Etikett: Gerum

Gerums socken ligger på södra Gotland.
Gårdsnamn: Ajmunds, Annexen, Botes, Hägvalds, Kullands, Likmunds, Mickelbys, Smiss, Stenbjärs, Uddvide.

Publicerat

Länsmejeristens verksamhet

under fjolåret har omfattat 103 förrättningsdagar, sålunda fördelade på de olika månaderna;. Januari 4, Febr. 4, Mars 3, April-7;. Maj-19, Juni 18, Juli 21, Augusti 5, Sept. 14, Okt. 5, Nov. 2 och Dec. 1. Af de 103 dagarne hafva 44 användts för besök vid mejerierna och för. utförande af mjölkundersökningar. För meddelande af råd i mjölkhushållning har länsmejerieten varit tillkallad af E. Dahlgren vid Hägvalds i Gerum och P. Nilsson vid Hafvor i Hafdhem, hvarjämte hans hjälp tagits i anspråk af aktiebolaget Martebo myr i och för inköp af mjölkkor.

Auktionskammaren.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 Februari 1898
N:r 27

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Vid vårtingets andra sammanträde afkunnades följande utslag: — För djurplågeri dömdes rättaren Johan Bengtsson, Bara i Etelhem, att böta 25 kr.
— För hemfridsbrott hos handl. W. Hanzén å Burgsvik tilltalade drängen Olof Håkansson Norrgårda i Hamra skall ånyo vid vite af 20 kr. inställa sig för rätten 14 Mars.
— Ersättningsmålet emellan Hj. Hallbom Allmungs i Stånga och Stånga sockens kreatursförsäkringsförening afgjordes så, att H. till erkändes 250 kr. ersättning för den mistade hästen, samt 71 kr. i rättegångskostnader och prot. lösen.
— Handl. W. Odins å Klintehamn förmånsrättsanspråk för fordran i W. Wöhlers konkurs afslogs af rätten.
— Det tvistiga vägmålet emellan A. Berglund, Bjerges i Lye, och Ungbåtels åboar i Stånga tappades af Berglund, hvaremot kostnaderna kvittades. Kär. erlade vad, för att i hofrätten fullfölja målet.
— I aftalsmålet emellan Karl Anderssons, Domerarfve i Öja hustru och handl. W. Hanzén å Burgsvik ålades den senare att återställa åtskilliga lösören eller dess värde med 35 kr.; hvaremot öfriga yrkanden ogillades. Mot detta beslut erlade Andersson vad.
— Ersättning för arbete med resterande 51 kr. 93 öre ålades J. N. Jacobsson utgifva till Johan Stenhoff, Hägvals i Linde, jämte 28 kr. i rättegångskostnader.
— Att redovisa 364 kr. till Anna Johansson, Ålarve i Rone, ålades sakföraren A. C. Stenmark i Garda. 37 kr. i rättegångskostnader tillerkändes dessutom kitr.
— För olaga idfiske dömdes Jacob Wiberg, L. Pettersson, L. Hansson och W. Pettersson från När att böta hvardera 15 kronor.
— De åtalade laxfiskarena kustsergeanten Christersson i Rone, Johan Ahlgren, Albert och Anton Runander samt Alexander Wallander från Ljugarn och C. Zetterqvist från När frikändes alla.
— För skadegörelse å 23 st. fruktträd vid Bjerges i Vamlingbo frikändes drängen Lars Lundgren därstädes (han hade gått värjemålsed); hvaremot han fick böta 30 kr. för det han afhuggit en tall och en oxel för målsägaren, samt skall dessutom ersätta trädens värde med 6 kronor.
— Besvären öfver nämdemansvalet i Banda ting ogillades af rätten, hvarefter den nyvalde nämdemannen Johan Olsson, Rofvalds i Eskelhem fick taga säte i rätten.
— För hemfridsdrott tilltalade Olof Johansson i Träkumla hade ingått förlikning med målsägaren, hvarefter åkl. afstod från åtalet och målet afskrefs.

Otäckt var det. Såsom vi förr refererat har Lars Wiman i Gerum instämt Jacob, Johansson Botes i samma socken under påstående att Johansson utspridt rykte att Wiman som vore en gift man stått i otillbörligt förhållande till en i socknen bosatt gift kvinna.
Båda parterna som redan bara ålderdomens insegel i sitt anlete voro ej öfverens om ryktets uppkomst. Johansson som är mycket glömsk mins ej att han sagt något, möjligen omtalat hvad Wiman skrytsamt berättat för honom.
Kär. hade inkallat trenne vittnen, hvilka icke ville vittna förrän meningheten fått afträda, hvilket ock skedde.
Vittnesberättelserna, hvilka hvar för sig voro ganska vidlyftiga, voro minstsagt otäcka i ordets egentligaste mening. Vittnesmålen bestredos af svar., som ej gjort annat än relaterat Wimans skryt.
Målet öfverlämnades. Utslag vid nästa sammanträde.

Om deltagande i ett utdikningsföretag är, såsom vi vid förra sammanträdet refererade, Fr. Isenberg, Isums i Atlingbo af O. Karlström Lilla Atlings instämd. Svar. är fortfarande villig betala sin anlott, blott han får vederbörligen styrkt uträkning, som utvisar hvad han skall betala, samt blir befriad från odlingslånet. Kär. företedde åtskilliga räkenskaper och handlingar om utdikningen. Målet uppsköts till fjärde sammanträdet.
— Olagligt idfiske i Närsån. Nils Norström från När, tilltalad för ofvannämda brott, bestrider åtalet. Åklagaren hade inkallat tvenne vittnen, men dem ville svar.
jäfva, emedan de hade angifvit honom samt vittnade af hat och afund, tilläggande »jag kan skaffa hundra bevis på att jag aldrig fiskat olagligt».
— Skall detta vara jäf, det?
— Om jag får lof, kan jag angifva dem för långt större brott, bara jag får vittna själf.
Enligt deras berättelse hade Närström lagt omkring 6 tum för långt ut i ån.
Svar. till ordf. — Tyst nu.
Svar. — De vill jag tro, det.
Ordf. — Stå rätt och häng inte öfver stolen.
Svar. — Jag är gammal, 71 år så jag kan väl behöfva stöd. Ordf. — Godkänner ni vittnesmålen?
Svar. — Jag kan skaffa bevis när jag kommer hem.
— Målet förekommer i alla fall ånyo 14 Mars, Adjö! förklarade domaren.
— Då kommer jag inte hit! genmälde svaranden.

För osanna och skadliga ryktens utspridande hade Lars Hansson, Ljugenäs i Burs, instämt Lars Jacobsson, Glöfves samma socken. Svar. skall nämligen ha om kär. finansiella ställning utspridt sådana rykten att hans affärer lidit men däraf, samt dessutom sagt att kär. vore »den största rackare som fans på jorden, en som bara ville lura folk».
Målet uppsköts till nästa sammanträde för bevisning, emedan svar. ej ville vidgå stämningen.

Djurplågeri. Handl. N. K. Haskel i Hamra var instämd på angifvelse af C. Blomqvist i Näs, för att han fodrat sin häst så dåligt att den vore alldeles utmagrad, samt därvid begagnats till körslor m. m. Allt detta bestreds af svar. Åkl. erhöll uppskof till nästa sammanträde.

Norra häradsrätten.
Vid vårtingéts andra sammanträde i måndags å Allekvia afkunnades följande utslag:
— För försummad väghållning dömdes hemmansägarena Högström, Olofsson, Björkqvist och Olsson att böta 5 kr. hvar. till vägkassan.
— Till 50 kr. böter för misshandel dömdes drängen Emil Ekström, Hanes i Endre, samt ålades dessutom att ersätta målsägaren, drängen Adolf Veström med 15 kr. för sveda och värk.
— För liknande brott ådömdes drängen Victor Jacbsson 15 kr. böter.
— Djurplågerimålet mot hr V. von Corswant å Stafva samt dennes fogde, Liedberg, afdömdes så, att C. skildes från målet, hvaremot Liedberg fick för djurplågeri böta 15 kr.

Om boskilnad hade hemmansägaren Nils Nilsson och han hustru Johanna Nilsson ansökt. Ansökningen bifölls, och förordnades som god man landtbr. Elof Pettersson, Björkome i Veskinde.

De svuro sig fria. Edgång gicks af jordbruksarb. Johan Pettersson, Veskinds i Veskinde, för att fria sig från åtal för misshandel mot hustrun Maria Bergström. Utslag faller 14 Mars.
— Arb. August Pettersson, Thors i Bro, svor sig likaledes fri från åtal för stöld af ett par skogkälkar. Utslag samtidigt med föregående mål.
— Ännu en edgångare, drängen Alb. Hallin, Grausne i Lokrume, friade sig från ansvar. Det, var i detta fall fråga om olaga bränvinshandel, och faller här äfven utslag 14 Mars.
Hallin var dock icke nöjd med att bli fri åtalet — han yrkade äfven ansvar för ärekränkning samt 25 kr. i skadestånd. Hvilken ansvaret skulle drabba sade han dock ej, men förmodligen var det åklagaren, som skulle sota för att han gjort sin plikt.

Hans själ var för dyrbar. Ännu en fjärde edgång var till sammanträdet utsatt. Det var den för hemfridsbrott vid handelsboden invid Veskinde station åtalade arb. G. Sjöstedt, som skulle, efter att af kyrkoherden hafva fått undervisning om edens vigt, gå denna ed.
Sjöstedt infann sig ock, men pastors intyg visade, att S. ej i laga tid infunnit sig för att få undervisning. Det visade sig dock, att den undervisning S. sedan fått varit: tillräcklig för att lära honom inse taran af att begå mened, ty på domarens fråga, om- har ville bekänna sitt brott, svarade Sjöstedt ärligs och uppriktigt:
— Ja, jag bekänner, ty jag vill ej svära bort min själ; den är för dyrbar att svära bort.
S. tillade dock, att han varit så öfverlastad vid tillfället, att han ej kunde minnas, om han gjort hemfridsbrottet eller ej, men han troude dock det förra samt tog ansvaret på sig.. Och detta tyckte alla var hederligt gjordt af Sjöstedt. Utslag faller 14 Mars.

Processhungrig svärfar. Arb. Aug. Melin från Levide var, på angifvelse af sin svärfader, tilltalad för olvfligt tillgrepp af en rock från denne. Svar. bestred att han begått tillgrepp. Han hade af misstag fått rocken med bland andra kläder vid ett besök hos svärfadren. Därom hade svar. äfven underrättat denne samt sedan i paket sändt rocken pr järnväg till svärfadren, Denne hade dock ej, då mågen icke haft penningar att betala frakten med, behagat utlösa rocken från stationen utan i stället angifvit mågen för stöld. Den processhungrige gubben var tillstädes vid målets handläggning och vitsordade mågensvarandens uppgifter samt förklarade, synbarligen skamsen öfver sitt duomma tilltag, att han för sin del icke hade något yrkande, Äfven åkl. öfverlemnade målet utan särskildt yrkande, och faller utslag 14 Mars.

Fegt handladt. Drängen Otto Ferm, Godrings i Ekeby, en stor och grof karl, hade för en tid sedan tagit sig före att vid Röstäde gård i Ekeby öfverfalla och misshandla en 1ö5-årig gosse vid namn Gunnar Naogard samt att därvid illa tilltyga honom i ansiktet med en trasig buteljbotten. Ferm erkände och får han sin dom 14 Mars.

Hemfridsbrottet vid Vesterbys i Ardre var åter föremål för ransakning. Svar. Adolf Larsson, Alsarfve i Ardra, nekade fortfarande. Två vittnen hördes på åklagaresidan. De hade dock icke något att meddela i sak. Det ena vittnet sade sig dock ha hört svar. säga, att han slagit målsäg., hemmansägaren. T. Jacnobsson, Vesterbys, och båda vittnena hade ett par dagar efter händelsen sett målsäg. ha ett blått märke öfver ena tinningen. Målet uppsköts ånyo till 14 Mars.

Har tagit sin Mats ur skolan. Den för våld mot kanalarb. Joh. Larsson åtalade kanalarb. Axel Lindström Hult, hvilken vid detta rättegångstillfälle skulle efter upprepade uteblifvanden höras, har afvikit från orten till fastlandet, hvadan målet mot honom förklarades hvilande i afbidan på vidare anmälan.

Träta och slagsmål. Vid ett gille hos arb. Aug. Håkansson, Garde i Stenkyrka, hade denne af någon anledning kommit i gräl med hemmansäg. Gustaf Myrbeck. Grälet fortgick en stund, hvarefter M aflägsnade sig. Håkansson skulle då ha följt efter honom samt öfverfallit och misskandlat honom på landsvägen. Myrbeck, som fått flere slag i hufvudet af en sten, hade måst intaga sängen.
Håkansson, som nu för deita våld var instämd, nekade därför. För bevisnings anskaffande uppsköts målet till 12 April.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 Februari 1898
N:r 26

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
(Första vårsammanträdet.)
Värjemålsed gicks af drängarne Lars Lundgren, Bjerges i Vamlingbo, och Lennart Lindlöf, Botes i Gerum, den förra för att freda sig från åtalet om skadegörelse å 28 st. unga fruktträd, den senare i barnuppfostringsmål, anhänggjordt af Alma Malmqvist från Levide.

Ersättningsmålet, af Hj. Hallbom, Allmungs i Stånga, anhängiggjord mot styrelsen för Stånga sockens kreatursförsäkringsförening, förekom ånyo. Flera vittnen hördes; somliga hade sett att Hallbom haft godt foder, somliga att han haft dåligt foder. En del hade sett hästen haft någorlunda godt hull, andra åter visste, att hästen varit mycket mager. Utslag 14 Febr.

För ofullständig bokföring var fru Julie Carlsson å Vestergarn instämd af firman G. Abrahamsson & C:o i Stockholm. Kär. som nu fått taga del af de företedda böckerna, ansåg dem ofullständiga och öfverlemnade målet.
Svarandeombudet begärde och erhöll uppskof till fjärde sammanträdet för att sätta sig i förbindelse med sin hufvadman.

För utspridande af falskt rykte hade Lars Viman, Gerum, instämt Jacob Johansson, Botes i samma socken. Enligt kär. Påstående skulle svar. ha utspridt ett rykte, att Wiman skulle ha stätt i otillbörligt förhållande till en i socknen bosatt gift kvinna. Wiman begärde 200 kr. i ersättning samt yrkade, att svar. måtte åläggas att i ortens tidningar införa rättens utslag. Svar. som inlämnade en längre skrift affattad i sådana ordalag, att rättens ordförande fann olämpligt uppläsa densamma, erkände, att han omtalat, det Wiman för flera personer skrutit af sitt förhållande till den åsyftade kvinnan.
Vid nåsta sammanträde skall svar. komma personligen tillstädes.

Barnuppfostringsbidrag med 15 kr. i månaden i 15 år fordrar Otto Johansson i Klinte, att Karl Johansson i Sanda måtte förklaras skyldig utgifva till underhåll åt ett af kär. dotter framfödt gossebarn. Svar. förnekade faderskapet. Målet uppsköts till första dagen af tredje sammanträdet.

Tvist om utdikningsbidrag. O. Karlström, Lilla Atlings i Atlingbo, hade yrkat, att Fredrick Isenberg, Isums, måtte åläggas att deltaga i ett utdikningsföretag, som verkställts inom socknen.
Svar. vägrade ej att efter rättvis anlott deltaga däri, men dels vore han aldrig fordrad, dels ville han ej vara med om eller deltaga i några lånetransaktioner.
Kär. genmälte, att för nämda företags bedrifrande ett odlingslån å 10,000 kr. upptagits, samt yrkade att svar., fast han ej varit med och sökt lånet, måtte dömas skyldig att deltaga däri. Målet uppsköts för vidare ut redning till nästa sammanträde.

För hemfridsbrott hade länsman Lindström tilltalat drängen Olof Håkansson, Norrgårda i Hamra. Den tilltalade skulle näml. på julaftonen med våld ha inträngt i handl. Hanzéns lokal å Burgsvik för att våldföra sig på dennes biträde.
Svar. medgaf, att han inträngt i boden, men ej i den onda afsikten som åkl. påstod, utan blott därför att han ville ha något godt. Tvänne vittnen hördes, som sett den tilltalade vara rusig och bråka och hört honom utfara i hotande ordalag. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.

För djurplågeri var rättaren Johan Bengtsson, Bara i Etelhem, instämd. Svar. erkände, och faller utslag 14 Febr.

För olaga laxfiske voro kustsergeanten Christersson, kustroddare Ahlberg samt ett tiotal andra laxfiskare instämda. De skulle näml. ha i öppna sjön och i strid motlag om fiske i dylik sjö ha idkat laxfiske med fastsatta laxanglar, till stort men för drifgarnsfisket.
De tilltalade sade sig ha idkat fisket utom svenskt område eller öfver en geografisk mil från närmsta land.

Om förmånsrätt i konkursbo. Handl. J. W. Odin å Klintehamn hade instämt sysslomännen i godsägare Wöhlers konkursmassa med yrkande omerhållande af förmånsrätt för en fordran som han hade inämde konkursmassa.
Han hade nämligen förra våren med herr Wöhler uppgjort -kontrakt om leverans at gödning till omkr. 60 tunnland sockerbetor samt därvid kontraktsenligt betingat sig samma betalningsvilkor som sockerfabriken. Gäldenären, som upplysningsvis hördes, vitsordade denna uppgift. Konkursmassan bestred kär. förmånsrätten.
Yttrande vid nästa sammanträde.

Det sedan fjärde sammanträdet i höstas uppskjutna målet emeilan C. J. Andersson i Öja samt handl. Victor Hanzén å Burgsvik förekom ånyo. Kär. bestrider herr Hanzéns rätt att fortfarande behålla den honom tillhöriga egendomen, emedan svar. ej fullgjort de frakter han åtagit gig och emedan aftalet emellan kär:s bustru och hr Hanzén vore ogiltigt. ILemnade en förteckning på egendomen, som skulle vara värd 666 kr. Svar., som ansåg värdet vara för högt, vägrade utlemna egendomen förrän han får uppbära 500 kronor i ersättning, samt höll sig blott till kontraktet.

Vägtvisten mellan Anton Berglund, Bjerges i Lye, och Ungbåtels åboar i Stånga förekom ånyo. Svar. hade inkallat tre vittnen, af hvilka L. Pettersson från Ala vore den, med hvilken kontraktet uppgjorts, emedan han vid den tiden varit ägare till det hemman, som har den omtvistade vägen till utfartsväg. Vittnena vitsordade svar:s uppgifter om att meningen vore den, att Ungbåtels skulle hafva vägen till utfartsväg. samt att Berglund i vederlag därför erhållit det vid skiftet utlagda vägområdet, samt dessutom af L. Pettersson uppburit 100 kr. i ersättning. Parterna yrkade ansvar å hvarandra. Utslag 14 Febr.

Norra häradsrätten.
(Vårtingets första sammanträde).
Slagsmålet i Halla. Detta sedan föregående rättegångstillfälle uppskjutna mål förevar nu ånyo, och hade målsägaren inkallat tre vittnen. Dessa berättade enstämmigt, att drängen E. Larsson vid det förut omtalade dansgillet under det dansen var i gång, utan anledning satt krokben för målsägaren, Viktor Jakobsson, hvilken därvid fallit framstupa på marken. Att svar. utdelat något slag hade endast ett af vittnena sett. Svar. nekade fortfarande för hvad som lades honom till last, och då han ansåg sig ha lidit men af den mot honom anhängiggjorda rättegången, yrkade han ansvar på kär. för ärekränkning samt begärde 90 kr. i ersättning för den skada han lidit af rättegången. Målet öfverlemnades, och faller utslag 14 Februari.

Djurplågorimålet mot hr V. von Corswant å Stafva samt dennes fogde, Blidberg, öfverlemnades denna gång till rättens pröfning. Först afhördes dock fem vittnen, hvilka intygade, att märren varit skadad å lokstaden. Hon hade haft två öppna sår och dessa hade icke ägnats annan vård än den, att en tom kaffesäck lagts mellan sellokorna och såret. men härigenom hade endast skafningen ökats. Äfven intygade vittnena, att de hört hr von Corswant förklara sig vara den, som svarade för djuren. Detta bestreds fortfarande af hr Blidberg, som förklarade sig vara den, hvilken hade ansvaret för djuren anförtrodt åt sig.
Åklagaren yrkade, att såväl von Corswant som Blidberg skulle fällas till ansvar för djurplågeri, men B. anhöll att von C. måtte skiljas från målet. Utslag 14 Febr.

Brunnsgräfvare Smålander har otur i sitt mål om mened mot landtbr. Pettersson, Enge i Gammalgarn samt dennes sex vittnen i ett redan utageradt mål. Som bekant har Smålander stämt de sex vittnena därför att de i det här antydda, afslutade målet, på Petterssons anstiftan skolatha begått mened. Nu har S. gång efter annan haft uppskof för inkallande af vittnen, hvilka skolat bevisa, att mened ägt rum, men alla de inkallade vittnena ha varit i djupaste okunnighet om allt, som rört målet. Till detta rättegångstillfälle hade 8. åter inkallat tre vittnen, hvilka emellertid ej iakttagit inställelse utan i stället till rätten inlemnat en skrift, däri de förklarade sig ej ha någon kännedom om den sak, som här vore i fråga.
Men Smålander förlorade icke modet för det.
— Så får jag väl anhålla om nytt uppskof då — sade han lugnot. — Jag har fera vittnen, må I tro, och dem ska ja ha hit.
Och uppskof fick Smålander till 14 Febr.

För hemfridsbrott och misshandel var hemmansägaren Adolf Larsson, Alsarfve i Ardre, instämd. Han skulle lördagen 6 November i berusadt tillstånd ha trängt in i hemmansägaren T. Jakobssons, Vesterbys i Adre, boningsrum, där uppträdt bråkigt och störande samt slutligen misshandlat målsägaren.
Svar. bestred riktigheten af stämningen. Han hade väl sagda dag varit vid Vesterbys och äfven varit inne i boningshuset men ej hos Jakobsson. Han hade endast besökt gårdens dräng, som bjudit honom dit.
För förebringande af bevisning uppsköts målet till 14 Febr.

Följ väglagen! Fyra hemmansägare från Halla och Östergarn voro instämda att stånda ansvar för det de icke i enlighet med väglagens bestämmelser flyttat utmed deras vägstycken stående gärdesgårdar på stadgadt afstånd från vägen och ej heller upptagit nödiga afloppsdiken vid vägsidorna.
Svarandena erkände sina förseelser, och faller utslag 14 Febr.

Han krusade inga korpraler. Drängen Emil Ekström, Hanes i Endre, var instämd för våld å allmänna väg. Han hade 2 Januari å allmänna vägen genom Endre, strax vid Kvie gård utan anledning öfverfallit och slagit drängen Adolf Weström, hvilken äfven är korpral vid infanteriregementet.
Svar, hade först bedt målsägaren att få röka på dennes cigarr. Då nu målsäg. skulle framtaga en annan cigarr för att gifva svar., tilldelade denne honom ett slag öfverögat så att detta igensvullnade samt ett slag öfver näsan, så att hon sprang i blod.
Svar. utropade därpå:
— Tror du, att jag vill ha din cigarrstump? Och inte heller krusar jag dig, fast du är korpral.
Svar. erkände våldet, och svar. begärde 15 kr. i ersättning för sveda och verk. Utslag 14 Febr.

För misshandel mot kanalarb. O. Larsson var kanalarb. Axel Lindström-Hult instämd.
Men Hult hade ej iakttagit inställelse, hvadan han därför dömdes till 15 kr. böter samt ålades att vid 50 kr. böter iakttaga inställelse 14 Febr., till hvilken dag målet uppsköts.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Januari 1898
N:r 10

Publicerat

Hastig död.

Enkan Wilhelmina Ädel från Garda, som vistades hos sin dotter i Gerum, skulle sistlidne lördag göra ett besök hos någon bekant. Under det den åldersstigna kvinnan höll på att kläda sig, föll hon plötsligt till golfvet och var inom några minuter ett stelnadt lik. Dödsorsaken var antingen hjärtförlamning.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Januari 1898
N:r 10

Publicerat

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1897:

Gothems socken: födda 12 (5 m. 7 kv.), döda 7 (1 m. 6 kv.), inflyttade 35 (21 m.
14 kv.), utflyttade 28 (12 m. 16 kv.), vigde 4 par, folkmängd 31/12 640, ökning 12, församlingens äldste 90 år;

Norrlanda socken: födde 8 (5 m. 3 kv.), döde 7 (6 m. 1 kv.), inflyttade 17 (7 m. 10 kv.), utflyttade 21 (14 m. 7 kv.), vigde 1 par, folkmängd 31/12 307, minskning 3, församlingens äldste 82.
Hela pastoratets folkmängd 947.

Endre socken: födda 7 (4 m. 3 kv.), döda 5 kv., inflyttade 63 (28 m. 35 kv.), utflyttade 72 (83 m. 39 kv.), vigde 1 par, folkmängd 31/12 350, minskning 7;

Hejdeby socken födda 3 (1 m. 2 kv.), döda 8 (3 m. ö kv.), inflyttade 54 (22 m. 32 kv.), utflyttade 45 (23 m. 22 kv.), vigde 2 par, folkmängd 31/12 209.
Hela pastoratets folkmängd 559.

Vall socken: födda 3 (2 m. 1 kv.), döda 4 (1 m. 3 kv,), inflyttade 27 (14 m, 13 kv.), utflyttade 23 (12 m. 11 kv.), vigde 3 par, folkmängd 31/12 300, ökning 3;

Hogrän socken: födde 5 (3 m. 2 kv.), döda 4 (1 m. 3 kv.), inflyttade 19 (9 m. 10 kv.), utflyttade 19 (8 m. 11 kv.), vigde 1 par, folkmängd 340, ökning 1.
Hela pastoratets folkmängd 640.

Hörsne med Bara: földa 8 (4 m. 4kv.), döda 7 (3 m. 4 kv.), inflyttade 39 (19 m. 20 kv.), utflyttade 39 (16 m. 23 kv.) vigde 3 par, pastoratets folkmängd 31/12 384, ökning1.

Alfva socken: födda 8 (2 m. 6 kv.), döda 7 (2 m. 5 kv.), inflyttade 44 (21 m. 23 kv.), utfyttade 64 (29 m. 35 kv.), vigde 2 par, folkmäugd 31/12 476, minskning 19.

Hemse socken: födda 23 (13 m. 10 kv.), döda 10 (ö m. 5 kv.), inflyttade 74 (32 m. 42 kv.), utflyttade 60 (28 m. 32 kv.), vigde 4 par, folkmängd 796, ökning 27.
Hela pastoratets folkmängd 1,272.

När socken: födda 24 (9 m. 15 kv.), döda 19 (8 m. 11 kv), inflyttade 30 (13 m. 17 kv.), utflyttade 45 (24 m. 21 kv), vigde 5 par, folkmängd 1,021, minskning 10;

Lau socken: födda 12 (6 m. 6 kv.), döda 5 m.. inflyttade 28 (17 m. 11 kv.), utflyttade 24 (11 m. 13 kv.), vigde 3 par, folkmängd 81/12 523, ökning 11.
Hela pastoratets folkmängd 1,544.

Hejde socken: födda 9 (4 m. 5 kv.), döda 8 (4 m. 4 kv.), inflyttade 52 (28 m 24 kv.), utflyttade 31 (15 m. 16 kv.). vigde 1 par, folkmängd 31/12 595, ökning 22;

Väte socken: födda 11 (6 m. 5 kv.), döda 5 (3 m. 2 kv.), inflyttade 47 (24 m. 23 kv.), utflyttade 46 (19 m. 27 kv.), vigde 5 par, folkm. 31/12 574, ökning 7.
Hela pastoratets folkmängd 1,169.

Sanda socken: födda 17 (12 m. 5 kv.), döda 18 (5 m. 13 kv.), inflyttade 46 (20 m. 26 kv.), utflyttade 38 (16 m. 22 kv.), vigde 2 par, folkmängd 31/12 822, ökning 7;

Mästerby socken: födda 5 (2 m. 3 kv.), döda 9 (7 m. 2 kv)., inflyttade 28 (11 m. 17 kv.), utflyttade 25 (10 m. 15 kv.), vigde 8 par, folkmängd 31/12 384, minskning 1;

Vestergarn socken: födda 6 (4 m. 2 kv.), döda 9 (4 m. 5 kv.), inflyttade 14 (4 m. 10 kv.), utflyttade 24 (10 m. 14 kv.), folkmängd 308, minskning 13.
Hela pastoratets folkmängd 1.509.

Hablingbo socken: födda 7 (4 m, 3 kv.), döda 13 (6 m. 7 kv.), inflyttade 24 (14 m, 10 kv.), utflyttade 37 (15 m. 22 kv.), vigde 1 par, folkmängd 31/12 586, minskning 19;

Silte socken: född 1 kv. döda 4 (3 m. 1 kv.), inflyttade 6 (2 m, 4 kv.), utflyttade 10 (4 m. 6 kv.), folkmängd 31/12 337, minuskning 7.
Hela pastoratets folkmängd 923.

Vamlingbo socken: födda 13 (5 m. 8 kv.), döda 5 (1 m. 3 kv.), inflyttade 25 (18 m. 19 kv.), utflyttade 34 (23 m. 11 kv.), vigde 8 par, folkmängd 3!/12 729;

Sundre socken: föddr 8 (2 m. 6 kv.), döda 4 (1 m. 3 kv), inflyttade 17 (11 m. 6 kv.), utflyttade 13 (6 m. 7 kv.), vigde 1 par, tolkmängd 31/12 215, ökning 8.
Hela pastoratets folkmängd 944.

Grötlingbo socken: födda 8 (3 m. 5 kv.), döda 8 (5 m. 3 kv.), inflyttade 18 ( 9 m. 9 kv.), utflyttade 28 (16 m. 12 kv.), vigde 3 par, minksning 10, folkmängd 31/12 619;

Fide socken: födda 4 (3 m. 1 kv.), döda 1 kv., ivflyttade 12 (6 m. 6 kv), utflyttade 11 (6 m. 5 kv.), vigde 1 par, folkmängd 302, ökning 4.
Hela pasteratets folkmängd 921.

Hangvar socken: födda 23 (14 m. 9 kv.); döda 14 (9 m. 5 kv.), inflyttade 51 25 m.
26 kv), utflyttade 37 (14 m. 23 kv.), vigde 5 par, folkmängd 31/12 929, ökning 23;

Hall socken: födda 3 (I m. 2 kv.), döda 5 (8 m. 2 kv.), ioflyttade 16 (8 m. 8 kv.), utflyttade 16 (7 m. 9 kv.), folkmängd 31/12 240, minskning 2.
Hela pastoratets folkmängd 1,169.

Dalhems socken: födda 11 (6 m. 5 kv.), döda 7 (4 m. 3 kv.), inflyttade 48 (20 m. 28 kv.), utflyttade 36 (16 m. 20 kv’), vigde 4 par, fölkmängd 532, ökning 16.

Ganthems socken: födda 7 (2 m. 5 kv), döda (1 kv), inflyttade 13 (5 m. 8 kv.), utflyttade 14 (11 m 3 kv.), vigde 2 par, folkmängd 303, ökning 5.

Halla socken: födda 7 (5 m, 2 kv.), döda 3 (1 m. 2 kv.), inflyttade 43 (25 m. 18 kv.), utflyttade 40 (24 m. 16 kv.), vigde 2 par, folkmängd 261, ökning 7.
Hela pastoratets folkmängd 1,096.

Källunge socken: födda 3 (1 m. 2 kv), döda 7 (4 m. 3 kv.), inflyttade 26 (10 m. 16 kv.), utflyttade 23 (8 m. 15 kv.), vigde 3 par, folkmängd 235, minskning 1.

Vallstena socken: födda 5 (2 m. 3 kv.), döda (4 kv), inflyttade 11 (6 m. 5 kv.), utflyrttade 21 (13 m. 8 kv.), vigde 1 par, folkmängd 335, minskning 9.
Hela pastoratets folkmängd 570.

Garda socken: födda 11 (8 m. 3 kv.) inflyttade 22 (14 m. 8 kv), utflyttade 33 (17 m. 16 kv.), vigde 2 par, folkmängd 474.

Etelhems socken: födda 11 (6 m, 5 kv.), döda 9 (4 m. 5 kv.), inflyttade 72 (36 m. 36 kv.), utflyttade 55 (26 m. 29 kv.), vigde 8 par, folkmängd 553, ökning 19.
Hela pastoratets folkmängd 1,027.

Veskinde socken: födda 19 (14 m. 5 kv.), döda 11 (4 m. 7 kv.) inflyttade 98 (41 m. 57 kv.), utflyttade 57 (22 m. 35 kv.), vigde 5 par, folkmängd 700, ökning 49.

Bro socken: födda 8 (6 m 2 kv.), döda 6 (4 m. 2 kv.), inflyttade 37 (20 m. 17 kv.), utflyttade 28 (13 m. 15 kv.), folkmängd 309, ökning 11.
Hela pastoratets folkmängd 1,009.

Östergarn socken: födda 3 (1 m. 2 kv.), döda 9 (7 m. 2 kv.), ivflyttade 31 (14 m. 17 kv.), utflyttade 29 (14 m. 15 kv.), vigde 1 par, folkmängd 646, minskning 5.

Gammalgarn socken: födda 12 (6 m. 6 kv.), döda 7 (3 m. 4 kv.), inflyttade 13 (10 m. 3 kv.), utflyttade 15 (5 m. 10 kv.), vigde 1 par, folkmängd 449, ökninvg 3.

Ardre socken: födda 6 (3 m. 3 kv.), döda 2 (1 m. 1 kv), inflyttade 17 (10 m. 7 kv.), utflyttade 28 (16 m. 12 kv.), folkmängd 489, minskning 7.
Hela pastoratets folkmängd 1.584.

Levide socken: födde 10 (5 m. 5 kv.), döda 6 (1 m. 5 kv.), inflyttade 34 (15 m. 19 kv.), utflyttade 27 (12 m. 15 kv.), vigde 2 par, folkmängd 532, ökning 11;

Gerum socken: födda 3 (2 m. 1 kv.), döda 4 (38 m. l1 kv.), inflyttade 11 (6 m. 5 kv.), utflyttade 20 (13 m. 7 kv.), folkmängd 170, minskning 10.
Hela pastoratets folkmängd 702.

Ejsta socken: födda 12 (4 m. 8 kv.), döda 7 (4 m. 7 kv.), inflyt:ade 17 (10 m. 7 kv.), utfyttade 25 (12 m. 13 kv.), vigde 3 par, folkmängd 599, minskning 3;

Sproge socken: födda 7 (2 m. 5 kv.), döda 10 (2 m. 8 kv.), inflyttade 18 (10 m. 8 kv.), vigde 2 par, folkmängd 345, minskning 3.
Hela pastoratets folkmängd 944.

Fardhem socken: födda 4 m. döda 6 (5 m. 1 kv.), inflyttade 25 (12 m. 13 kv), utflyttade 26 (16 m. 10 kv.), Vigde 1 par, folkmängd 334, minskning 3.

Linde socken: 9 (3 m. 6 kv.), döda 8 (6 m. 2 kv.), inflyttade 50 (28 m. 22 kv.), utflyttade 56 (26 m. 30 kv.), vigde 2 par, folkmängd 333, minskning 5.

Lojsta socken: födda ö (1 m. 4 kv.), döda 5 (3- m, 2 kv.), inflyttade 22 (8 m. 14 kv.). utflyttade 32 (12 m, 20 kv.), vigde 1 par, folkmängd 289, minskning 10 personer.
Hela pastoratets folkmängd 956.

Alskog socken: födda 9 (4 m. 5 kv.), döda 2 kv., inflyttade 17 (7 m. 10 kv.), utflyttade 18 (6 m. 12 kv.), vigde 5 par, folkmängd 462 ökning 6.

Lye socken: födda 6 (2 m. 4 kv.) döda 9 (7 m. 2 k.) inflyttade 17 (7 m. 10 kv.), utflyttade 19 (7 m. 12 kv.), vigde 3 par, folkmängd 293, minskning 5.
Hela pastoratets folkmängd 755.

Rute socken: födda 6 (4 m. 2 kv.), döda 10 (8 m. 7 kv.), inflyttade 20 (10 m. 10 kv.), utflyttade 29 (9 m. 20 kv.), vigde 3 par, folkmängd 526, minskning 13;

Fleringe socken: födda 8 (4 m, 4 kyv.), döda 8 (5 m. 3 kv.), inflyttade 27 (15 m. 12 kv.), utflyttade 27 (11 m. 16 kv.), folkmängd 366;

Bunge socken: födda 11 (3 m. 9 kv.), döda 9 (4 m. 5 kv.), inflyttade 82 (11 m, 21 kv.), utfyttade 31 (12 m. 19 kv.), vigde 2 par, folkmängd 557, ökning 4.
Hela pastoratets folkmängd 1.449.

Lärbro socken: födda 30 (16 m. 14 kv.) döda 20 (11 m. 9 kv.), inflyttade 74 (86 m. 48 kv.), utflyttade 82 (38 m. 44 kv.), vigde 5 par, folkmängd 1,310, ökning 2.

Hellvi socken: födda 9 (3 m. 6 kv.), döda 4 (8 m. 1 kv.), inflyttade 20 (14 m. 6 kv.), utflyttade 23 (9 m. 14 kv.), vigde 2 par, folkmängd 466, ökning 2.
Hela pastoratets folkmängd 1,776.

Othem socken: fodda 24 (10 m. 14 kv.), döda 17 (7 m. 10 kv.), inflyttade 92 (41 m. 51 kv), utflyttade 71 (34 m. 37 kv.), vigde 3 par, folkmängd 1,042, ökning 28.

Boge socken: födda 5 (3 m. 2 kv.), döda 8 (4 m. 4 kv.), inflyttade 17 (8 m. 9 kv.), utflyttade 16 (7 m. 9 kv.), vigde 3 par, follkmängd, 463, ökning 2.
Hela pastoratets folkmängd 1,505.

Martebo socken: födda 10 (4 m. 6 kv.); döda 10 (4 m. 6 kv.), inflyttade 34 (17 m. 17 kv.), utflyttade 60 (24 m. 36 kv.), vigde 3 par, folkmängd 321, minskning 26;

Lummelunda socken: födda 9 m., döda 9 (7 m. 2 kv.), inflyttade 37 (20-m. 17 kv.), utflyttade 62 (84- m. 28 kv.), vigde 1 par, folkmängd 412, minskning 25.
Hela pastoratets folxmängd 733.

Fole socken: födda 8 (4 m. 4 kv.), döda 4 (2 m. 2 kv.), inflyttade 43 (17 m. 26 kv.), utflyttade 41 (18 m. 23 kv.), vigde 4 par, folkmängd 411, ökning 6.

Lokrume socken: födda 7 (4 m. 3 kv.), död 1 m., inflyttade 26 (16 m. 10 kv.), utflyttade 55 (26 m. 29 kv.), vigde 4 par, folkmängd 400, minskning 23.
Hela pastoratets folkmängd 811.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 Januari 1898
N:r 1

Publicerat

Auktion Likmunds i Gerum.

Genom offentlig auktion, som torsdagen den 4 nästkommande November från kl. 11 f m. förrättas hos hemmansägaren Jacob Nilsson, Likmunds i Gerum, låta sterbhusdelägarne efter aflidne hemmansäg. Anders Edlund, Likmunds, till den mestbjudande försälja all boets kvarvarande lösegendom, såsom; fingerringar af guld, mat- och teskedar af nysilfver, en ny symaskin, vattenreservoar, en kittel, pannor af koppar; möbler, såsom: bord, stolar, sängställen, skänk m. m.; madrasser, sängkläder, linne- och gångkläder, en bättre skinnpels och fällar; kör- och åkerbruksredskap, såsom: en trilla, en kärra, arbetsvagnar, mullskopor m. m. m. m.
Godkände inropare erhålla betalningsanstånd till den 1 nästk. April.
Fardhem den 27 Okt. 1897.
Efter anmodan
L. O. NILSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Oktober 1897
N:r 168

Publicerat

Dödsfall Johan Niklas Larsson

Att min ömt och outsägligt älskade make Snickaren Johan Niklas Larsson, efter ett längvarigt lidande lugnt och stilla afled i sitt hem vid Mickelbys i Gerum söndagen den 17 Oktober 1897 kl. 8,30 f. m. i en ålder af 89 år 3 mån. 22 dagar, djupt sörjd och innerligt saknad af mig, en son, föräldrar broder, svärfader, släktingar, och månoa vänner, har jag den sorgliga pligten tillkännagifva.
Mickelbys i Gerum d. 18 Okt. 1897.
Vilhelmina Larsson.
Sv. Ps. 490.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Oktober 1897
N:r 164

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För att ha serverat spirituosa vid Arbetareföreningens samkväm hade allmänna åklagaren till i dag instämt skomakarne J. O. Österberg och E. A. Ekman, hvilka såsom af föreningen utsedda värdar plägat arrangera föreningens nöjestillställningar. Svarandena företräddes af vice häradshöfding Engström, som bestred stämningspåståendet. Samt vore visserligen att någon gång under dylika fester punsch och iskällardricka serverats, men; dessa varor hade värdarne själfva hemköpt och därpå bjudit festdeltagarne, som utgjorts endast af föreningens ledamöter, hvilka betalat inträde till samkvämen. Åklagaren bestred att servering skett endast åt föreningsledamöter. Uppskof på 14 dagar för närmare utredning.

Södra häradsrätten.
Utslag. Till skillnad 1 äktenskapet dömdes mellan Oskar Olssoh, Bjärs i Tofta, och hans hustru, som fick böta 200 kronor för äktenskåpsbrott.

— Till edgång i ett barnauppfostringsmål, anhängiggjordt af Alma Malmqvist i Levide, dömdes Lennart Lindlöf i Gerum.

— Äktenskapsskillnadsmålet mellan Karl Andersson och hans hustru Emma WieckelAndersson, Burgsvik, afskrefs.

— I jordatvisten mellan Ungbåtels åboar i Stånga och Bjerges åboar i Lye ogillades käromålet och kostnaderna kvittades.

— För olaga torghandel fick skomakare J. A. Johansson i Visby böta 25 kr., fru E. Danielsson och handl. A. Bergström, Visby, 50 kronor hvardera för två liknande förseelser.

—För olaga handel med maltdrycker dömdes förestånderskan för Etelhem gästgifvaregård att böta 10 kronor.

— I födorådstvisten mellan Helena Wennerström, kärande, samt J. Kollberg, Hexarfve, och E. Pettersson, Rodarfve i Fardhem, svarande, bifölls käromålet i sin helhet och båda svarandena ålades gemensamt utgifva 140 kronor i rättegångskostnader.

— Beträffande hästkrånglet mellan Nils Hansson och Karl Löfgren i Fröjel bifölls käromålet och svaranden skall utgifva kr. 39:84, som återstå på hästköpet.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Oktober 1897
N:r 154

Publicerat

En intressant utställning,

som förtjänar att uppmärksammas icke blott af trädgårdsodlare och landtbrukare utan äfven af den stora allmänheten, är den utställning som Gotlands trädgårdsodlareförening anordnat i goodtemplarlokalen vid Södra Murgatan och hvilken utställning öppnades i går.
Hvad som vid ett besök å denna utställning först drager uppmärksamheten till sig är det lyckade sätt, hvarpå de olika utställningsföremålen ordnats och den ötverskådlighet man därigenom har öfver utställningen i dess helhet. Men ännu mera värdt af uppmärksamhet är det faktum — hvilket vid en flyktig blick på namnlapparne genast konstateras — att flertalet utställare icke äro trädgårds odlare i den vanliga bemärkelsen, utan utgöres öfvervägande antalet af jordbrukare hvilka på sidan om sitt jordbruk äfven ägnat sig åt trädgårdsodlandets vackra och tacksamma arbete, Trädgårdsmästarne, de som hafva trädgårdsskötseln till speciell utkomstkälla, äro häri minoritet, och jämhögt med deras alster stå här »amatörträdgårdsmästarnes», om man så får kalla dem.
Inalles 35 utställare representera här den gotländska trädgårdsodlingen, hvilken här visar sig hafva gjort ett förvånande och glädjande uppsving
Bland utställningens många olika nummer — de torde uppgå till flera hundra — vilja vi påpeka några, som äro ägnade att draga särskild uppmärksamhet till sig. De äro till finnandes i Skäggs gårds rikhaltiga och intressanta afdelning, samt ihr Markus Larssons, Fårö, lilla samling. Skäggs utställer bl. a. 12 sorters gurkor, 8 sorters päron och 17 sorters äpplen. Häri ligger dock ej det märkvärdiga — ehuru dessa. föremål alla hvar för sig äro verkliga praktexemplar — utan däri, att samtliga alster äro odlade på myrjord, af hvilken prof äfven utställts. Här är alltså ett nytt uppslag för hrr myrodlare — att göra trädgårdsanläggningar å myrmark Och får man döma efter utställningen från Skäggs, så tyckes myrjorden framför all annan jord vara ägnad att gifva de yppigaste trädgårdsalster, både i fruktväg och i fråga om grönsaker. Skada blott att Skäggs icke hade denna utställning klar för Stockholmsutställningens sommarutställning. Där skulle den ha väckt uppseende och förvisgo eröfrat sin välförtjänta silfvermedalj. Utställningen kommer dock att i sin helhet sändas till höstutställningen i Stockholm och kommer nog att äfven nu blifva beaktad.
Hr M. Larsson, Fårö utställer vackra äpplen samt verkliga under af rotfrukter växta på Fårö föga fruktsamma flygsandsfält. Det ligger i dessa utställningsalster ett det vackraste bevis för hvad energisk odlingsflit kan uträtta. Och det är ej litet, att så i själfva ödemarken kunna trolla fram en liten lustgård med den yppigaste vegetation. Och ingen som ser herr Larssons utställningsalster kan tro att de växt på Fåröns karga flygsandsmark.
Prisbedömningen vid utställningen förrättades i går. Prisdomare voro: trädgårdsmästarne Charles W:m May och H. Lindh, Visby, extra kronojägare E. Lindskog, Tors i Bro, godsägare H. Wöhler, Veskinds i Veskinde och bokhb. Pettersson, Klintbys i Klinte, med trädg.-mäst.
A. Pettersson, Visby, som suppleant. Ingen af prisdömarne — utom hr Wöbler — deltog i utställningen såsom täflande; de hade ställt sina alster utom täflan.
Prislistan har följande utseende:

Klass 1.
Samling af päron, odlade på kalljord.
1:a. pris (diplom för större silfvermedalj): handl. C. H. Wallér, St. Hästnäs; 2:a pris (diplom för mindre silfvermedalj): Aktiebolaget Martebomyr, Prien oc Rosendals trädgård; 3:dje pris (diplom för bronsmedalj): Stafva trädgård.

Klass 2.
Samling af äpplen växta på kalljord.
1:a pris: handl. C. H. Wallér, St. Hästnäs; 2:a pris: A. B. Martebomyr och Stafva trädgård; 3:dje pris: Rosendals trädgård, Oskar Weström, St. Mörrby i Hörsne, frkn Katarina Wallin, Myre i Mästerby och G. Dahlström, Österby, kaptenskan Rubarth, Vägume Lärbro; extra pris (diplom för brons medalj): Marcus Larsson, Fårö, H. Wöbler, Veskinds i Veskinde; skoll. E. Dahlström, Follingbo; f. folkskoll. K. P. Wennersten, öster -om staden; landtbr. J. O. Pettersson, Magnsarfve i Ekeby; landtbr. Fohlin, St. Tollby i Fole; G. O. Thorell, Qvie i Martebo.

Klass 3.
Sten- och bärfrukter odlade på kalljord.
2:a pris: Rosendals trädgård, för plommon.

Klass 4.
Vindrufvor, odlade på kalljord i afskurna klasar.
2:a pris: Rosendals trädgård.

Klass 5.
Valnötter, hasselnötter och mullbär.
Intet pris utdelades.

Klass 6.
Kärn- och stenfrutt samt vindrufvor kulttverade i krukor eller växthus.
1.a pris (diplom för mindre silfvermedalj): Stafva trädgård och trädgårdsmäst. H. Lind, Visby (för vindrufvor).

Klass 7.
Torkad och syltad frukt, safter, frukt- och bärvin samt konserverade grönsaker 3:e pris: fru Louise Moberger, Visby, för valnötssaft, och J. Nilsson, Likmunds i Gerum, för torkad och syltad frukt samt saft.

Klass 8.
Ensamma fruktsorter.
I denna klass utdelades intet pris.

Klass 9.
Samling af köksväxter odlade på kalljord.
1:a pris: A. B. Martebomyr, jämte etthederspris (diplom för mindre silfvermedalj) åt trädgårdsmästaren därstädes hr John Wiberg.
2:a pris: Rosendals trädgård (trädg. mäst. A. Sjöström).
3:dje pris: Stafva trädgård (trädg.-mist. John Öhman) och Marcus Larsson, Fårö, den Ke med hedersomnämnande för odlingsflit.

Klass 10.
Ensamma köksväxter.
Extra pris: (diplom för bronsmedalj) J.R. Björkqvist, Visby, för pumpa och turkiska svärdsbönor; samt f. folkskoll. Wennersten, öster om staden, för potatis.
Dessutom har hedersomnämnande tilldelats följande utställare: P, O. Pettersson, Vesterväte i Väte, för äpplen; och fru Sofia Björkqvist, Bjerby i Sjonhem, för köksväxter.
Utställningen pågår i dag och i morgon och hålles öppen för allmänheten kl. 3-5 samt 7—-10 e. m.

Vid densamma hålles äfven frukt samt andra förfriskningar till salu af i smakfulla drägter klädda unga damer.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 September 1897
N:r 144

Publicerat

Skolväsendet på Gotland år 1896.

Stiftets båda folkskoleinspektörer ha i dagarne till domkapitlet inkommit med sina berättelser om folkskoleväsendet på ön 1896.

Norra inspektionsomnådet,
hvartill hörer Visby stad. Skoldistriktens antal var fortfarande 42, de egentliga folkskolorna 44, mindre folkskolorna 2, småskolorna 27 och fortsättningsskolorna 5, hvaraf en tillkom under året.
Undervisning i slöjd för gossar meddelades vid 23 folkskolor och dylik undarvisning för flickor i 17 skolor, således 2 mer än föregående år.
Vid skolorna voro anstälda 48 ordinarie folkskollärare, 3 ordinarie folkskollärarinnor, 1 e: o. folkskollärare, 2 e. o. folkskollärarinnor, 1 lärare och 34 lärar innor vid småskolorna samt 4 lärare och 2 lärarinnor för slöjden, hvilken i öfriga skolor handbafves af skolornas egen lärarpersonal. Fem lärarebeställningar voro under året vakanta och sköttes af vikarier. Inspektören klagar öfver svårigheterna att få vakanserna besatta.
Nytt skolhus uppfördes under året i Östergarn efter ritning af artisten A. H. Hägg, och betecknas detta som Gotlands hittills mest bekväma och stilfulla skolbygnad.
Områdets folkmängd utgjorde vid 1896 års sltt 99,339 personer och hade alltså ökats med 301 personer. Vid samma tid utgjorde antalet i skolålåern varande barn 4,160, med en ökning af 100 sedan föregående år.
Af dessa 4,160 barn undervisades 3,650 i folk- och småskolor, 79 i allmänt läroverk och fackskolor, 8 i abnormskolor, 83 i enskilda skolor och 48 i hemmen. Slutat sin lärokurs hade 269, af sjukdom eller annan anledning hade 17 barn saknat undervisning och om 6 felades uppgifter.
Skolgången förbättrades något under året, i det att medelprocenten af de faktiska skolbesöken, som 1895 utgjorde 90,45 proc. af skolpliktiga dagar, år 1896 uppgick till 92,97 proc., och om denna procent ökas med medelprocenten af frånvaro genom naturhinder, steg årets skolgångsprocent till 96,62.
Distriktet hade i tillgångar vid 1896 års början kr. 26,755:30, bidragen från distriktet jämte räntor utgjorde kr. 69,458: 78, af staten kr. 33,583: 47 och i öfriga inkomster kr. 4,912:11, alltså summa inkomster kr. 107,954: 36. — Utgifterna utgjorde samtidigt: till lärares aflöningar kr. 68,427:15, för skolbygnader och inventarier kr. 28,601:38, för undervisningsmaterial kr. 1,963: 72 ochi öfrigt kr. 17,808: 02, eller tillhopa kr 116,800: 27. Skulderna vil årets slut utgjorde 128,413 kr. och tillgångarna 24,595 kronor.
Inom distriktet funnos donationer till skolväsendet till ett sammanlagdt belopp af 15,480 kronor.

Södra inspektionsområdet.
Undervisningsanstalterna voro desamma som 1895, blott med den förändring, att småskolan i Fröjel förändrats till mindre folkskola, så att småskolorna äro 31, slöjdskolor för gossar 25, för flickor 30 och fortsättningsskolorna 11, hvartill kommer högre folkskolan i Klinte och skolan å Fridtorp i Vesterhejde.
Lärarepersonalen utgjordes af 39 ord. lärare, 6 ord. lärarinnor, 1 e. o. lärare 1 d:o lärarinna, 1 biträdande d:o, 1 lärarinna vid mindre folkskolan, 29 småskollärarinnor, 1 lärare i högre folkskolan och en folkskollärarinna & Fridtorp.
Folkmängden minskades under året med 118 personer till 22,685. Antalet barn i skolåldern utgjorde 3,173, d. v. s. nära 14 procent af folkmängden. Af dessa skolpliktiga barn ha 2,873 undervisats i folk- och småskolarna, 18 i allmänna läroverk och fackskolor, 6 i abnormskolor, 21 i enskilda skolor och 21 i hemmen; 217 barn hade afslutat sin lärokurs, 21 af sjukdom eller annan anledning ej åtnjutit undervisning; om ett barn saknades uppgift.
Skolgången var under 1896 jämnare än året förut. Medelprocenten af skolbesöken år 1895 var nämligen 90,1, år 1896 däremot 92,6; lägges härtill ofrivillig frånvaro för sjukdom och naturhinder, blir medelprocenten 97,5 ett i sanning vackert resultat, säger inspektören. Antalet skolor, i hvilka förfallolös frånvaro öfverstigit 1 procent, nedgick under förra året från 11 till 8.
De kontanta bidragen till skolväsendet belöpte sig från kommunerna till 39,704 kr. och från staten till 29,400. Utgifterna för lärarepersonalens aflöning i kontanter utgjorde 47,118 kr., för skolor och inventarier 16,596 kr. och för skolmatcriely 1,342 kr. Till de kontanta medlen kommo sedan värdena af naturapresta tionerna. — Distriktets skulder utgjorde vid årets slut 33,623 kr. och de kontanta — tillgångarna 15,118 kr. Uttaxeringen till skolväsendet på fyrk var lägst i Vall och Eskelhem med 14 öre, högst i Gerum och Etelhem med 54 öre.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 September 1897
N:r 139

Om Oss Drivs med WordPress