Dödsfall. Catrina Margreta Lindgren

Att Skolmästare-enkan Catrina Margreta Lindgren, född å Hedslunds i Hafdhem den 22 Juli 1802, lungt och stilla afled i Barlingbo den 25 Februari 1889; sörjd af barn och barnbarn, varder härmed slägtingar och vänner tillkännagifvet.
Den aflidnas barn.
Sv. Ps. 469, 5—8. Jobs bok 19:25, 26.

Gotlands Allehanda
Fredagen 1 Mars 1889
N:r 26

Smått och godt från skilda platser.

Post. Från Grötlingbo socken har till poststyrelsen ingått ansökan att inom socknen måtte inrättas en poststation. Från Rone har ingått ansökan om att erhålla en breflåda anslagen vid kortvågen vid Rone kyrka. Dessa båda ärenden arvakta nu postmästarens i Hemse utlåtande, hvilket troligen blir tillstyrkande.

Telegraf. Denna inrättning blir nog till sist utträngd af telefonen på kortare afstånd. Å Burgsviks linier är den också på förfall ty under senaste stormen blåste många stolpar omkull. — Häromdagen flög en rapphöna emot telegraftråden och dog ögonblickligen. För några veckor nedan hände samma missöde en orrtupp, som togs som god pris af en arbetare.

Vägarne hafva varit snöbetäckta mer än vanligt, och dock på sina gällen mycket dåligt nästan intet före, allt till följd af den ombytliga väderleken. I Rone voro snöbankarne i närheten af Findarfve gård i förra veckan 14 fot höga vid vägkanten.

I Burgs stenbrott har rådt liflig verksamhet under senaste dagarna. Litet hvar har kört sten derifrån och 14 palmar påstås under vintern få åka till skilda orter. Vackert så.

I Hafdems slöjdekola för gossar, nyinrättad i höstas, gjorde vi en liten titt häromdagen. Det var intressant att se de små flitigt sysslande vid sina hyfvelbänkar. Måtte hverje kommun behjerta slöjdskolesaken! Omkring 150 nummer smärre rätt välgjorda arbeten vittnade tillräckligt till skolans fördel och att de sju hyfvelbänkarna begagnats under den ena timmen om dagen lektionen varat. En eftertänksam person måste fråga: hvarför fanns ej sådant under min skoltid?

Kontraktsprosten Broander håller fortfarande sången, den han icke på länge torde få lemna. Han har nu i tre veckor legat orörlig enligt läkares föreskrift.

Långskuttande hare. Man har iakttagit att hararna denna vinter gjort långa slag. En jägare i Rone förföljde häromdagen en jösse derifrån och till Alfva, men der tröttnade vår man. En Alfvabo fortsatte dock på samma spår samt lyckades till slut fälla den gamla inpiskade jössen i Hablingbo.
En hare som ville visa sig spatserade helt makligt för litet redan på landsvägen förbi Rona skolhus, kyrkan, prestgården och mejeriet och hela den bebygda vägsträckan utåt. Skolläraren, som är jägare, fick händelsevis åse promenaden samt skyndade med bössa efter samt knep honom mycket riktigt.
Några stycken enstaka exemplar af ett slags här ovanliga fåglar, stora som en trast med lång stjert och till färgen något liknande skator, hafva uppehållit sig här ute några dagar. Allmogen kallar dem isfoglar. Troligen tillhöra de någon i de nordliga landen vistande fågelart och äro här bara på visit till vintern går öfver. Den stränga vintern år 1880 och 81 lära de äfven varit här någon tid.

Gotlands Allehanda
Måndagen 25 Februari 1889
N:r 24

Landsbygden. Hafdhem.

(Bref till denna tidning.)
Hafdhem, 11 Febr.

Hafdhems nykterhetsförening hade häromdagen ordnat i Hafdhems kapell en fest, hvarvid infunnit sig omkring 300 personer. Sedan föreningens ordförande L. Qviberg öppnat mötet samt tillkännagifvit dess ändamål, bestegs talarestolen af predikant Pettersson från Othem, hvilken med anledning af 3 Moseb. 10: 7-12 skildrade nykterhetens nödvändighet och nytta samt äfven de fördelar den medför. De närvarande bjödos derefter på en kopp té. Under tiden afsjöngos åtskilliga sånger af sångföreningen.
Sedan predikanten Vessman från Slite bestyrkt föregående talares yttrande afslöts mötet. Att uppmärksamheten och intresset ej var borta bland mötesdeltagarne bevisas deraf, att ej mindre än 45 personer ville inträda som medlemmar i föreningen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 13 Februari 1889
N:r 19

Förordnade äro af domkapitlet:

pastor S. Jacobson i Slite med eget begifvande att tillsvidare från och med 8 dennes vara v. pastor i Hejnum; v. pastor N. A. Youngberg i Hejnum att tillsvidare från och med samma dag vara v. pastor i Rone; pastorsadjunkten i Rone K. J. Husander att tills vidare från sagda dag vara adjunkt åt kyrkoherden i Hafdhem, kontraktsprosten J. Broander.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 6 Februari 1889
N:r 16

Till inlösen för statens samlingar

ha från Gotland hembjudite under senaste tiden:
svärd, spjutspets m. m. af jern, funna af Job. Kolmodin, Botvalde i Gothem, i en åker till hemmanet, liggande under en kalkstensflis, nära 2 fot i fyrkant;
svärd, sköldbuckla m. m. hittadt af hustru Kristina Lingvall, Roas i Grötlingbo, på samma ställe som föregående;
bitar af lerkruka m. m. hittadt af Olof Karlsson, Roes i Grötlingbo, på samma ställe; rund spännbuckla, funnen af Herman Jakobsson vid Petsarfve i Vamlingbo i en åker deratädes vid plöjning;
7 st bronsringar, funna af hustru Maria Rudberg vid Hultungs i Bunge i Strandåker vid samma hemman;
spjut af jern, hittadt af Lars Mattson, Hintser i Gothem, i en hagmark derstädes;
jernyxa m. m. funnet af Jakob Linder, Grindar i Dalhem i en äga kallad Ulfven;
nyckel m. m. funnet af Karl Pettersson, Botvalte i Ala, i en åker;
spännbuckla, hittad af Johan Stengård, Kaungs i Dalhem i en åker;
2 knpiga skålar af brons och en flintmejsel, funna af båtsman Hj. Eneström, Signes i Dalhem, vid dikesgräfning i en åker;
spänne med torn, funnet af Berndt Boberg i Fole prestgård vid dikesgräfning;
5 större ringar till hals- eller hufvudprydnad af silfver funna af Karl Edvall vid Qviende i Othem vid dikesgräfning;
armbygel af silfver, hittad af Petter Olofsson, Grinringe i Hafdhem, vid plöjning;
hängprydnad af guld och knäppe af koppar (moderna ?), funna af N. Vedin, Vidunge, Stenatu i Dalhem vid plöjning;
afbruten del af ett rikt siradt föremål af silfver, hittad af J. Jakobsson, Roes i Tingstäde, i en åker, samt
påflig skådepenning af koppar, funnen af enkan Katarina Nilsson, Enbjänne i Hogrän, i en åker.

Gotlands Allehanda
Måndagen 14 Januari 1889
N:r 6

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 1 Januari 1889:
Sanda: födde 19, döde 16, inflyttade 45, utflyttade 74; minskning 26; folkmängd 838.
Mästerby: födde 10, döde 8, inflyttade 23, utflyttade 48; minskning 17; folkmängd 398.
Vestergarn: födde 3, döde 3, inflyttade 29, utflyttade 25; ökning 4; folkmängd 341.
Hafdhem födde 11, döde 19, inflyttade 35; utflyttade 42; minskning 8; folkmängd 687.
Näs: födde 8, döde 9, inflyttade 8, utflyttade 15; minskning 8; folkmängd 419.
Hörsne (pastorat): födde 3, döde 9, inflyttade 32, utflyttade 25; ökning I; folkmängd 379.
Gröttlingbo födde 15 döde 14, inflyttade 27, utflyttade 34; minskning 6; folkmängd 626.
Fide: födde 4, döde 15, inflyttade 17, utflyttade 12; minskning 6; folkmängd 319.
Ejsta: födde 9, döde 11, inflyttade 35, utflyttade 26; ökning 7; folkmängd 625. Sproge: födde 5, döde 3, inflyttade 12, utflyttade 11; ökning 3; folkmängd 358.
Levide: födde 10, döde 12, inflyttade 33, utflyttade 44; mjukning 13; folkmängd 576.
Gerum: födde 2, döde 2, inflyttade 12, utflyttade 9; ökning 3; folkmängd 193.
Burs: födde 17, döde 19, inflyttade 45, utflyttade 61; mjukning 18; folkmängd 844.
Stånga: födde 10, döde 9, inflyttade 41; utflyttade 51; minskning 9; folkmängd 658.
Fole: födde 7, döde 4, inflyttade 48, utflyttade 56; minskning 5; folkmängd 460.
Lokrume födde 5, döde 5, inflyttade 28. utflyttade 45; minskning 17; folkmängd 398.

Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Januari 1889
N:r 3

Mönstring nr 188.

Beväringsmän från Hafdhems kompaniområde nr 188.
Mönstring vid Sandesrum den 14 dennes kl. 10 f. m. med alla från Hablingbo, Silte, Hafdhem, Näs, Grötlingbo och Fide socknar, och
å Lingsarfve i Vamlingbo den 15 dennes kl. 10 f. m. med dem från Öja, Hamra, Vamlingbo och Sudre socknar.
Fide & Burgsvik den 6 Dec. 1888.
Hugo Wennemo,
Befälhafvare för Hafdhems kompaniområde nr 188.

Gotlands Allehanda
Fredagen 7 December 1888
N:r 98

Broomläggningar

komma att äga rum:
tisdagen 13 dennes å vägen från Ekeby kyrka till Källunge, då i stället kan begagnas vägen från Ekeby kyrka till Krampebro;
onsdagen 14 två broar å vägen från Ytings i Othem till Boge kyrka, då i stället vägen äfvar Slite får användas; samt
från och med tisdagen 13 till och med torsdagen 15 dennes s. k. Hannarfvebro å vägen mellan Medebys i Hablingbo och Qvinnegårda i Hafdhem och får då i stället begagnas vägen från Hablingbo kyrka till Rosarfve i Hafdhem eller s. k. Libenarfve qvior.

Gotlands Allehanda
Fredagen 9 November 1888
N:r 90

Hoburgskretsen

har i dagarna haft sitt andra möte för året i Vamlingbo skolhus, hvarvid kyrkoherdarna i Vamlingbo och Öja pastorater, 14 lärare och lärarinnor samt en del andra, för skolan intresserade personer, voro närvarande. Sedan läraren på stället förrättat bön samt hetsat de närvarande välkomna, utsåga till ordförande för dagen skoll. P. S. Hartman, Hamra, och till sekreterare skoll. K. N. Laurin, Öja. — — Derefter hölls lektion i metersystemet med folkskolans elever af skoll. Gahnström, Hafdhem, och omedelbart derpå lektion af lärarinnan Ada Bachér, Öja, i biblisk hist. med småskolans barn.
Med anledning af de hållna lektionerna, om hvilka ett lifligt samtal utspann sig, ansågo flere talare, att man ej borde gifva barnen för mycket på en gång, för att icke deras intresse skalle slappas; och livad särskildt metersystemet beträffade, borde man vid inlärandet häraf aldrig genomgå mer än en, ja ofta icke mer än hälften af en måttsort i lektionen. Äfven betonades nyttan af att praktiskt för barnen bestämma de nya måttens storheter.
Till mötet hade inkommit trenne frågor, af hvilka två behandlades. Den första:
»Huru bör uppsatsskrifningen i folkskolan öfvas?» inleddes af herr Gahnström, hvilken förordade rättskrifning och kunskap i form- och satslära såsom förberedelse till uppsateskrifningen, och borde dessa förberedande öfningar vara så behandlade i 1:sta och 3:dra årsklasserna att barnen hade någon säkerhet i den förra och någon kännedom om den senare, för såvidt uppsatsskrifningen i folkskolan skulle fylla sitt ändamål. — Kyrkoherde Gadd ansåg att detta nog kunde låta sig göra i de skolor der det finnes en lärare för hvarje årsklass, men der en lärare skulle samtidigt undervisa fyra klasser kande form- och satslära i samband med uppsatsskrifning förekomma först i 3:dje och 4:de årsklasserna. Häri instämde de flesta, som yttrade sig i frågan och ansågo det nästan omöjligt att medhinna uppsattsskrifning i de skolor der folk- och småskolor äro förenade och uttalades såsom önskningsmål att fortsättningsskolor derstädes inrättades.
Såsom resolution antogs: »Om småskola linnes och skolgången är någorlunda god, bör uppsattsskrifning i folkskolans 3:dje och 4:de årsklasser öfver och bestå i återgifvande af läseboketycken, berättelser och beskrifningar, föredragna af läraren, jämte bref- och affäreskrifning samt att denna anslag vidare fortsättes i repetitionsskolan.»
Den andra frågan: »Äro de s. k. privat- eller baptistskolorna på landsbygden så ordnade att de nöjaktigt fylla sitt ändamål?» inleddes af P. Hartman, hvilken påpekade nödvändigheten af bättre kompetens hos dessa skolors lärarepersonal, att såväl de som dessa skolor i allmänhet bättre borde stå under skolrådets och inspektörerna, uppsigt samt upplyste om hvad skolråden enligt skolstadgan i så fall hade att beakta; och som statskyrkans vänner och medlemmar ofta sände sina barn vissa tider till dessa skolor, borde de göras uppmärksamma på den oreda i undervisningens framåtskridande, som derigenom åstadkommes. —
Kyrkoherde Gadd visste nog lagens stränghet, men ansåg, i likhet med kyrkoh. Kullin, för närvarande bäst vara, att på kärlekens väg söka få in bättre ordning. — Sedan flere yttrat sig, antogs följande resolution:
»Med stöd af folkskolestadgans 38 §, böra dessa \’Privatskolors\’ barn uppkallas i folkskolan minst en gång om året, för att undergå förhör samt att skolråden noga iakttaga nämda paragrafs föreskrift, då kunskapen befinnes vara underhaltig folkskolans.»
Till ordf. för nästkommande år valdes skoll. K. Gahnström, Hafdhem och till sekreterare skoll. N. Olsson, Grötlingbo.

Gotlands Allehanda
Måndagen 15 Oktober 1888
N:r 83.

Prisskjutning

hade Stånga gamla skyttegille i går anordnat å Malmen. Skjutningen verkstäldes på 400 fots afstånd mot 22 tums tioringad tafla med 5, 3 och 1 skott.
I företa skjutningen deltogo 24 skyttar. Företa pris (7 kr.) tog L. Ekelund, Sanda, för 34 poäng, andra pris (6 kr.) O. Olsson Etelhem för 32, 3:e pris (5 kr.) V. Ekelund, Sanda, för 32, 4:e pris (4 kr.) N. Hallgren, Fardhem, för 32, 5:te pris (3 kr.) Appelqvist, Burs, för 31, och 6:te pris (2 kr.) O. Ekelund, Sanda, för 27.
Resultatet af andra skjutningen, hvari deltogo 14 skyttar, blef: 1:sta pris (5 kr.) Appelqvist, Burs, för 24 poäng, 2:dra pris (4 kr.) Jacobsson, Etelhem för 22, 3:e pris (3 kr.) Hallgren, Fardhem, för 20, 4:e (1 kr.) O. Ekelund, Sanda, för 20 och 5:te pris (1 kr.) Claasson, Hafdhem, för 20. Tredje skjutningen verkstäldes, som sagdt, med 1 skott, af 13 skyttar. Den utföll sålunda:
1:a pris A. Berglund, Lye, 10 poäng, 2:a pris R. Löfgren, Stånga, 9, 3:e pris A. Ekelund, Sanda, 9, 4:e pris O. Ekelund, 7, 5:te pris V. Ekelund, 7, och 6:te pris L. Ekelund 5.

Gotlands Allehanda
Måndagen 24 September 1888
N:r 77.