Utmätningsauktion.

Tisdagen den 6 nästkommande Juli kl. 1 eftermidd. hålles. här å landskaneliet utmätningsauktion till försäljning af Petter Olssons ägande 1/18 mantal Snäckers i Hangvar socken; ägande de, hvilka hafva fordran, som skall ur egendomen gäldas, eller annan rätt, som bör vid auktionen iakttagas, att sin rätt dervid bevaka.
Denna fastigbet, som är försedd med bonings- och ladugårdsbus, innehar omkring 7 tunnl. åker, 7 tunnl. myrmark och betesmark för husbehof samt har blifvit. saluvärderad till 1,500 kronor.
Visby i Landskansliet 26 Maj 1886.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Maj 1886
N:r 43.

Vid kommninistervalet

i Fardhem i förgår erhöll v. pastorn M. A. Lindfors i Hangvar 1,365 röster och v. pastorn i Öja H. Beckman endast en röst mindre eller 1,364; v. pastorn i Hejde L. J. Åsberg fick 18 röster.
Vid det 1 sistl. November bållna valet, som uppbäfts, tillföllo 1,338 röster Lindfors, 1,333 Beckman och 51 Åsberg.
Ryktesvis spörjes, att valet äfven nu skulle komma att öfverklagas på den grund, att personer, som icke betalt sin kommunalskatt, tillktits rösta.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 25 Maj 1886
N:r 42.

Landstingsmannaval

förrättadös i går i de afgåendes ställe:
I norra häradet återvaldes (af 22 väljande) de afgående riksdagsm. P. Larsson (20 röster), hemmansäg. L. P. Bodin((17), Lokrume, och nämdemannen L. P. Christensson (16), Hörsne.
Bland dem, på hvilka röster föllo till den efter aflidne P. Endrell lediga platsen, erhöll ingen mer än hälften af de afgifna rösterna. Omval måste derför anställas mellan. de två, som erhållit de flesta rösterna, landtbrukarné M. P. Pettersson, Kaungs, och M. Larsson, Skäggs, hvarvid hr Larsson valdes med 14 röster, under det 8 tillföllo den först nämde kandidaten.
Till ersättare återvaldes de afgående hemmansäg.N. Jakobsson, Kyrkljufves (14), fanjunk. J. Österberg (14), Kräklingbo, hemmansägarne T. Viberg (13), Endregårda, och M. Pettersson, Kaungs, samt nyvaldes (efter till landstingsman valde M. Larsson) efter omval hemmansäg, K. O. Björkander (12), Martebo.
Genom lottning bestämdes, att bland ersättarne N. Jakobsson först skall inkallas till tjenstgöring.
Valmännen uteblefvo från följande 26 socknar: Visby norra landsförsaml., Hejdeby, Björke, Stenkyrka, Othem, Boge; Hangvar, Hall, Helvi, Rute, Fleringe, Bunge, Fårö, Bäl, Vallstena, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Buttle, Guldrupe, Östergarn, Gammalgarn, Ardre, Ala och Anga.
I södra häradet återvaldes bland de afgående landstingsmännen hemmansäg.
Åkerbäck, Hejdegårda, nämdeman O. R. Pettersson, Liffride, och hemmansäg. L. Norrby, Fardhem, hvarjämte nyvaldes postmästare O. Lagergren och bemmansäg.
J. Uddin, Ståvga, efter konsul L. Cramér och hemmansäg. O. Pettersson, Odvalls.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 11 Maj 1886
N:r 38.

Auktion Gullauser i Hangvar.

Onsdagen den 14 innevarande April från kl. 10 f.m. kommer landtbrukare herr Christian Hederstedt, Gullauser i Hangvar, att genom öppen och frivillig auktion derstädes till den högstbjudaade försälja 2:ne stycken jernkaminer, väggoch fickur, ett större parti spaomålssäckar, mansgångkläder och skodon, ett mindre parti fio ull, åker- och körredskap, bestående af res- och arbetsVagnar, .vänd- och spetsplogar, vrångoch foderhäckar, par- och enbetsselar, skyfflar, högafflar m. m., en manbygnad af trä kalkrappad och under spåntak, 4 st. goda mjölkkor, som nyligen kalfvat, ett större parti vackert asädeskorn, hvete och råg m:-, Vederhältige köpare lemnas hetalningsanstånd till den, 1:sta Septeiber detta år, andre betale vid Klubbslaget eller vid anfordran.
Tingstäde den 1 April 1886.
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 April 1886
N:r 29.

Nytt val till komministerstjensten

i Lojsta kommer att förrättas 23 nästkommande Maj; frågodagen är utsatt till 9 Maj: Till valförrästare har förordnats v. kontraktsprosten J. Broander med kyrkoherde J. Svensson till ersättare.
Vid det 1 sistl. November förrättade valet; som öfverklagats och upphäfts, erhöll v. pastorn i Hangvar M. A. Lindfors högsta röstetalet eller 1,338 af 25 röstande; v. pastorn i Öja H. Beckman erhöll 1,333 af 59 röstande och v. pastorn i Hejde L. J. Åsberg 51 röster af en röstande.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Mars 1886
N:r 23.

Från landsbygden.

Vestra Gotland, 2 Mars.
Slädpartier,
förekomma nu tidt och ofta härute på landsbygden. Så hade i om Vestergarns socken alla husbönder med:sina gummor en dag i förra veckan förenat sig om en sådan utflykt, som, gynnad af ett angenämt väder och godt före, vardt. särdeles angenäm. Vägen togs genom Sanda till kyrkovärden Karlsson, Mafrids, der qvällen tillbragtes under gladt och trefligt samspråk.
Tre dagar senare var det ungdomen som på dylikt sätt roade sig.

Ohyggligt att se
var det dop, som vid Valbyters fiskstrand förrättades sistlidne söndag. Från en vid pass 400 fot från stranden belägen bostad ses en liten flock, mest qvinnor och barn, vandra ned till sjöstranden. I spetsen synes mellan tvänne predikanter en 18 års flicka i en så lätt drägt och så föga passande för årstiden, att mången åskådare ryste för den dystra anblicken. Nedkommen till stranden aftager hon ytterligare några klädesplagg och den arma flickan står der utsatt för den skarpa vinterkylan i en drägt, som nära nog anständigheten en; iron mig närmare beskrifva. Så börjas vandringen mellan isbitarne ut i det kalla vattnet; flickan leddes nu af den ene af predikanterna — den andre stannade qvar på stranden — tills vattnet steg nära nog till midjan, och nu måste det arma offret der i vattnet stå stilla en lång stund, medan en bön lästes. Derefter fattar prediganten flickan om midjan och doppar henne under vattenytan hel och hållen. Efter den betan börjades återtåget; men i den kalla vinterdagen dröjde det ej länge förrän de tunna klädesplaggen, som hon hade på sig, voro styffrusna och de nakna lemmarne skälfde af kölden, fastän några tjocka klädesplagg efter uppstigandet kringsveptes henne. Efter -öfversköljningen i det kalla vattnet och den öfverväldigande smärtan deraf föreföll det, som hon kom i ett slags förlamningstillstånd och måste mera bäras än ledas af tvänne personer till närmaste bostad.
Huruvida flickans helsa efter den behandlingen kommer att lida något men, får väl framtiden utvisa; dock lär hon ännu samma afton gått till sitt i närgränsande socken belägna hem.
Temperaturen visade den dagen 4 köldgrader.

Lågt vattenstånd
har det nu varit en längre tid och är ännn, då detta skrifves, så lågt, att några personer knapt minnas att något dylikt förekommit på 80 år. Säkert är emellertid, att det en dag var mer än 3 1/2 fot under vanliga vattenståndet.

Norra Gotland, 3 Mars.
Rutekretsen,
som sedan norra tredingen 1884 itudelades, omfattar Fårö, Rute, Hangvar, Lärbro, Othems och Hejnums pastorat, hade sistlidne lördag i Lärbro folkskola, under skollärare O. N. Ljungbergs ordförandeskap, sitt första möte för året. Mötet öppnades med bön, i samband med hvilken hölls den sedvanliga bibelkatekisationen — denna gång öfver Luk. 10: 25—87. Omedelbart derefter behandlades den förelagda uppgiften: satsanalys ur >läseboken>, allt af läraren på stället. Efter att hafva genom på »svarta taflan> uppskrifna enklare satser visat, af hvilka delar en sats består, öfvergick läraren till läseboken, hvarvid särskildt afseende fästes vid satsens hufvuddelar. Vid den härefter företagna granskningen af den sistnämda lektionen leddes samtalet in på frågan, till huru stor omfattning den enkla utbi\’dade satsens behandling bör förekomma i folkskolan, och uttalades härunder något skilda åsigter, i det man å ena sidan ville i folkskolan lemna så mycken tid till detta läroämne, att barnen lärde sig ur enkel text särskilja såväl satsens hufvud- som dess underordnade delar med begagnande af deras latinska bevämningar. En af mötesdeltagarne ansåg sig deremot nödsakad begränsa läroämnet derhän, att man finge nöja sig med, om barnen kunde något så när nöjaktigt särskilja hufvuddelarne från deras bestämningar. Undantagandesnamnen subjekt och predikat kunde hvarje annan benämning saklöst förkastas såsom varande här alldeles obehöfliga.
De på föredragningslistan från föregående möte uppstälda öfverläggningsämnena kommo härefter under diskussion. Första frågan: »Huru kan läraren bäst bevaras från sleatrian?» inleddes af skoll. Mörrby med en kort historik öfver folkskolans utveckling. Genom det ringa intresse, hvarmed folkskolan i början omfattades, och bristande kontro 1 öfver hennes arbete låge frestelserna till hennes lärares förfall i slentrian nära till bands. Med inspektionen och tillgodogörandet af de viskar och råd, som intpektörerna lemna, bar en friskare verksamhet i skolans arbete inträdt. Aficke mindre betydelse för läraren i här ifrågavarande fall vore läraremötena, särskildt kretsför sningarnes möten, der undervisningsprof vore anordnade. Under öfverläggningen frambölls vidare nödvändigheten af lärarens fortsatta studier på egen hand. Önskligt vore derför att hans ekonomiska ställning vore sådan, att han till sitt förfogande ägde härför lämpliga böcker och tidskrifter samt att hans tid och intressen ej behöfde delas på flere för skolan främmande sysslor. En uppriktig föresats att efter bästa förmåga följa den apostoliska uppmaningen: »haf akt uppå dig sjelf!» framhölls slutligen såsom ett bepröfvadt medel mot bevarandet från äfven detta onda. Olver den andra frågan: Huru böra de särskildt rikt begåfvade barnen behandlas? uppstod en kort öfverläggning. Erfarenheten hade visat, att behandlingen af sådana barn vore svår och derför icke alltid lyckats. Genom att forcera ett dylikt barns kunskepsförmåga, i det att läraren läte det ohejdadt tilltredsställa sitt begär efter det kunskapens träd, som stode planteradt på folkskolans mark, hade inom kort ett slags öfvermättnad uppstått; de lofvande förmågor, han mottagit, hade han lemnat från sig såsom vanliga »medelmåttor»; af det uppmärksamma, flitiga barnet hade, genom lärarens frestelse att särskildt framhålla det, snart nog blifvit en utpräglad egoist, den der ej tålde klander eller motsägelse, ej ens af den, som nyss favoriserat honom. pill all den visliga behandling, som här vore af nöden, hörde, att man skänkte barnet ett rättmätigt erkänvande såsom en uppmuntran till fortsatt flitigt bruk af sina gåfvor och anlag, under det att man, så snart en osökt anledning dertill gåfves, påvisade dess ofullkomlighet och brister i såväl den teoretiska förmågan som viljeriktningen, för att bevara det från sjelfbehag och bibehålla det i ödmjäkheten.
Nästa möte beslöt man hålla i Helivi folkskola lördagen 22 Maj, hvarvid till undervisningsämne föreslogs: sol- och månförmörkelser samt ny och nedan. Öfverläggningsämnet skulle blifva: Huru bör uppfostraren behandla barnens hederskänsla (ambition)?

Ett slädparti
var anordnadt bland Hangvarsborna, söndagen 28 sistlidne Februari på e.m., då samtlige slädarne, 18 stycken, samlades vid Qvie och fortsatte körningen landsvägen till Ihre och vidare förbi Onsters-till Sigsarfve, der deltagarae togo in och tillbragte en högst angenäm afton med dans.

Södra Gotland, 3 Mars.
Om fartygs-strandningar.
Sundre och Vamlingbo socknars kustbor hafva ingått på Neptunbolagets ackord — eller rättare kustbornas begäran af Neptunbolaget har af detsamma antagits.
Detsamma är deremot icke fallet med kustborna i Hamra och Öja socknar.

Olycksfall.
Vid en gård i Hamra, har ett kokreatur ljutit döden derigenom att kon hade invecklat och insnärjt sig uti sitt bindsel på så sätt, att framfötterna kommit i bindslet, hvilket gjorde att kreaturet i hängande ställning ljöt en långsam död.

En brefskrifvare
från södra Gotland ville veta, att den kista, om hvilken jag i nr 11 af Gotlands Allehanda talat, ingalunda är upphittad, derför att man ej vet hvem, som varit upphittaren. Här kan upplysningsvis sägas att tullvaktmästaren på Burgsvik verkligen kommit denna kista på allt för tydliga spår, för att kunna säga att fs ej funnits, hvilket man nu med säkeret vet.

Oförutsedt.
Vid Drakarfve i Näs socken skulle man för eh tid sedan slagta ett litet griskreatur. En äldre qvinna och en pojke skulle förrätta slagten. Men grisen hade annorlunda beslutit; han lyckades undkomma sina »bödlar», dermed att han helt lugnt började trafva utåt den då svaga isen på Burgsviks hamn. Gumman och pojken vågade icke följa grisen i spåren och det enda de tyckte sig. kunna uträtta, var att så mildt och kärleksfullt, som möjligt ropa sitt: gysa…gysa…gysa… Grisen, lydande sin sjelfbevarelseinstinkt, lyssnade icke på sina skarprättares formler, utan skyndade allt mer och mer mot gränsen af sitt korta lif och . . . plums! — der låg han | den öppna vaken, der han i stället fick sin bane.

Mejeriet på Burgsvik
drifver nu oafbruten verksamhet. Den stora tillförseln at mjölk och grädde har gjort att både arbetspersonal och materiel måst tillökas. Ända från Hamra och Vamlingbo afyttrar man sin mjölk till Burgsviks mejeri, hvars föreståndare är hr Mertz.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Mars 1886
N:r 19.

Kretsmöte

var af folkskoleinspektören dr Rosman ordnadt i Slite skolhus sistlidne fredag, hvartill utom inspektören och en skolrådsordförande, kyrkoherden Gradelius i Othem, på kallelse infunnit sig lärarepersonalen inom Källunge, Hejnum, Othem, Lärbro, Rute och Hangvar pastorat, tillsammans 12 lärare och 6 lärarinnor. Från Fårö, dit äfven kallelse utgått, var på grund af naturhinder — sundet har de senare dagarne varit isbe-lagdt — ingen tillstädes. Proflektioner höllos af nyvalde läraren kand. Östman från Othem: behandling af poetiska stycket >De små fåglarnas klagan> med särskild hänsyn till djurskydd, hvarför ock efter 1ektionens slut till barnen utdelades småskrifter från Gotlands djurskyddsförening; sedan af lärarinnan vid Fieringe folkskola, Eulioa Sandström: fjerde budet med utveckling ; af Mörrby frän Boge: striden mellan konung Sigismund och hertig Karl, dess orsaker, förlopp och följder; slutligen af läraren på stället, Ljangberg: Luftens ezenskaper, beståndsdelar och betydelse för växt- och djurlifvet. Efter nvarje lektion hölls, under inspektörens ordförandeskap, kritik, som jämte andra praktiska vinkar och råd bör blifva af nytta för deltagarne vid deras arbete i folkskolans tjenst.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 19 Januari 1886
N:r 6.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd:
Fårö socken: födde 17; döde 17; inflyttade 31; utflyttade 52; folkmängd 31 sistl. December 1,195; minskning 21.
Hangvar och Hall socknar: födde 32; döde 18; inflyttade 82; utflyttade 96; — i Hangvar var folkmängden 31 December 952 (ökning 1) och i Hall 274 (minskning 1).
Vamlingbo socken: födde 14; döde 7; inflyttade 29; utflyttade 11; folkmängd 31 December 778; ökning 25.
Sundre socken: födde 8; döde 2; inflyttade 4; utflyttade 21; folkmängd 31 December 219; minskning 11.
Källunge socken: födde 6; döde 5; inflyttade 28; utflyttade 26; folkmängd 31 December 260; ökning 8.
Vallstena socken: födde 6; döde 4; inflyttade 16; utflyttade 20; folkmängd 31 December 841; minskning 2.
Gothems socken: födde 11; döde 9; inflyttade 84; utflyttade 27; folkmängd 31 December 647; ökning 9.
Norrlanda socken: födde 5; döde 7; inflyttade 23; utflyttade 23; folkmängd 31 December 293; minskning 2.
Stenkyrka socken: födde 17; döde 21; inflyttade 34; utflyttade 49; folkmängd 31 December 841; minskning 19.
Tingstäde socken: födde 18; döde 18; inflyttade 44; utflyttade 32; folkmängd 31 December 542; ökning 17.
Östergarns socken: födde 11; döde 18; inflyttade 21; utflyttade 25; folkmängd 31 December 708; minskning 6.
Gammalgarns socken: födde 12; döde 12; inflyttade 21; utflyttade 15; folkmängd 31 December 476; ökning 6.
Ardre socken: födde 8; döde 6; inflyttade 25; utflyttade 47; folkmängd 31 December 483; minskning 20.
Ejsta socken: födde 10; döde 7; inflyttade 25; utflyttade 27; folkmängd 31 December 644; ökning 1.
Sproge socken: födde 7; döde 4; ivflyttade 17; rap 80; folkmängd 31 December 846; ingen ökning eller minskning.
Garda socken: födde 9; döde 6; ivflyttade 24; utflyttade 86; folkmängd 31 December 456; minskning 9.
Etelhems socken: födde 7; döde 8; ivflyttade 49; utflyttade 46; folkmängd 31 December 495; ökning 2.
Alskog socken: födde 7; döde 8; inflyttade 16; utflyttade 23; folkmängd 81 December 520; minskning 8.
Lye socken: födde 2; döde 7; inflyttade 19; utflyttade 33; folkmängd 31 December 3801; minskning 19,
Fole socken: födde 7; döde 6; inflyttade 86; utflyttade 65; folkmängd 31 December 460; minskning 28. s
Lokrume socken: födde 7; döde 7; inflyttade 386; utflyttade 40; folkmängd 31 December 402; minskning 4.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1886
N:r 3.

Om Gotlands Kastáler.

Gothems Kastáler.

Så förmäler den gamla Guta-sagan, att Gutarne, medan de ännu voro hedningar, foro med köpmansvaror till många land, både kristna och hedniska. Sedan kristendomen blifvit införd i landet, utvidgades handelsfärderna, och äfven utländske köpstadsmän ankommo i mängd: på den midt i Östersjön för handel och sjöfart beqvämligt belägna ön uppblomstrade ett storartadt handelslif. Härigenom samlades der utomordentliga rikedomar.
Men dessa rikedomar lockade tidt och ofta rofgiriga grannar, vikingar och sjöröfvare till strandhugg och sköfling med åtföljande mord och brand.
Hur osäkert härstädes i forna tider lifvet ofta var, hvilka förfärliga tummelplatser för plundringslystnad och kämpalek öns kuster och äfven dess inre bygder voro, hur\’omisskänligt behofvet af och omsorgen om ett betryggande försvar visade sig detta ådagalägges af många omständigheter.
Om forna strider, segrar och nederlag bära troligen de mycket talrika, isynnerhet på den östra, för de hedniske Finnarne, Esterne, Liverre och Kurerne närmast belägna kusten gruppvis befintliga skepps:sättningarna (grafplatser i skeppsform) och öfriga kummel ett dystert vittnesbörd.
Detsamma intyga ock de oräkneliga jordfynd, som blifvit gjorda och ännu årligen göras af i farans stund i hast nedgräfda, större och mindre skatter af guld och silfver, hvilkas ägare sedan omkommo i försvaret at hus och hem, och hvilka skatter derigenom fått ligga qvar, tills odlarens hacka eller plogbill dragit dem fram ur deras månghundraåriga gömslen.
Och i Statens historiska samlingar vittna de nu ej blott om den lilla provinsens forna välmakt och rikedom, utan ock om dess befolknings odling, konstflit och skönhetssinne. Med hänsyn till försvaret må erinras om de på alla öns uddar och höjder fordom bygda vårdkasarna, från hvilka man med eld och rök från bygd till bygd telegraferade om fientlig landstigning; äfvensom om de forntida befästningarna vid öns hamnar; om den väldiga ringmuren kring Visby med sina ursprungligen 37 torn; om de »varmän» (vaktkarlar), som i nästan alla tings-lag skulle hållas af hvarje hemman, och om de fasta stenhus, som talrikt funnits i socknarna, samt slutligen om de s. k. kaståler (kastellet) eller skydds-torn, som ännu, mer eller mindre bibehållna, finnas å landsbygden vid några kyrkor, och som troligen funnits vid de flesta.
Dessa kaståler äro grofva, i allmänhet fyrsidiga, blott på ett och annat ställe runda torn, uppförda afhuggen och tuktad kalk- eller sandsten. De finnas, såsom nyss nämdes, i närheten af kyrkorna, och man har derföre antagit, att dessa torn varit afsedda till förvaringsrum af templens heliga skatter, likasom ock. för sockenfolkets dyrbaraste ägodelar.
Brunius i sin »Gotlands konsthistoria» anser, att dessa kaståler äro äldre än kyrkorna, emedan de förete en rå ruandbågstil och sakna hvarje spår af spetsbågar. Men månne icke dessa torn kunna vara från den tid, då rundbågen var ensam herskande i-kyrkobygnaderna, hvilka sedan, mer och mindre, blifvit \’ombygda i den yngre gotikens spetsiga bågstil, och månne icke stilens råhet kan härröra deraf, att man icke på ett verldsligt bygnadsverk ansåg sig böra använda de talrika detaljer, hvarmed kyrkorna så frikostigt förskönades? Men vare härmed huru som helst. Brunii åsigt, att det i Visby vid stranden stående, numera s. k. Krättöriet som påtagligen är äldre än stadsmuren, varit för staden en sådan kastål, är mycket trovärdig, emedan det till sin inredning, med dörren högt öfver marken samt med. hvälfda rum och gångar i murarna liknar många aflandsbygdens skyddstorn.
Af dessa torn var det vid Gothems kyrka: ända till d. 11 April 1867 ett af de bäst bibehållna. Men nämda dag rasade den höga bygnaden, och nu synas deraf endast obetydliga murstycken. Det är den berömligt verksamme fornforskaren, P. A. Säve\’s säkra ritstift, som man har att tacka för en teckning, som visar utseendet af denna märkliga fornlemning före dess slutliga förstöring. Denna teckning, gjord år 1863, pryder och förklarar denna anspråkslösa uppsats.
Gothem\’s kastál, belägen bredvid kyrkogårdens vestra port, har, såsom ruinen ännu utvisar, varit ett fyrsidigt torn med nederst vidpass 6 fots tjocka murar, och bestod af en källare och fyra våningar under ett stenhvalf. I murarna funnos blott några mycket små öppningar för att insläppa ljus och luft, samt å en sida en låg, rundbågig dörr vid marken; men ett stycke deröfver fanns den egentliga ingången, en likaledes rundbågig dörröppning; samt på sidorna derom fyra parvis sittande, små och smala öppningar med snedt uppgående rännor.
Dessa voro troligtvis gjorda för de linor, medelst hvilka man efter sig upphalade den stege, på hvilken man, i ofrids-tider, bragte sina personer och sina dyrbarheter in i tornet. Vid tvenne jernbyglar, som sutto under dörröppningens tröskelsten, var nämda stege fästad.
Öfverst på tornet stod en likaledes fyrsidig smalare bygnad med en rundbågig port å hvarje sida, och från afsatsen framför denna öfverbygnad kunde de inneslutne med. stenar och andra kastvapen göra den belägrande fienden afbräck.
Såsom sägner förtälja, drog vid budskapet om en landstigen fiendes anryckande socknens stridbara manskap ut till motvärn och kamp; men qvinnor, barn och ålderstigne, med behöfliga lifsmedel, samt kyrkans och sockenfolkets dyrbaraste egendom inneslötos skyndsamt i kastålens fristad, der man åtminstone en kortare tid kunde trotsa ett anfall, tills budkaflarna och vårdkasarna hunnit samla tillräckligt folk, för att söka tillbakadrifva de vilda röfvareskarorna ut på deras små flottor. Och — såsom ofvan är kortligen antydt — månge Gutar, som icke hunnit att i kastålen få gömma sina dyrbarheter, utan nödgats skyndsamt gräfva ned dem vid någon större sten, vid roten af ett träd eller vid en rännil, stupade sedan i striden och togo gömställets hemlighet med sig i grafven.
Gothem\’s kyrka ligger 2 3/4 mil öster ut från Visby, samt 3/8:dels mil från öns östra kust och från hamnplatsen Botvaldavik. I närheten ligger en hed med :ett stort antal låga ättehögar, hyilken hed troligen ofta varit en blodig valplats.
Bland kaståler, som ännu finnas, är den vid Lärbro kyrka ganska väl bibehållen; Sedan den höga tornspiran på den härliga kyrkan år 1679 hade blåstned, blef kyrkklockan upphängd i kastålen, som förseddes med ljudhål och med ett åttasidigt, spetsigt tak. Denna kastål är fyrsidig, med trenne afdelningar öfver hvarandra. I andra afdelningen finnes en murfördjupning och derifrån sträcker sig rakt ned ett hål i muren (der har således varit en latrin), och midt inne i öfversta afdelningen har professor Brunius tyckt sig finna spår af ett med väktaregång rundt omkring omgifvet särskildt rum; — dessa båda detaljer påminna om alldeles dylika anordningar i kruttornet uti Visby.
— För öfrigt finnas vid Sundre kyrka temligen väl bibehållna partier af ett rundt skyddstorn, samt vid Fröjels, Lau, Hamra, Vestergarns och Gammalgarns kyrkor större och mindre murstycken eller åtminstone grushögar efter: sådana. Enligt sägner hafva försvars-torn äfven funnits vid Fide, Sanda och Kräklingbo kyrkor. Troligen hafva, såsom nämdt är, dylika funnits vid de flesta kyrkor, men de hafva längesedan blifvit nedbrutna och jemnade med marken.
Att namnet kastål eller kastell äfven begagnats om enskilde mäns befästade boningshus, derom vittna, bland annat, de gamla namnen å bondgårdarna Kastelle i Vamlingbo och Kassle i Hangvar.
O. J. Bergman.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 1 December 1885
N:r 96.

Uppgift

på folkmängden och taxeringsvärdena för fast egendom äfvensom inkomst bevillningen inom nedannämda socknar enligt senast hållna mantalsskrifnings- och taxeringsförrättningar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 November 1885
N:r 89.