Etikett: Hogrän

Hogräns socken ligger söder om Visby på västra del av Gotland.
Gårdsnamn: Alands, Allvide, Annexen, Buters, Byssegårde, Djupbrunns, Enbjänne Lilla, Enbjänne Stora, Gervalds, Nystugu, Prostarve, Rodarve, Tomsarve, Vallbys, Vismaräng och Långfäneskog.

Publicerat

Skarpskytte- och Jägare-gillet

firade i förrgår, under det angenämaste väder, sin ärliga skyttelest. Skyttarnes antal var ovanligt stort, uppgående till 86, hvaraf endast några få begagnade egna gevär och de öfrige kronans bakladdningsgevär. Skjutningen verkställdes med 5 skott på 600 fots afständ, mot 12-ringad tafla af 2 fots radie, och utföll sålunda:
1:a priset, 100 kronor, erhölls för 44 ints af Johan Qviherg från Hafdhem;
2:a prisat, 75 kr., erhölls för 43 points af P. N. Pettersson från Björke;
3:dje riset, 50 kr., erhölls för 40 points af E. Media från Eskelhem;
4:de priset, 30 kr., erhölls för 39 points af J. Engvall från Lumelunda;
5:te priset, 25 kr., erhölls för 30 points af A. Thomasson från Hogrän och
6:te och 7:de priset á 10 kr. erhölls för 35 points af Lars Larsson från Garde och Victor Hanell från Hejdeby.
Framlidne landshöfdingen Hohenhausens minnespris 15 kronor, vanns af Oscar Carlström från Bunge. — Pricken träffades och kanonen affyrades sju gånger under skjutningen.
Sedan dessa priser under fanfarer blifvit utdelade och Hans Maj:t Konungens skål, föreslagen at dagens skyttemästare, Johan Qviherg, och ledsagad af fanfarer och folksången, samt Gotlands Jägare-gilles och Skyttemästarens skål, föreslagen at Gillets för dagen tjenstgörande ordförande, druckits, företogs skjutning å rörligt föremål, en räf, hvatuti 30 skyltar deltogo och trenne priser utdelades, nemligen till:
Konsul Carl Falk,
Oskar Melin från Sanda och Styckjunkare Wiesselgrem.
Musik utfördes under skjutningen af Gotlands National-Bevärings musikkår. hvilket mycket bidrog till böjande af ledamöternas och de mänga åskådarnes nöje.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 Juli 1875
N:r 52

Publicerat

Förlovade

John Jacobsson, Stenkyrka och Ingeborg Enström, Gotl, Kaik.

Karl Johansson, Lärbro och Elsa Westöö, Rute. Midsommarafton.

Eric Svensson, Visby och Lilly Jakobsson, Hogrän.

Helge Pettersson, Visby och Esther Johansson, Roma.

Arvid Olsson och Svea Jakobsson, Vallstena.

Karl Nordström, Halla och Vera Lindkvist, Katthammarsvik.

Ivar Laurin, Lau och Agnes Pettersson, Eskelhem.

Thure Olofsson, Lye och Linda Gardsten, Etelhem.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 23 juli 1932
N:r 143

Publicerat

Prislista för fältskjutningen

i Anga 12 juni 1932.
IV klassen: Träg. Kr.
E. Hamnnarström, Fårö, 22 5.—
L. Kviberg, Havdhem, 22 5.—
K. Stengård, Tingstäde, 22 5.—
A. Nyberg, Visby, 22 5.—
A. Larsson, Hogrän, 22 5.—
E. Brogren, Fårö, 21 3.—
B. Larsson, Fårö Östra, 21 3.—
R. Holmberg, Fide, 21 3.—
R. Hedeastedt Tingstäde, 21 3.—
G. Lundin, Visborgs, 21 3.—
Gun. Pettersson, Hogrän, 21 3.—
K. M. Hansson, Havdhem, 21 3.—
Y. Smitterberg Havdhem, 20 2.—
Th. Larsson, Havdhem, 20 2.—
K. Pettersson, Högbro, 20 2.—
K. Gabrielsson, Sanda—V-n, 20 2.—
J. Ahlström, Visborgs, 20 2.—
A. Boberg, Tingstäde, 20 2.—
V. Pettersson, Hesselby, 20 2.—

III klassen:
A. Pettersson, Dede, 23 6.—
G. Nilsson, Grötlingbo, 22 5.—
B. Engström, Dede, 21 4.—
H. Larsson, Havdhem, 21 4.—
E. Mattsson, Havdhem, 20 3.—
A. Larsson, Bara, 20 3.—
Th. Hansson, Dede, 20 3.—
A. Ekman, Fårö Östra, 20 3.—
H. Björkander, Bara, 20 3.—
I. Kviberg, Torsburgs, 20 3.—
K. Hallgren, Grötlingbo, 20 3.—
G. Larsson, Lau, 20 3.—
R. Levin, Ala, 20 3.—
N. Stengård, Tingstäde, 19 2.50
R. Lindbom, Grötlingbo, 19 2.50
A. Odén, Grötlingbo, 19 2.50
K. Larsson, Bara, 19 2.50
A. Eriksson, Bara, 19 2.50
H. Pettersson, Grötlingbo, 19 2.50
O. Pettersson, Ekeby, 19 2.50
O. V. Nilsson, Grötlingbo, 18 2.—
H. Bergvall, Havdhem, 18 2.—
F. Fahlstedt, Väte, 18 2.—
T. Hallbom, Grötlingbo, 18 2.—
G. Hermansson, Havdhem, 18 12,—
N. Larsson, Lau, 17 1.—
K. G. Johansson, Lina, 17 1.—
A. Pettersson, Anga, 17 1—

II klassen:
G. NilSson, Fide, 18 4.—
N. Hermansson, Fide, 18 4.—
H. Jacobsson, Fide, 18 4.—
G. Karlsson, Havdhem, 17 3.50
E. Nordström, Hesselby, 17 3.50
Bengt Engström, Dede, 17 3.50
S. ????sson, Bara, 16.- 3.—
T. Pettersson, Havdhem, 16 3.—
G. Ekelund, Bara, 16 3.—
A. Gardell, Hesselby, 16 3.—
A. Pettersson, Anga, 15 2.50
R. Angelöv, Ekeby, 15 2.50
A. Kraft, Havdhem, 15 2.50
V. Samuelsson Väte, 14 ;2.—
39/2 Olssom, Visborgs, 14 2.—
J. Pettersson, Havdhem, 14 2.—
A. Berggsström, Ekeby, 14 2.—
E. Häglund, Hogrän, 14 2.—
7/3 Barght Visborgs, 14 2.—
K. Gardelin, Bara, 13 1.75
83/3 Nilsson Visborgs, 13 1.75
E. Olsson, Hogrän, 13 1.75

I klassen:
E. Levin, Ala, 15 3.—
A. Möllerström, Dede, 14 2.50
K. J. Engström, Dede, 14 2.50
H. Pettersson, Anga, 12 1.75
U. Persson, Bara, 12 1.75
Medelträff för medalj=13.

Extra insatsskjutning;
IV klassen: Poäng. Kr.
J. Ahlström, Visborgs, 6,60 4.—
K. Gabrielsson, Sanda—V-n, 6,58 3.50
Th. Gerentz, Visby, 6,68 3.50
R. Holmberg, Fide, 6,58 3.50
B. Larsson, Fårö, Ö., 6,58 3.50
A. Nyberg, Visborgs, 6,67 3.—
G. Pettersson Hogrän, 6,57 3.—
A. Boberg, Tingstäde, 6,57 3.—
A. Karlström, Fårö, Ö., 6,56 3.—
J. Angelöv, Ekeby, 6,56 2.50
E. Hammarström Fårö, 6,56 2:50
L. Kviberg, Havdhem, 6,56 2.50
G. Pettersson, Väte, 6,55 2.—
K. Stengård, Tingstäde, 6,55 2.—
R. Hederstedt Tingstäde, 6,55 2.—
M. Elfving, Visby, 6,55 2.—

III klassen:
A. Hermansson, Havdhem, 6,57 4.—
B. Engström, Dede, 6,67 4.—
K. J. Johansson, Havdhem, 6,56 3.50
H. Björklund, Bara, 6,56 3.50
A. Jacobsson, Hesselby, 6,55 3.—
A. Johansson, Grötlingbo, 6,52 3.—
H. Vesley, Hogrän, 6,55 2.50
K. Larsson, Bara, 6,52 2.50
H. Eriksson, Bara, 6,52 2.50
F. Fahlstedt, Väte, 6,51 2.50
O. V. Nilsson, Grötlingbo, 6,51 2.50
A. Vigström, Bara, 6,50 2.50
I. Vigström, Bara, 6,50 2.50
K. Hallgren, Grötlingbo, 6,50 2.50
K G. Hoffman, Väte, 6,48 2.—
R. Levin, Ala, 6,48 2.—
B. Andersson, Östergarn, 6,48 2.—
A. Levin, Ala, 6,47 2.—
G. Larsson, Lau, 6,46 2.—

II klasssen:
V. Samuelsson, Väte, 6,56 4.—
G. Nilsson, Fide, 6,56 4.—
U. Runsten, Visby, 6,56 3.50
R. Angelöv, Ekeby, 6,58 3.50
E. Höglund, Hogrän, 6,5a 3.—
E. Larsson, Havdhem, 6,56 2.50
A. Karlström, Fårö Ö., 6,50 2.50
A. Gardell, Hesselby, 6,48 2.—
A. Kristiansson, Lau, 6,48 2.—
K. Gardelin, Bara, 6,48 2.—
3/8 Nyström, Visborgs, 6,45 2,—

I klassen:
A. Hallgren, Lau, 5,32 3.—
V. Persson, Bara, 4,26 2.—

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 juni 1932
N:r 137

Publicerat

Kungörelse.

Måndagen den 29 februari 1932 kl. 2 efterm. låter förvaltningen i Edvin Petterssons, Tomsarve, Hogrän, konkurs genom offentlig auktion försälja: En nästan ny självbindare, 1 parti fastmarkshö, omkring 10,000 kg. Betalningsanstånd till 1 aug. d. å.
Vid samma tillfälle uppbäres likvid for auktionen av den 15/9 1931, resterande indrives omedelbart.
Eskelhem den 29/2 1932.
Karl Johansson.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 25 februari 1932
N:r 46

Publicerat

Åttio år fyller på fredag

f. d. folkskolläraren i Hogräns församling Elof Wisselgren, numera bosatt härstädes.
Elor Wisselgren är nämligen född i Fole den 19 febr. 1852. Han kom vid 13 års ålder till läroverket i Visby, där han genomgick fem klasset varefter han fortsatte sina studier vid Linköpings folkskoleseminarium under åren 1871-74. Redan sistnämda år erhöll den nyutexaminerade läraren vikariat vid Hogräns folkskola, där han också påföljande år blev ordinarie lärare. Som sådan tjänstgjorde han till år 1919, då han avgick med pension, men därefter har han som vikarierande lärare tjänstgjort ytterligare tolv terminer. Han kan alltså blicka tillbaka på en iförvitlig tjänstgöring under mer än femtio år i skolans tjänst. Under denna tid ha icke mindre än 300 barn åtnjutit undervisning av honom Och det har beskärts honom det säkerligen icke mången förunnade nöjet, att han i sia skola fått un-i dervisa både barn och barnbarn till sina tidigaste elever. Under hans tid hade också en lärare på sin lott att samtidigt sköta icke mindre än sex klasser, något som är tämligen okänt för folkskolans lärare i våra dagar. Med käraretjänsten var givetvis också förenad befattningen som klockare och organist.
Under den långa verksamhetstiden i Hogrän togos naturligt nog hr Wisselgrens krafter i anspråk för olika kommunala uppdrag. Sålunda var han under hela sin tid som ordinarie lärare därstädes räkenskapsförare i socknens sparbank och nästan lika länge var han god man för förmyndarärenden. Han tillhörde också styrelsen i södra häradets brandstodsförening i 32 år och var då också under 15 år denna styrelses ordförande. Vidare anlitades han som kronoombud i taxeringarna e. s. v. Inom församlingen var han också såsom intresserad sångare verksam som sångledare, därigenom verksamt bidragande till församlingslivets höjande.
Sedan år 1924 är den gamle läraren bosatt på »Solgården» å Östra Vi härstädes. In i den sena åldern har han bevarat sin kropps och sia själs spänstighet, rak i ryggen och nyter till humöret visar han sig allt emellanåt på gatan. Många av hans gamla vänner skola säkerligen också minnas honom på hans 80-årsdag.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 februari 1932
N:r 37

Publicerat

Landsbygden. Hogrän.

HOGRÄN, 25 jan.
Hogräns friförsamling av Gotländska Missionsförbundet höll härförleden sitt årssammanträde i missionshuset härstädes. Församlingens medlemssiffror är f. n. 80, ungdomsföreningens 31, juniorföreningens 20 och söndagsskolans elever 60, vilka senare undervisas av 8 lärare och lärarinnor. Den ekonomiska verksamnetsrapporten visade, att kassan rört sig med en summa av mer än 2,500 kronor, varav hade utgått 370 kronor för yttre missionen och 85 kronor för länsmissionen. För den gemensamma distriktskassan hade goda bidrag lämnats.
Till ledamöter i församlingsstyrelsen för tiden 1932-1933 invaldes lantbrukarne Niklas Engström, Källgårds, Atlingbo, Elof Pettersson, Rodarve. Revisorer blevo lantbrukarna W. Pettersson, Alvade och J. Larsson, Alands. Past. C. Nyström omvaldes till församlingsföreståndare och lantbr. Rudolf Palmqvist till söndagsskolförestandare. Under början av månaden har en serie religiösa möten hållits inom församlingen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 februari 1932
N:r 25

Publicerat

Klintehamn-Roma järnväg.

Tidtabell för bantågen från och med den 1 Oktober 1899.

OBS! Tågen n:r 5 och 6 inställas fr. o. m. 1 Januari 1900.
Tiden från och med kl. 6 eftermiddagen till och med kl. 5,59 förmiddagen angifves genom understrukna minutsiffror.
Biljettförsäljningen börjar ½ timme och slutar 5 minuter före tågets afgång.
Biljetter från Klintehamn-Roma järnvägs stationer säljas direkt till alla stationer å Gotlands Järnvägsaktiebolags järnvägar.
TRAFIKCHEFEN.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 Januari 1900
N:r 1

Publicerat

Folkmängdsförhållanden

på Gotlanda landsbygd 1 Januari 1889:
Fårö socken: födda 28, döda 24, inflyttade 31, utflyttads 64; minskning 19; folkmängd 1,171;
Rute socken: födda 8, döda 5, inflyttade 36, utflyttade 49; minskning 10, folkmängd 601;
Fleringe socken: födda 9, döda 5, inflyttade 21, utflyttade 20; ökning 5, folkmängd 374;
Bunge socken: födda 16, döda 18, inflyttade 52, utflyttade 40; ökning 10; folkmängd 638;
Martebo socken, födda 5, döda 5, inflyttade 54, utflyttade 31; ökning 18; folkmängd 310;
Lummelunda socken. födda 16, död 1, inflyttade 36, utflyttade 41; ökning 9; folkmängd 386;
Källunge socken: födda 5, döda 6, inflyttade 29, utflyttade 89, minskning 11; folkmängd 227;
Vallstena socken, födda 2, döda 4, inflyttade 19, utflyttade 17; ökning 0; folkmängd 362;
Hejda socken: födda 9, döda 16, inflyttade 46, utflyttade 42; minskning 3; folkmängd 651;
Väte socken: födda 10, döda 11, inflyttade 29, utflyttade 26; ökning 2; folkmängd 574;
Atlingbo socken: födda 3, döda 3, inflyttade 19, utflyttade 25, minskning 6; folkmängd 227;
Vall socken: födda 6, döda 3, inflyttade 26, utflyttade 40; minskring 11; folkmängd 290;
Hogrän socken: födda 4, döda 8, inflyttade 25, utflyttade 25; minskning 4; folkmängd 332.
Vamlingbo socken: födda 19, döda 9, inflyttade 22, utflyttade 37; minskning 5; folkmängd 767;
Sundre socken: födda 2, döda 4, inflyttade 18; utflyttade 20; minskning 4; folkmängd 227;
Hablingbo socken: födda 5, döda 10, inflyttade 21, utflyttade 20; minskning 4; folkmängd 649;
Silte socken: födda 4, döda 10, inflyttade 20, utflyttade 15; minskning 1; folkmängd 370.

Gotlands Allehanda
Fredagen 25 Januari 1889
N:r 11

Publicerat

Till inlösen för statens samlingar

ha från Gotland hembjudite under senaste tiden:
svärd, spjutspets m. m. af jern, funna af Job. Kolmodin, Botvalde i Gothem, i en åker till hemmanet, liggande under en kalkstensflis, nära 2 fot i fyrkant;
svärd, sköldbuckla m. m. hittadt af hustru Kristina Lingvall, Roas i Grötlingbo, på samma ställe som föregående;
bitar af lerkruka m. m. hittadt af Olof Karlsson, Roes i Grötlingbo, på samma ställe; rund spännbuckla, funnen af Herman Jakobsson vid Petsarfve i Vamlingbo i en åker deratädes vid plöjning;
7 st bronsringar, funna af hustru Maria Rudberg vid Hultungs i Bunge i Strandåker vid samma hemman;
spjut af jern, hittadt af Lars Mattson, Hintser i Gothem, i en hagmark derstädes;
jernyxa m. m. funnet af Jakob Linder, Grindar i Dalhem i en äga kallad Ulfven;
nyckel m. m. funnet af Karl Pettersson, Botvalte i Ala, i en åker;
spännbuckla, hittad af Johan Stengård, Kaungs i Dalhem i en åker;
2 knpiga skålar af brons och en flintmejsel, funna af båtsman Hj. Eneström, Signes i Dalhem, vid dikesgräfning i en åker;
spänne med torn, funnet af Berndt Boberg i Fole prestgård vid dikesgräfning;
5 större ringar till hals- eller hufvudprydnad af silfver funna af Karl Edvall vid Qviende i Othem vid dikesgräfning;
armbygel af silfver, hittad af Petter Olofsson, Grinringe i Hafdhem, vid plöjning;
hängprydnad af guld och knäppe af koppar (moderna ?), funna af N. Vedin, Vidunge, Stenatu i Dalhem vid plöjning;
afbruten del af ett rikt siradt föremål af silfver, hittad af J. Jakobsson, Roes i Tingstäde, i en åker, samt
påflig skådepenning af koppar, funnen af enkan Katarina Nilsson, Enbjänne i Hogrän, i en åker.

Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Januari 1889
N:r 6

Publicerat

Märklig gotländsk runsten.

Anteckning af A. S.
Under mina funderingar öfver gotländska ortnamn har jag påträffat rätt många, öfver hvilka jag ej vetat gifva en någorlunda rimlig och antaglig förklaring. Bland dessa var en liten namngrupp, uti hvilka ortnamnen ändas på bjänne eller bjänns, nämligen gårdsnamnen Enbjänne (Ain-bjänne), Sibbjänns, Robbjänns och Sibben-arfve. Tydligen fins här ett fornnordiskt ord bjänne, bjänns; men hvad för betydelse detta ord månde hafva kunde jag länge ej komma under fund med. Visserligen hade jag hört uti forngotländskan ett ord bjonnut, användt att beteckna en mycket egen, ovanlig färg på hästar, ett bjonnut russ; men om nu ock bjonnut betyder en ovanlig färg på en häst, så kunde dock ej deraf någon rimlig förklaring på de anförda gårdsnamnen erhållas. Slutligen fick jag upplösningen på gåtan uti professor Karl Säves Guniska Urkunder. En af de längsta och märkligaste runristningar på Gotland och den enda derstädes, hvarest runinskrift förekommer i versform, är en stor runistad marmorsten, fordom en metod, som lär ligga på Hogräns kyrkogård, eller åtminstone har legat der. Hela ristningen har ej kunnat utredas; men bland det som kunnat läsas och tydas är följande:

Signundr let raisa
stain eftir
brydr sina
auk bro gierva
eftir Sigbjern;
Sankta Mikal
hjelpi (ant) hans,
auk at Botraif,
auk at Sigraif,
Auk at Aibjarn,
fadur daira aldra
auk byggvi han
i by sunnarst.

öfversättning:
Sigismund lät resa
sten efter
bröder sina
och bro göra
efter sigbjörn,
Sankte Mikal (Mikael)
hjelpe hans anda!
äfven åt Botrajf
äfven åt Sigraif,
äfven åt Aibjörn,
deras gamle fader,
och bygde (bodde) han
sunnarst i by.

En urgammal gutnisk odalmannaätt lära vi här känna och många forntida namn och bruk träda oss här till möte. Sunnerat i by (söder ut i Hogräns-bygden) bodde den gamle Ai bjarn eller Ainbjarn*), sannolikt på den i socknens södra del belägna gården Ajnbjänne, hvilken torde fått sitt namn efter honom eller efter någon af hans förfäder, som ock hetat Ajnbjarn, ty förfädrens namn bibehöllos troget inom slägterna. Den gamle hade fyra söner: Sigmund och Sigrajf, Sigbjarn och Botrajf. Den först nämde af dessa bröder, Sigmund, lät resa minnesvärd och göra bro, (anlägga väg — hvilket ansågs för ett både kristligt och hedrande verk) till minne af bröderna och af deras fader. Minnesstenen har ursprungligen ej varit rest på kyrkogården. Derom får man upplysning af en annan del af inskriften, som lyder sålunda:

Gairvidrlegdi
ormalur

Hier mun standa
stain at merki,

mietr a bierghi,
en bro fyrir.
Sigmundr i..g…

sliku rennit kuml.
Rokr un risti
runar thessi (thessar)
Garlaifrsum ar (sunar?)

öfversättning:
Gajrvidr gjorde drakslingar (den lurande ormen. Gajrvide heter en gård i Sjonhem och en i Gothem.)
Här månd’ standa
sten vid märket (rågången)
(som) möter å berget,
men bro (väg) framföre.
Sigmund i..g… (kanske Gervalds, sydligaste gården i Hogrän)
gjorde sådan kuml.
Rokr månde rista
runor dessa,
Garlajfs sam (Garlaijfs son?)

Om slägten, som troligt är, härstammat från Ajnbjänne, så har Sigmund, som lät anlägga vägen och resa minnesstenen, dock ej bott på fädernegården, som väl ägts utaf någon af de andra tre bröderna, ty Sigmund bodde i en gård, hvars namn började med G — kanske gården Gervalde, som är ej långt från Ajnbjänne, Det torde varit den byaväg, hvilken går från Ajnbjänne till landsvägen i det närbelägna Atlingbo, som blifvit anlagd af Sigmund och minnesstenen har säkerligen stått vid vägen nära rågången mellan Atlingbo och Hogrän. Runskriften gifver anledning förmoda sådant.
Att både Sigmund och brodern Sigbjern samt runristaren Rokt. samt kanske äfven gamle Ajnbjarn och hans båda andra söner jämte Gajrvidr, som gjorde drakslingan, varit kristne, synes af inskriften å stenen, der man beder den helige Mikael hjelpa Sigbjarns ande.
Under kristendomens äldsta tidehvarf i norden fortfor det gamla bruket att jorda de aflidne uti slägternas ättehagar och uppkasta hög öfver de döde; men sedan kyrkor och kyrkogårdar öfver allt uppstått, blefvo liken jordade der och många fromma kristne läto föra sina aflidne förfäders ben ur ättehagarna till kyrkogårdarna. Kanske har så äfven skett med Ajnbjarns och hans söners samt minnesstenen då äfven blifvit flyttad från sin ursprungliga plats till kyrkogården.
Af denna märkliga runsten blir bevisligt, att ordet bjarn = björn varit en sammansättning uti mansnamn, hvarigenom namnen Ejnbjarn (den ensamma björnen) Raudbjarn (den röda björnen), Sigbjarn (segerbjörnen) bildats. Gotländska tungomålet älskar lena ljud och undviker hårda konsonatmöten, isynnerhet r, n. Således har af bjarn blifvit bjänn och bjänne och deraf uppstått bjonnu eller bjonnut som blifvit användt för att antyda en färg, som liknar björnens. Tvifvelsutan hafva gårdsnamnen Enbjänne, Sibbjänns, Sibbenarfve ock Robbjänna bildats af mansnamnen Ajnbjarn, Sigbjarn och Randbjarn.

*) Ai bjarn är troligtvis missristning i st. f. Aiubjarn, uppkommen deraf att ett n råkat uteglömma. Hade namnet varit Aibjarn, så hade väl gårdens namn varit Ajbjänne, icke Ajnbjänne. Ain uti mansnamnet Ainbjörn betyder icke räkneordet en (unus), utan adjektivet ensam (solus). Bjarn är det fornnordiska bjarnar, birnir = hanbjörn, hvars motsvarande femininum är birna = björnhona. Ainbjarn betyder således den ensamme björnen.

Gotlands Allehanda
Måndagen 24 December 1888
N:r 103