Flygplansdelar flyta i land.

Ute på Utholmen utanför Skansudde i Västergarn påträffade iman igår en halvannan meter lång del av en flygmaskin, möjligen tillhörande stjärten av en maskin. Fyndet, som är anmält till de militära myndigheterna, torde härröra från den vid Högklint störtade Fokkern.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Augusti 1938
N:r 192

Den omkomne flygarens sista färd.

Stoftet efter den vid flygolyckan utanför Högklint omkomne furiren Nils Harry Ehrnbring, Landskrona, jordfästes i torsdags i kyrkan i Landskrona. Akten inleddes med att musikdirektör Möhlman utförde ”Ave Maria” av Schubert på eello till orgelackompanjemang. Jordfästningen förrättades av pastor E. Eberhard. Efter Fader vår spelades ”Elegie” av Massenet. Kapten Liljehagen höll ett minnestal och nedlade kransar varpå följde ytterliga kransnedläggning. Under prestavering av ackvisitör H. Henninges och köpman Gunnar Borgqvist, Landskrona, bars kistan ut till likbilen av åtta flygkamrater. Stoftet fördes till krematoriet i Hälsingborg för eldbegängelse. Pastor Eberhard förrättade bön och till slut framförde den bortgångnes fader, tjänsteman Nils Ehrnbring, Landskrona, de anhörigas tack. Bland de till ett femtiotal uppgående kransarna märktes en från Kungl. Gotlands artillerikår, Flygkamraterna på Vis borgs slätt och Furirer och konstaplar vid A 7, m. fl.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Augusti 1938
N:r 191

Den försvunne flygaren återfunnen.

Flöt upp vid Högklint i dag.
Hade snärjt in sig i fallskärmen.

Gåtan med den försvunne flygaren furir Ehrnbring, som omkom vid flygolyckan vid Högklint för ett par veckor sedan, är nu löst. Fiskare Ernst Westmark vid Högklint och hans fru fann kreppen i morse flytande rätt långt utanför klinten och införde kroppen till stranden, där begravningsentreprenör Strange avhämtade liket och införde detsamma till stadens bårhus.
I och med att förarens lik återfunnits har också gåtan till hans förolyckande lösts. Det befanns nämligen att furir Ehrnbring lyckats lösgöra sig från skärmen men trasslat in fötterna i tågvirket och icke kunnat lösgöra sig.
Det föreföll efter olyckan de initierade egendomligt att föraren icke kunnat lösgöra sig från fallskärmen, som var en Irvingskärm av äldre typ. Då de karbinhakar, varmed skärmen är fästad i selen, icke kunna lösgöras annat än för hand, alltså de ha icke kunnat lösgöras av sjögången, är det sålunda nu klart att anledningen till furirens förolyckande var att han råkat komma för nära fallskärmen i vattnet och trasslat in sig i de många linorna.
Det var vid 7-tiden i morse, då Westmark var sysselsatt med att dråga nät till sjöss utanför Högklint, som man plötsligt fick se något som man först tog för en säl. När man rodde dit fann man furir Ehrnbrings kropp, stående rätt upp och ned i vattnet. Man tog kroppen under bogsering mot land, vilket gick långsamt då fallskärmen, som satt fast om den omkomnes fötter, hindrade framfarten.
Stoftet efter den förolyckade kommer nästa vecka — dagen är ännu icke bestämd — under militära hedersbetygelser föras till hamnen, varifrån kistan befordras vidare till hembygden.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 augusti 1938
N:r 184

Flygolyckan.

Draggningarna under gårdagen lämnade heller intet resultat och den försvunne furir Ehrnbring är sålunda alltjämt borta. Luftvärnsskjutningarna på Tofta fortsätta som vanligt och den Fokker, som hitkom i tisdags, är nu i farten med målbogsering.
Såväl i går som i dag har man emellertid från flygplanet spanat efter den försvunne men utan resultat. Förutsättningarna för att kunna se något ha heller icke varit gynnsamma. Man kommer emellertid även i fortsättningen att vid flygningarna hålla utkik efter den försvunne.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 4 Augusti 1938
N:r 177

Flygolyckan vid Högklint.

Kommissionens undersökning bekräftar spanarens uppgifter.

T. f. landsfiskal Jonsson håller förhör med den räddade spanaren, korpral Kahlin. T. h. chefen för Gotlands artillerikår överste Hamilton.

Haverikommissionen, som igår hitkom för att undersöka spillrorna efter det vid Högklint i havet störtade Fokkerplanet samt söka utröna anledningen till olyckan, avslutade sina undersökningar igår och återvände på aftonen till fastlandet. Den kommuniké, som kommissionen avgav resultatet av dess utredning, bekrättar de uppgifter Allehanda bd lämnat och alltså även orsakerna till olyckan. Kommunikén är av följande lydelse:
”Flygplanets uppgift var bogsering av mål för den vid A 7 pågående luftvärnskulsprutekursen. Då den ss. k. målkorven, som bogseras medelst en 400 meter lång stållin skulle utsläppas från flygplanet, elek lintrummans ena lager sönder, varför trumman ej kunde effektivt bromsas. Trumman kastades därvid framåt mot styranordningarna, vilka låstes i läge för brant nedgång. Som flygplanet härvid befann sig på endast omkring 300 meters höjd, beslöt sig tydligen föraren, då han ej kunde inverka på höjdrodren, för fallskärmshopp. Han beordrade me-kanikern att hoppa och hoppade själv ur flygplanet, omedelbart följd av kamraten. Fallskärmarna fungerade normalt och båda hamnade i havet, 3- á 500 meter från land. Mekanikern räddades av en tillskyndande roddbåt, medan föraren, furir H. Ehrnbring, drunknade. Den förolyckade har ännu icke anträffats, men draggningar pågå”.

Resultatlösa draggningar efter den förolyckade föraren.
Draggningar efter den förolyckade flygplansföraren furir Ehrnbring företogos igår och fortsattes idag men ha ännu icke lett till något resultat. I morse låg havet ännu kl. 6 blankt och stilla oeh det förefaller åtminstone lekmannen, som om en flygspaning då skulle ha kunnat ge besked om huruvida den förolyckade ännu fanns liggande på någon av de yttre pallarna. Har liket åter kommit ned under pallkanterna torde draggningar vara lönlösa.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Augusti 1938
N:r 176

Flygolyckan vid Högklint.

Flygkroppen bärgad. — Föraren alltjämt borta.
Flygolyckan i går förmiddag ute vid Högklint blev helt naturligt det allmänna samtalsämnet i staden och omnejden i går. Massor av folk vallfärdade ut till Högklint och stranden söder därom, militär gick strandlångs för att leta spillror och en hel del dylika sammanfördes också och tillvaratogs för undersöks ning. Tidvis i går var bilparken vid Högklint ansenlig och ännu i går afton följde man med och utan kikare från klintarna bärgningsarbetet utanför kusten.

Dykare i arbete.
Hamnens bogserare Tor gick på middagen ut med en mindre kranpråm samt dykare, småbåtar och materiel för att söka taga upp resterna av det sönderslagna flygplanet. Dettas ungefärliga läge håde ju redan konstaterats och det mötte inga svårigheter att få tag i platsen. Fram emot 9-tiden i går afton hade man också fått upp flygkroppen i kranen och Tor ångade med denna på släp in till Visby.
Man letade självfallet också efter den omkomne föraren furir Ehrnbring dock utan resultat. Då emellertid enligt vad fiskare upplyste strömmen i går varit ovanligt kraftig utanför kusten vid Högklint, har den med all säkerhet fört liket efter den omkomne åt nordost in mot Visby eller kusten söder därom. Då vinden i dag är nordostlig kan det ju finnas en möjlighet att kroppen driver in mot land, såvida icke fallskärmen eller dess tågvirke fastnat någonstädes under pallarna.

Flyggruppens chef efterspanade och fann planet.
Enligt de närmare uppgifter, som nu stått att få, hade chefen för de här stationerade flygarna sergeant Starck varit med vid starten på morgonen. Flygplanet hade beordrats för målbogsering vid luftvärnskulspruteskjutningar å Tofta skjutfält. Planet hade iordningsställts och motorn fungerat okKlanderligt, flytvästar hade beordrats. Planet startade kl. 9,30 med furir Ehrnbring som förare och kotpral Kahlin som spanare. Kl. 10 lahdade planet åter på slätten med anledning av att fel uppstått i utlösningsanordningen för målkorven. Ny wire och utlösning hade inmonterats och kl. 10,15 lättade planet åter.
Sergeant Starck hade därefter observerat planet till dess detta nått en höjd av omkring 300 meter utan att något anmärkningsvärt kunnat iakttagas.
Efter omkring 1 minut hade en av de flyget tildelade värnpliktiga, som stått och följt planet, anmält att han sett en fallskärm dala. Sergeant Starck hade då omedelbart startat med den mindre maskinen för att spana och hade också några hundra meter från stranden sydväst om Högklint observerat spillror efter flygplanet samt oljefläckar.

Den förolyckade furiren N. H. A. Ehrnbring.

Han hade omedelbart återvänt till slätten och rapporterat saken för myndigheterna.

Besättningen sökte rädda maskinen.
Den i maskinen medföljande spanaren korpral Kahlin hade på 300 meters höjd och på klartecken från föraren släppt ut målkorven och wiren, men strax därefter märkt att lintrumman på vänster sida hoppat ur och klämde till hållaren för spaken till dubbelkommandot. Planet blev sålunda redlöst. Han märkte också att planet föll men han hade dock tagit en avbitaretång för att söka klippa av wiren och befria maskinen från denna och målkorven. Härunder erhöll han order från föraren att hoppa ur maskinen och samtidigt hoppade också föraren ut. Kahlin hade sett att förarens fallskärm öppnat sig och slungades så själv samtidigt ur maskinen varpå han utlöste sin fallskärm. Detta gick lyckligt och Kahlin hade vinkat åt föraren samt även observerat att denne vinkat tillbaka. Strax därefter nådde Kahlin vattenytan och lyckades lösgöra sig från fallskärmen. Han simmade sedan fram till en på vattnet flytande vingdel, vid vilken han klamrade sig fast till dess han blev upptagen av en till undsättning kommande båt. Han hade sedan han kom i vattnet icke sett något av föraren. Han hade ej själv tagit på flytväst och visste ej heller om föraren hade sådan på.
Kahlin bärgades som igår omtalades av kapellmästare Sandor och dennes maka och omedelbart efter det han kommit i land sprang han till närmaste telefon för att anmäla olyckan. Den unge man, Lars Sundahl, son till skollärare Sundahl i Visby, som simmat a för att undsätta Ehrnbring, hade passerat vraket efter maskinen och hade ännu 75—100 meter kvar till den simmande föraren, då denne sjönk.
Sundahl hade vinkat och ropat att Ehrnbring skulle hålla, ut, men fallskärmen var honom tydligen för svår, kanske han också trasslat in sig i linorna och hade svårt att att simma.

Draggningarna förgäves.
— Lotskuttern låg igår ute och draggade efter den försvunne föraren men måste på aftonen återvända till Visby utan att ha funnit den sökte. Draggningarna torde icke komma att fortsättas idag.

Haverikommissionen undersöker olyckan.
Haverikommissionen, bestående av överstelöjtnant von Porat, ordförande, revisor Ljunggren, sekreterare, samt kapten Berg och flygingenjör Hultström, ha idag anlänt hit för att söka klarlägga orsakerna till olyckan.
Ett Fokkerplan startade igår eftermiddag från Skillingaryd och anlände hit vid 6-tiden till Visborgs slätt. Med detta följde ordföranden i kommissionen överstelöjtnant von Porat. Detta Fokkerplan kommer nu att stationeras på Visborgs slätt för de fortsatta samövningarna med Gotlands trupper.
Det havererade flygplanet som infördes av bogserångaren Tor hit igår afton, togs i morse upp på kajen med hamnens kran och här tog sedermera haverikommissionen i håll med att undersöka den härva av wirer, plåt, rör, väv och plywood, som en gång var en Fokkermaskin.
Undersökningen gällde närmast anordningarna för bogserwirens manövrerande, då det ju av korpral Kahlins uppgifter synes framgå, att et fel uppstått på lintrummans upphängningsanordning, varigenom planets styrorgan hindrats funktionera.
Man kan förvåna sig över att ett flygplan kan bli så sönderslaget som detta, metalldelarna äro bockade och vridna, trädelarna söndersplittrade till tändsticksformat. Motorn här blivit åtskilligt tillstukad även den vid stöten mot vattnet och väl även då planet körde i hällbottnen. Propellern hade båda bladen av.
Då planet anträffades ute vid olycksplatsen igår — den var för resten belägen nästan rakt utanför Rövar Liljas håla — låg en del av en vinge intrasslad i bogserwiren c:a 50 meter från planet och denna vingdel anträffades först varefter man även fann själva flygkroppen.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 Augusti 1938
N:r 175

Fokkerplan störtar vid Högklint.

Malmslättsmaskin får roderskada. — Föraren drunknad, mekanikern räddad.
Den första dödsolyckan vid flygning på Gotland har idag på förmiddagen inträffat er fiskläge och Högklint, där en Fokkermaskin från Malmslätt — vilken tillsammans med ett Mothplan varit stationerat här på Visborgs slätt sedan i våras för samövningar med Gotlands trupper — på väg till målskjutningsövningar på Tofta skjutfält störtade i havet. Besättningens öde var till en början ovisst, men senare uppgifter ge vid handen, att föraren drunknat, medan mekanikern räddats i medtaget tillstånd av folk från Ygne.

På väg till målskjutningsövningar.
Ute på Tofta skjutfält skulle man idag ha övningar med luftvärnsartilleri och luftvärnskulsprutor — liksom andra dagar då och då — och för ändamålet hade den på Visbongs slätt stationerade Fokkermaskinen gått upp för att bogsera målkorvar. Maskinen fördes av en furir och i maskinen nredföljde en mekaniker. Fävden gick normalt men ute vid Högklint, där man började släppa ut en målkorv — vilken som bekant bogseras i en lång smäcker wire efter flygplanet. Då råkade man av allt att döma ut för malören att korven eller wiren fastnade i rodret, varför maskinen blev manöveroduglig och en störtning var oundviklig. Föraren hoppade ut med fallskärm och skärmen utvecklade sig normalt, medan maskinen dök ned mot vattnet omkring 200—300 meter från land söder om Högklint. I närheten slog även fallskärmshopparen ned. Maskinen slogs till spillror och Motorn gick tydligen strax till botten utanför pallarna eller möjligen på de yttre lägre pallarna. Fallskärmshopparen började simma mot land under rop på hjälp medan den andra mannen låg kvar vid spillrorna. Från Ygne satte man ut en båt och rodde så snabbt som möjligt ut till olycksplatsen.
Gotlands Allehanda fick snabbt bud om olyckan. Några få minuter efter det olyckan hade hänt omkring kl. 10,15 i förmiddags ringde en ung man från Högklint och rapporterade att han sett flygplanet störta i riktning mot Tofta, att en man hoppat ut med fallskärm samt att målkorven tydligen fastnat i maskinens roder och orsakat. störtningen.
Även ute på Tofta skjutfält hade en underofficer sett störtningen och därifrån sände man ut bilar och folk för att leta efter maskinen: På infanteriregementet och artillerikåren hade man då ännu icke hunnit få rapport om olyckan — man kunde ju på Tofta icke heller vara fullt säker på att en olycka verkligen hänt med de knapphändiga upplysningar som stodo till buds. De efterspaningar, som militären omedelbart igångsatte gåvo emellertid snabbt till resultat, att olyckan bekräftades och olycksplatsen lokaliserades. Då hade redan ambulans rekvireras, det lilla Mothplanet utsändes från Visborgs slätt för att från luften söka efter kamraten och slutligen kom även en maskin från flygspaningskursen i Fårösund för att biträda med spaningarna. Men då var ju redan platsen och händelsen konstaterad.

En hemsk kamp för livet.
Vi lyckades i morse komma i förbindelse med kapten Steffen, som semestrar i närheten av Högklint. Han hade hört flygplanet och lagt märke till den ovanliga avslagningen av motorn. Då han kom ut blev han vittne till hur en man gjorde ett fullkomligt normalt fallskärmshopp medan maskinen störtade ut mot havet. Målkorven föreföll att ha fastnat i maskinen. Kapten Steffen sprang ut på branten norr om Rövar Liljas håla och blev där vittne till hurusom maskinen slogs till spillror c:a 300 meter från land. Fallskärmshopparen kom ned strax bredvid och började simma mot land, men kunde tydligen icke frigöra sig från fallskärmen utan denna släpade efter honom medan han simmade och högljutt skrek på hjälp. De, som befunno sig uppe på den höga kalkklippan, — där funnos flera åskådare — Voro, emellertid dömda till overksamsamhet då de icke utan lång omäg kunde komma ned på stranden. essutom hade man från Ygne oberverat olyckan och gått ut med en åt, som så fort sig göra lät rodes ut till vraket av maskinen. Där åg en man kvar och togs upp i båten. Den simmande hade emellertid lå redan dukat under och givit upp kampen. Spillrorna av maskinen revo norrut mot Visby. En ung man, som badade på stranden söke simma utmot den nödställde men åste vända.

Olyckan orsakades ej av bogserwiren?
Enligt uppgifter, som vi på middagen lyckats erhålla — utredning om olyckan omhändenhaves av chefen för A 7 överste Håmilton och är givetvis ännu icke avslutad — hade både föraren och mekanikern hoppat ur maskinen, mekanikern lär ha uppgivit att han mera fallit ur maskinen än hoppat, och hamnat i närheten av planet. Mekanikern var helt oskadad och upptogs i båt av kapellmästare Sandor på Snäckgärdsbaden, som just badade vid Ygne.
Den ovannämnde ynglingen vars namn var Lars Sundahl, som simmat ut, befann sig omkring 100 meter från föraren när denne sjönk och ynglingen simmade omkring på platsen en stund i tanke att han skulle skulle flyta upp igen, men mannen syntes icke av. Förmodligen ådrog fallskärmen ned honom.
Enligt vad mekanikern uppgivit kan olyckan icke ha orsakats av bogserwiren utan roderskadan måste ha uppstått på annat sätt.

Planet påträffat.
Marindistriktscehefen kommendör Wahlström vidtog omedelbart underrättelse om olyckan ingått anstalter för att återfinna planet. Ett flygplan från Fårösund biträdde vid spaningarna och lotskuttern från Visby utgick till olycksplatsen. Där anträffades också resterna av maskinen — en del av ena vingen hade drivit bort — och maskinen kommer nu snarast att bärgbs. Man har emellertid ännu icke funnit liket efter den förolyckade flygaren.

Den omkomne var furiren vid Östgöta flygflottilj Ehrnbring, född 1910 i Landskrona och anställd vid flottiljen sedan 1930. Han genomgick flygareutbildning 1936—37 och hade endast varit på Gotland omkring 10 dagar för att biträda med målflygningarna för artilleriet.
Mekanikern, korpral Kahlin, född 1918, var liksom föraren stamanställd vid Östgöta flygflottilj. Han undkom med ett kallbad och kunde omedelbart som han kom i land bege sig till telefon för att alarmera polis och militära myndigheter.
Militärbefälhavaren general Törngren med t. f. stabschefen kapten Fredriksson liksom överste Hamilton från A 7 begåvo sig ut till Ygne, så snart som olyckan blev känd och där övertog överste Hamilton utredningen: Flygvapnets haverikommission avreser på måndagskvällen till olycksplatsen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 Augusti 1938
N:r 174

Midsommarfirandet på Högklint

har de senaste åren tenderat till former, som ur åkväl invånare- som naturskyddssynpunkt icke äro önskvärda. Vägen till Högklint k som bekant icke tillåten Mir annan biltrafik än den, som de där ute bosatta utöva för eget behov, och själva Högklint är som bekant naturskyddat område. Området har de senare åren efter midsommarfirandet sett ut som en avstjälpningsplats, och detta kan icke gärna vara meningen med att naturskyddat område. I år lära skarpare åtgärder ha vidtagits för att förebygga ett upprepande, och de dom därför ämna fira helgen där ute torde göra klokt i att uppföra sig hyfsat och anständigt, då det eljest torde bli tråkiga efterräkningar.

Gotlands Allehanda
Måndagen 22 Juni 1936
Nr 142

Västerhejde Visby järnväg.

Fr. o. m. måndagen den 5 september avgå t. v. tåg dagligenfrån Visby till Hallvards kl. 8,—, 11,15, 13,— (Högklint) 15,30, 17,20, 19,20från Hallvards till Visby kl., 7,25, 8,25, 11,55, 13,30 (Högklint) 16,30;17,55, 20,—. från Visby till Visborgsslätt kl. 20,30.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 september 1932
N:r 204

Olycka vid kaninjakt.

I går morse voro ett par yngre personer sysselsatta med jakt efter vildkanin i bergskrevorna i närheten av Högklint. Under klättringarna i berget bar det sig icke bättre, än att ett vådaskott gick av för den ene deltagaren i jakten, 22-årige arbetaren Sandholm, boende vid Vible i Västerhejde, vilken därvid fick ena handen sönderskjuten, så att ett par fingrar måst amputeras. Den skadade blev nämligen i tillkallad ambulans omedelbart utförd till lasarettet, där han också fått kvarstanna.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 december 1928
N:r 290