. Ett annat vittne, som skulle höras öfver värdet af den begärda skadeersättningen, ville ej yttra sig däröfver. Målet öfverlemnades å ömse sidor och faller utslag vid nästa sammanträde.
Kom till sist ändå. Oskar Högberg i Eskelhem, som varit instämd af sin hushållerska Anna Larsson, Liffedarfve, om ersättning hade vid detta ting ändtligen instält sig. Anna Larsson fordrade ersättning för 127 dagar med 25 öre för dag, men Högberg medgaf blott 97 dagar till samma pris. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.
Erkände olaga sprithandel gjorde handlanden N. K. Haskel i Hamra. Utslag samtidigt som föregående mål.
Ersättning för ett mistadt hästkreatur yrkade, såsom vi förut refererat, Hjalmar Hallbom, Allmunge i Stånga, att utbekomma af Stånga sockens kreatursförsäkringsförening. Åtskilliga vittnen hördes äfven vid detta sammanträde om Hallboms sätt att sköta sina djur, och framgick däraf, att H. är långt ifrån någon djurvän, ty utfodringen hade varit så pass dålig, att det rent af vore underligt att djuret kunde bibehålla sig. Det hade också varit ytterst utmagradt. Målet förekommer ånyo vid första sammanträdet af vårtinget.
Olofligt jagtområde. K. V. Hallbom i Grötlingbo hade instämt Niklas Östvall från samma socken för jagt på område, där kär. innehar jagträtten. Svar. medgaf att han en gång gått öfver en hage, där jagträtten tillhör kär. En hare hade då sprungit upp, hvarvid han af våda släppt ett skott, men afståndet hade varit för långt för att det skulle kunna anses att han skjutit på haren. Två vittnen hördes, och faller utslag vid nästa samma sammanträde.
Tvist om väg. Anton Berglund, Bjerges i Lye, hade instämt Ungbåtels åboar i Stånga om bättre rätt till en väg, som går från den gård Lars Pettersson förr innehaft, och genom en Berglund tillhörig åker samt ut till allmän väg. Enligt ett företedt kontrakt skulle Berglund gifvit Pettersson tillstånd att anlägga vägen samt därför af Pettersson mottagit 100 kr., men han hade aldrig åt dem medgifvit rätt att begagna vägen. Detta tillstånd hade Pettersson fått, emedan Berglund behöfde en väg där, och Pettersson därigenom kunde blifva utaf med en massa småsten som belamrade hans åker. Svar. som i en inlemnad skrift bestred käromålet, yrkade däri ansvar å Berglund för rättegångsmissbruk. Målet förekommer ånyo vid nästa sammanträde.
Brutet köpeaftal. Handl. Aug. Nyberg å Klintehamn yrkade att Alfred Jakobsson, Hunninge i Klinte, måtte åläggas att stå fast vid ett köpeaftal, som i våras uppgjorts parterna emellan, Svar. skulle då af kär. tingat 6 säckar superfosfat 6 säckar chilisalpeter och 6 säckar kali, att användas som gödning för tre tunnland sockerbetor, men ej afhämtat det rekvirerade.
Svaranden ansåg att Nyberg själf brutit aftalet, ty dels hade han aldrig beställt någon kali, dels vore gödning bestäld för 2 tunl. och ej för 3, dels begärdes för chilisaltet 16: 50 pr säck i st. för 16 som aftaladt var. Käranden nedsatte sina anspråk med 1/3. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.
Vill ej hålla vidräkning. Kronolänsman Emil Eneman yrkade att Oskar Andersson, Mickels i Silte, måtte åläggas hålla vidräkning med honom angående de affärer Andersson haft med kär:s aflidne fader. Svar. skulle därvid ursprungligen häftat i skuld för 2,321, kr. 29 öre; hur mycket som afbetalts kunde ej utrönas utan genom vidräkning. Svar. instälde sig ej, hvarför han fick böta 20 kronor samt ålades att vid 20 kr. vite komma tillstädes nästa sammanträde.
Vill ha redovisning. Anna Johansson, Ålarfve i Rone, hade instämt sakföraren A. C. Stenmark om redovisning af ett belopp å 917 kr. som Stenmark i April månad 1893 för hennes räkning uppburit å kronofogdekontoret. A£ detta belopp hade hon ej bekommit mer än 550 kr. 65 öre. Resterande 366 kr. 35 öre fordrades nu i redovisning.
Svar. bestred krafvet genom ombud. Målet förekommer ånyo vid nästa sammanträde.
Ofullständiga handelsböcker påstår handelsfirman G. Abrahamsson i Stockholm att fru Julia Carlsson, född Lindholm, skulle ha fört. Makarne Carlsson, som äro i konkurs, voro nu för oredlighet mot borgenärer instämda. Svar. ansåg att de fört sådana böcker de bort, fast de voro intagna i ett band. Hvad som fattats vore blott en bref- och kopiebok. Kärandeombudet kunde nu ej så genast yttra sig om den framlemnade bokens innehåll.
Uppskof medgafs i Januarisammanträdet.
Knifskäring. Akl. S. Lindström hade åtalat drängen August Norberg för att han söndagen 12 Jan. f. å. å allmän väg med en knif illa skurit husbondesonen Elof Ingmansson, Rovide i Fröjel, öfver venstra kinden, så att märke för hela lifstiden kommer att kvarblifva. Svar. erkände, hvarefter länsman Eneman framträdde och yrkade ansvar å honom för att han å stortorgdagen i Hemse 6 sistl. Okt. sparkat ofvannämda Ingmansson i pannan, så att ett större sår uppstått. Äfven detta medgafs af den tilltalade. Ingmansson begärde 50 kr. i ett för allt.
Norberg ville medgifva 40. Utslag i båda målen vid nästa sammanträde.
Mera sådant. Kronolänsman J. A. Lindström hado instämt Olof Norbäck, Norrgårda i Hamra, och Albert Larsson, Hoburgen, för våld å allmän väg en söndag begånget mot snickarelärlingen Lars Dahling, så att hans kläder, som framvisades vid rätten, voro alldeles nedblodade och sönderrifna. Larsson nekade, men Norbäck hade slagit till Dahling sedan denne anfallit honom med en s. kulkäpp.
Två vittnen hördes, af hvilka en ficka, som varit i Dahlings sällskap, intygade riktigheten af ahgifvelsen, hvaremot det andra tycktes taga allt för mycket parti för de tilltalade. Utslag faller vid nästa sammanträde.
För hemfridsbrott var förre hemmansägaren O. J. Johansson, Ingvards i Träknumla, tilltalad på angifvelse af skräddaren E. Pettersson och hans hustru. Svar. hade ej iakttagit inställelse, men upplystes att han, som bott hos angifvarne, blifvit afhyst därifrån och sedan tagit bostad i ett dem s tillhörigt uthus, utan att kunna förmås att afflytta därifrån. Svar. skall komma tillstädes vid nästa sammanträde vid 20 kr. vite.
Norra häradsrätten.
Utslag. I målet mellan landtbr. Gustaf Svensson kär. och Hanna Nilsson, båda från Kejlungs, förklarades svar. icke hafva rättighet att utan kärandens lof nyttja den omtvistade brunnen, hvarefter svar. dömdes att utgifva 39 kr, i rättegångskostnader.
— Enkan Mauaria Weströms åtal mot klockaren Olof Rundqvist i Othem för felaktigt auktionsprotokoll ogillades och ålades kär. att betala svar.s kostnader i målet.
Gotska Sandöns intressenter hade instämt M. J. Ekström, Fårö, om ersättning för till svar. levererade 1,700 stockar. Svar. trodde sig endast ha fått 1,400 stockar och på den grund nekade svar. betala. Uppskof till 17 Jan.
För misshandel mot Maria Berglund var J. Pettersson, Veskinde, instämd. Har bestred fortfarande och yrkade ansvar å kär. för obefogad rättegång. Utslag nästa sammanträde.
För skogsåverkan var landtbr. Berg, Malms i Helvi, instämd af allm. åkl. Erkände att han huggit omkr. 4,000 famnar ved, af hvilka han användt 2/3 till kalkbruket och resten till gårdens behof. Ansåg att han ej gått utöfver sin befogenhet, ty kalkugnen tillhörde gården. Målet örverlemnades. Utslag nästa sammanträde.
För våld mot lantdbr. Nils Gahne voro drängen Grefberg m. fl. af allm. åkl. instämda. De tilltalade erkände. Utslag nästa sammanträde.
Den kullstjälpta kuren vid Möllbos. Drängen O. Jakobsson, som åtalats för nämda förseelse, nekade fortfarande. Två vittnen hördes och intygade att svar.
tagit med händerna under kuren och stjälpt den. En del af taket hade då gått sönder, och en glasruta sönderslagits. Utslag 29 Nov.
Stenkastningen vid Högbro. Anders Olofsson, Rantarfve i Halla, hade nu iakttagit inställelse, men nekade för hvad som lades honom till last. Åkl. yrkade dock ansvar på grund af vittnesmålen och faller utslag 29 Nov.
— För att ha deltagit i ofvannämda stenkastning voro arb. Sven Roseuqvist och Bergdahl instämda, men hade ej infunnit sig. Uppskof för inkallande af vittnen till 17 Jan.
Väghållningsmål. För att ej hafva gallrat skog vid sidan af en byväg voro landtbr. J. Olsson, Bara, och J. O. Ahlby, Petsarfve i Halla, instämda. De erkände skriftligen Utslag 29 Nov.
Usla brunnar och mened. Ar 1893 hade brunnsgräfvaren F. A. Smolander åt landtbr. Pettersson, Enge i Gammalgarn, gräft en brunn, som dock gifvit endast litet eller alls intet vatten. Då ville ej P. betala brunnen, hvadan S. instämde honom för att utfå betalningen. – Smolander hade då inkallat 6 vittnen, som skolat intyga, att brunnen gett tillräckligt med vatten, men de intygade alla motsatsen. Smolander förlorade då målet.
Nu hade S. instämt vittnena och Pettersson med påstående att vittnena hade begått mened och att Pettersson hade anstiftat mened.
Kär. hade som vittnen mot sina förra vittnen inkallat 6 personer, hvilka dock icke hade det ringaste att i sak upplysa.
Kär. begärde uppskof till nästa sammanträde för att inkalla ännn flera vittnen. Svar. yrkade ansvar å kär. enl. 16 kap. 18 2 mom.
strafflagen.
Uppskof till 29 Nov.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 November 1897
N:r 171
Från sjön.
— Till Warnemünde ankom 17 dennes »Lovisa». Bengtsson, från Klintehamn.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 23 Oktober 1897
N:r 165
Ett varningens ord
anse vi oss böra utala med anledning af de järnvägsmöten, som på söndag och måndag äro utsatta att hållas med invånarne ien del socknar i norra häradet, som antagas hafva intresse af en järnvägsförbindelse mellan Slite och Roma.
Denna varning anse vi oss böra uttala af två skäl. För det första har det beträffande banan Klintehamn—Roma och de affärstransaktioner, som med densamma äga samband, numera kommit i dagen, att, en del personer genom förespeglingar och löften, som icke infriats af verkligheten, låtit förmå sig att ikläda sig ett ekonomiskt ansvar, som kommer att kännas ganska tungt. Som bekant är hade Eskelhems kommun för ifrågavarande bana tecknat 20,000 i aktier och därigenom förmått vederbörånde att ändra banans sträckning på ett sätt, som fördyrat anläggningskostnaden med omkr. 25,000 kronor. Beslutet öfverklagades och vardt upphäfdt. Men under ärendets behandling har man under uppgift, ätt ingen utsigt fans att hos k. m:t vinna ändring i detsamma, förmått en del personer att anskaffa de medel, som behöfdes intill dess teckningen i Eskelhem blefve faststäld. När nu motsatsen inträffat, så har följden blifvit så väl att Roma—Klintebolaget fått utan bidrag från Eskelhem förlänga sin bana ett par kilometer och därigenom förlorat en del trafik från Väte och Hejde socknar, som ock att de personer, hvilka i god tro lemnat sitt ekonomiska understöd, få bära risken för den uteblifna teckningen från Eskelhem. Sådana manövrer äro egnade att mana till mycken varsamhet gent emot de försök, hvilka då och då göras att locka en godtrogen allmoge att vedervåga sina surt förvärfvade slantar på äfventyrliga aktieteckningar.
Men det finnes äfven ett annat skäl, hvarför vi ansett oss böra uttala ett varningsord, så kraftigt som möjligt, och det ligger uti ordalydelsen af inbjudningen till mötena. Där hafva sammankallats jordbrukarne i Dalhem, Hörsne, Källunge, Vallstena, Fole, Bäl och Hejnums socknar för öfverläggning i fråga om »behofvet af järnvägsförbindelse mellan Slite hammn och Roma järnvägsstation och sockerfibrik».
Redan detta är en högst ovanlig företeelse, att flere månader efter det koncession på en sådan bana beviljats socknarnes invånare om igen öras Om en sak, hvarom de tedan före koncessionens beviljande upprepade gånger blifvit hörda. Och egendomligheten i tillvägagåendet minskas icke däraf, att vederbörande haft det djärfva modet att vilja tala med bönderna i Fole, Bäl, Källunge, Vallstena och Dalhem om behofvet för dem att komma till Slite hamn. Vore icke inbjudningen hållen i så allvarlig ton, skulle man vara frestad tro att meningen vore ett stilla skämt med dessa socknars invånare. Ty om till dem på heder och tro ställes den frågan: med hyilken plats han I mesta beröringen, med Visby eller med Slite, och med hvilken ar dessa platser han I största behofvet af järnvägsförbindelse, så lär väl för hvarje människa, som dömer sundt och oförvilladt, svaret icke kunna blifva mera än ett. Ja, sannolikt har flertalet i nyss nämda socknar aldrig i lifvet känt behof af någon förbindelse med Slitehamn, men däremot lifligt önskat att genom den nutida formen för samfärdsmedel ställas i en närmare förbindelse med det centrum för rörelsen inom länet, som ligger uti Visby.
Därför böra också invånarne i Fole, Bäl, Källunge, Vallstena m. flere socknar icke offra ett öre på någon annan järnväg än en sådan, som öfver Barlingbo (eller någon punkt i Follingbo) sätter dem i förbindelse med Visby hamn och Roma sockerfabrik Ty tanken att exempelvis en Fole-bo för att komma tillstaden skulle först behöfva resa på järnväg till Roma får väl hänföras till det mera absurda. Hvad angår Hejnum och Othems socknar, så ha de sitt naturliga in tresse fästadt vid den järnväg, som snart nog — vi hoppas det — skall samman binda Tingstäde med Visby.
Det är således af uppriktigaste öfvertygelse, som vi mana allmogen att på söndagens och måndagens möten iakttaga den största försiktighet.
Vakten — Eder särskildt för att uttala Eder för något behof af förbindelse med Slite hamn. Edra ord komma då att af vederbörande anvärdas på högre ort som medel för ayften, hvilka hittills hålJag dolda, men som mycket genomskinligt afse att skada hamnintressena i Visby.
Och om I skolen uttala Eder i frågan, så inskränken Eder till att tala om behofvet af järnvägsförbindelse med Roma sockerfabrik, utan att därvid förknippa talet om någon hamn.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Oktober 1897
N:r 164
Egendomsförsäljning.
Genom offentlig auktion, som förrättas å värdshuset i Klintehamn lördagen den 11 nästa December kl. 12 på dagen låta sysslomännen i godsägaren Willy Wöhlers konkurs försälja konkursboets fasta egendomar:
3/4 mtl. Klintebygs,
7/16 mtl. Rannarfve,
3/16 mtl. Hunninge
1/8 mtl. Ganne,
3/16 mtl. Mölner.
7/8 mtl. Snögrinda,
19/2000 mtl. Svarfvare och
1/8 mtl. Tyrvalds i Klinte s:n,
15/16 mtl. St:a Varbos och
7/32 mtl. Hemmungs i Sanda s:n,
1/50 mtl. Tass i Hejde s:n samt
samt lägenheten Vestergarns . ut holme; allt beläget i Gotlands län och liggande i sambruk.
Egendomen, af kronoskatte natur och belägen 0,3 milfrån Klintehamns järnvägsstation — ändstation vid Klintehamn—Roma järnväg, som öppvas för allmän trafik nästa år -— omfattar följande ägoområde, Vestergarns utholm däri ej inbegripen:
Åker omkr. 350 hektar, till största delen täckdikad och i mycket god växtkraft, park, trädgård och tomter omkr. 7 hektar, skogsbärande betesmarker, omkr. 400 hektar med skog till egendomens behof.
Å egendomen, hvars åbygnader äro brandförsäkrade för 108,380 kronor, finnes ett bränvinsbränneri, inredt efter nutidens högsta fordrin gar med utmärkta redskap.
Egendomens utjordar, som äro till försäljning indelade i särskilda lotter, och återstoden, som utgöres af hufvudgården med omkring 200 hektar åker jämte erforderliga betesmarker, park och trädgårdar samt alla åbygnader, utbjudas först hvar för sig, hvarefter hela egendomen utbjudes i ett utrop, dock så att Vestergarns utholme, som utgöres af omkring 50 hektar slåtter- och betesmark, alltid kommer att särskildt försäljas.
För köpeskillingen, hvari ingår lån, som hos Gotlands hypoteksförening skall öfvertagas, bör säkerhet aflemnas vid klubbslaget; öfriga vilkor meddelas vid auktionen.
Vid samma tillfälle försäljes jämväl konkursmassans ägande tredjedel i Klinte kalkbruksbolag med betalningsanstånd till 1:sta Februari 1898.
Klintehamn d. 8:de Oktober 1897
M. F. SVALLINGSON.
Kronolänsman,
anmodad auktionsförrättare.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Oktober 1897
N:r 164
Auktion å tyger.
Genom offentlig auktion, som förrättas i Handl. Schwans bod i Klintehamn tisdagen den 26 Okt; kl. 10 f. m. försäljes för vederbörande ägares räkning ett parti öfverrocksdoftlar, kostymtyger, byzxtyger, resrock- och fruntimmerskappdoftlar, samt ett parti färdiggjorda öfverroekar och kostymer.
Inropare, som äro af mig kända och betrodda, erhålla 3 månaders betalningsanstånd, andra ställa antaglig säkerhet eller betala kontant.
Klintehamn den 21 Oktober 1897.
Efter anmodan
Aug. Nordstedt.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Oktober 1897
N:r 164