Etikett: Gothem

Busarve i Gothem.
Gothems socken vid Gotlands nordöstra kust tillhör en av de största socknarna på norra Gotland och på sätt och vis kan man säga att den nog också utgör en av de natur- och kulturhistoriskt mest intressanta. Vi behöver bara peka på den gamla stenåldersboplatsen vid Svalings, det märkliga boplatsområdet vid Västerbjärs från samma tid, de gamla fiskelägena vid den milslånga kusten från Tjelderviken i norr till Kläppviken i söder. Vi behöver bara nämna den ståtligt Gothemshammaren med sin outforskade fornborg, samt Gothemsån, strandängarna och det lilla fågelträsket Storsund ej långt från Medebys fiskeläge norr om Kyrkbingegrundet, för att få det påståendet bekräftat. Och träffar man den äldre bondebefolkningen där, särskilt folk i kusttrakterna, kan man ännu få lyssna till en del mycket vackra ord och tonfall i deras tungomål, som man ofta förgäves får söka inom de mera centrala delarna av Gotland.
Arkeologerna har bevisat att Gothem tack vare Gothemsån och den gamla Linaviken var tidigt befolkad, och även om socknen alltjämt utfylles av ganska stora skogs- och myrmarker, utbreder sig inom dess mellersta del en stor öppen bygd, där grannlagen och gårdarna vackert grupperar sig runtomkring socknens ärevördiga medeltidskyrka. Kommer man resande västerifrån över Nybro som leder över Gothemsån, och når upp på högplatån ser man dem ligga där, ganska tätt sammangyttrade och följer man sedan vägarna, som bär ned till den gamla hamnplatsen Boltvaldavik eller till Hangre, träffar man också där en bebyggelse, som av allt att döma är av ålderdomligt datum.
Men icke bara till de gamla fiskelägena, hamnplatserna och socknens mellersta, centrala del har bebyggelsen blivit koncentrerad. Även invid sluttningarna i Gothemsåns dalgång har bebyggelsen alltsedan stenåldern levt kvar, och följer man stora landsvägen nordostut från Nybro mot Boge, vilken går nästan parallellt med årännan, träffar man även där en del grannlag och gårdar. Det är förutom Västerbjärs, gårdarna St. Gervide, Nyholm, Botvalde och Busarve. Det sistnämnda grannlaget beläget vid en mindre överfartsväg, som förkortar vägen mot Boge. Det var denna gård därborta vid stranden av Gothemsån, vi i dag skulle ägna vårt intresse.
Hemmansägare Hans Norrbys gård vid Busarve i Gothem omfattar enl. gammal mantalsräkning c:a ett halvt hemman och förutom vid Busarve, där gårdens byggnader äro belägna, befinner sig en del av dessa fastighetens marker även inom Hinser råmärken.
Själva fastmarksåkern, som består av 30 tunnland, utbreder sig i dalgången nedanför gården till Gothemsån. Jordmånen här är ganska god. Men består den av mylla på blandad sand och lerbotten. Alltsammans är täckdikat och befinner sig i mycket god kultur.
Vad det sedan gäller myrmarken, befinner sig denna i Lina myr, där gården förfogar över ett skifte på tio tunnland, som ligger utmed myrens nordöstra strand och varav en stor del har odlats. Vid högvattenstånd står denna åkermark visserligen under vatten, men här har likväl under årens lopp odlats såväl höstsäd som vårsäd och foder. Ängsmarken, som hör till gården, ligger däremot vid Malmunde. Ängen, som i sin helhet omfattar 5 tunnland, har förut varit hävdad, men användes nu uteslutande till betesmark.
Fastigheterna i Gothem äro i regel ganska skogrika och till hr Norrbys gård vid Busarve hör också ett flertal skogsskiften med en sammanlagd areal av mer än 200 tunnland. Ett skifte på 50 tunnland ligger sålunda invid den s. k. \”Sandkullbacke\” på vägen mot Boge. På norra sidan om Asbro finns vidare ett annat skifte av samma storlek, och i dessa båda skogsskiften har man en mycket vacker skogsväxt\” därav större delen på bördig sandbotten.
Det tredje skogsskiftet ligger ute på Gothemshammar och går ned till ett litet vackert fiskeläge, kallat \”Bynju\”, där ännu havsfiske för en del år sedan idkades. Arealen på denna skogsmark är 110 tunnland, men skogsväxten är här icke så rik och vacker, som på den förut omtalade sandjorden. Förutom havsfisket vid kusten äger gården givetvis även fiskerätt i Gothemsån, till vilken gårdens hemskifte gränsar. Under vissa år fångas här mycket id under idfiskesäsongen på våren. Gäddor och annan sötvattensfisk finnes nog också där liksom kräftor. Men något annat än idfiske i ån brukar man likväl \”int\” såilä me\”, för att nu använda ägarens egna ord.
Vad det gäller byggnaderna vid Busarve utgöres såväl manbyggnad som flygel av stenhus under tegeltak i vacker gotländsk stil. Manbyggnadens grundmurar äro säkerligen av äldre datum än själva byggnaden i övrigt, som verkar vara från början av 1800-talet. Flygelbyggnaden uppfördes däremot år 1922 och är medelst en mindre tillbyggnad förenad med manbyggnaden. Manbyggnaden blev år 1924 omrestaurerad och är nu försedd med såväl elljus som slask- och vattenledning.
Även ladugården är ett stenhus, men försedd med spåntak. Den uppfördes år 1894 efter det den förutvarande ödelagts genom eldsvåda, och inrymmer nu stall, lada och koladugård. Av övriga byggnader må mämnas en magasinsbyggnad av trä under tageltak, byggd år 1911, samt en smedja och snickarebod, likaledes av trä. Gårdens kreatursbesättning utgöres i medeltal av 2 draghästar, 10 nötkreatur samt 4-5 svin. Traktordrift har sedan många år förekommit vid gården.
Till släkten kom gården i slutet av 1650-talet. År 1795 innehades den av nuvarande ägarens svärfaders fader, som hette Lars Hansson. Nuvarande ägaren övertog den i sin tur år 1927 efter att han sedan år 1913 innehaft en del av densamma. Förutnämde Lars Hansson, som ägde Busarve på 1780-talet efter att ha blivit ingift dit, synes ha varit född vid Jusarve i Gothems socken.
A-d.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 September 1947
N:r 203