Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
att musikfuriren vid KA 3 Bo Andersson, som på tisdagsmorgonen försvann från Skarvgrundet i Fårösunds södra gatt, ännu är i livet. Draggningarna som pågick hela dagen i går gav heller inte något resultat. Andersson har troligen då han sökt ta sig över till en säkrare plats dragits ned i djupet av brottsjöarna. Den saknade räddningsflotten kom i går till rätta. Den hittades av fiskebröderna Arweson, Gothem, ca 5 distansminuter öster om Östergarnsholm. Av allt att döma hade flotten inte använts.
Musikfuriren vid KA 3 Bo Andersson är alltjämt spårlöst försvunnen. Även i dag har man haft draggningar i gång kring Skarvgrundet men utan resultat. Spaningsarbetet fortsätter emellertid. Andersson anställdes som 17-åring vid KA 3 1945 och har där på senare år svarat för bl. a. esskprnettstämman. Hans närmaste anhöriga är makan Gunvor, samt barnen Kristina och Birgitta samt moder Å Stockholm. Samtidigt som spaningsstyrkorna på måndagseftermiddagen för första gången sökte nå furir Andersson befann sig fru Andersson i Visby för en provsjungning för Radiotjänst. Hennes program som inleddes med folkvisan »Tänker du att jag förlorader är» ansågs så acceptabelt att det var meningen att delar därav skulle spelas in på tisdagen. Av naturliga skäl blev det nu ingenting av med inspelningen, inte heller med en inspelning som några musiker från KA 3 med musikflaggjunkare Leon Liljequist i spetsen planerade göra.
Uppkrupen på ett 100 meter långt skär, Skarvgrund i Fårösunds södra gatt, och i 25 sekundmeters storm Utan minsta vindskydd, satt på måndagskvällen en amatörfiskare från Fårösund, 25-årige musikfuriren vid KA 3 Bo Andersson. Försök att med raketer skjuta en lina över till skäret för att få över förnödenheter misslyckades. Vid 5-tiden i dag på morgonen lyckades livräddningsbåten från Skärsände la sig in till skäret. Detta var emellertid tomt, och det enda man fann var ett par handskar, som låg i ett ståvärn, som användes vid sjöfågelsjakt. Efterforskningarna fortsätter nu med hjälp av ett Catalina-plan och vedettbåten Granat från KA 3. Spaningarna koncentreras till ett område väster om en linje från Fårö ostspets söderut och norr om en linje österut från Östergarn. Det kan nämligen tänkas att Andersson under natten sökt ta sig över Fårösundsgattet på en livräddningsflotte, som ett av spaningsfartygen förlorade under natten, och på flotten drivit ut till havs. id tiden för tidningens pressläggning hade dock inga spår inrapporterats. Man kan dock inte utesluta tanken att Andersson efter de fruktansvärda timmarna i stormen och kylan på det ensamma skäret, som ligger mitt i södra farleden, blivit så apatisk att han utan att närmare tänka sig för gått i sjön för att söka ta sig i land på Bungestranden. Dit är det emellertid 400-500 meter och i den kraftiga sjöhävningen har han inte haft någon möjlighet att ta sig i land med livet i behåll. Det var vid 12-tiden på måndagen som Andersson i en mindre roddbåt en s. k. gotlandssnipa, som är avsedd för 2-3 personer, gick ut för att pröva lyckan med ett nytt spinnspö. Han överraskades av en nordvästlig storm och måste rädda sig i land på Skarvgrund. Sedan ett par fiskare vid 17-tiden observerat Anderssons situation och larmat KA 3 organiserades en räddningspatrull under ledning av stabsingenjör Lindblom. KA 3:s »Örnen» och en dansk trålare R 17 »Tryg» med förstärkt besättning gick ut till skäret för att söka rädda den nödställde. Stormen tilltog dock ständigt och det visade sig omöjligt att få kontakt med Andersson på grund av brottsjöarna kring grundet. Försök att med raketer skjuta över en lina till skäret för att få över mat och torra kläder lyckades ej. Vid midnatt hade man skjutit slut på raketerna. Andersson, som säkerligen blivit genomblöt redan under fisket och sedän frusit fruktansvärt i den kalla blåsten, syntes då springa omkring för att hålla sig varm. Undsättningsarbetet avbröts vid midnatt och fartygen återvähde. till Fårösund. En patrull sattes emellertid ut på närmaste strand och skickade strålkastarljus ut mot Skarvgrund för att den nödställde inte skulle, känna sig helt övergiven. Tidigt i morse gick livräddningsbåten från Skärsände, som legat på varvet i Fårösund, ut till grundet. Även Bungeörlotsarna gick ut med sin båt. Stormen hade nu bedarrat och vindstyrkan uppskattades till cirka 10 meter i sekunden. På skäret fann man som nämnts ett par handskar i det öppna ståvärnet och vidare påträffade man en roddbåt, vilken dock inte anses ha varit den som Andersson använt. Den torde i stället ha tillhört något fiskelag som varit i land på skäret och sedan lämnat båten kvar. I Fårösund bedrives nämligen ett visst slags fiske, varvid två båtar användes.
efter två hemska nätter till sjöss. Det var ett rent under att vi kom undan med livet, säger ing enjör Gösta Ringkvist från Lidingö, som tillsammans med ingenjör Ove Nordström i en nyinköp t fiskebåt skulle gå från Fårösund till Lidingö, men råkade ut för motor- och segelhaveri och fick tillbringa två hemska nätter till sjöss innan den manöverdugliga båten kl. 6.30 i morse strandade på Fårö. Det var en chans på tusen att vi skulle klara oss, fortsätter hr Ringkvist. Vi gick från Fårösund kl. 12 på söndagsmiddagen med den från Wilhelm Nilsson i Katthammarsvik inköpta båten Palmen. I närheten av Gotska Sandön fick vi motorhaveri och satte då segel. Samtidigt blåste det upp mycket hårt. Bommen brast och seglet gick sönder. För att inte båten skulle kantra kapades riggen. Ankaret kastades ut med 150 meter lina, men man fick endast stundtals bottenkärmingar.Lä reling låg under vatten, men den tunga linan motverkade båtens krängningar, och det blev de ombordvarandes räddning. Ingenjör Nordström hade blivit sjukt i början av resan och ingenjör Ringkvist fick därför ensam arbeta i den redan natten till måndagen hårda stormen. Ing. Nordström ådrog sig en sträckning i ryggen då han skulle sätta segel och kunde sedan inte röra sig. Det var endast en halvtimmes gång från Fårösund som motorn gick sönder. Sedan båten blivit manöveroduglig kunde man inte göra mycket utan det var bara att hoppas att den tunga wiren skulle hålla båten på rätt köl. På måndagseftermiddagen blåste det upp ännu värre och man räknade med mer än 25 sekundmeters vindstyrka. Man såg en del båtar, men ingen observerade de nödställda, trots signaler. Natten till tisdagen såg man en del signalbloss — det var från sökandet efter den försvunne musikfuriren — och blossade själva, men det var fortfarande in, gen som observerade dem. Mellan kl. 2 och 4 fick de höra ett ljud som de inte kunde lokalisera. Efter en stund kom de dock underfund med att det var bränningarna vid Fårökusten. Sedan strandade båten mellan två rev på nordsidan av Fårö, och sedan kunde de ombordvarande ta sig i land. De fick Fårösundsfurir spårlöst försvunnen gå en halvtimme innan de kom till någon boning, det var hos familjen Söderdahl vid Marpis. Därifrån underrättades pr telefon myndigheterna om de bådas räddning. Ingenjör Nordström bäddades ned och han kryade snart på sig, och det är nu ingen fara med honom. strandningen blev båten stående på en pall på endast 2 dm vatten. De ombordvarande inväntade dagningen och såg då att de endast var 25 m från land. Iförda flytvästar och hånande i varandra tog de sig i land. Då de inte visste var de hamnat försökte de bärga en del proviant och kläder, men det misslyckades i den höga sjön. Ringkvist lyckades dock ta sig ombord igen och bärgade bl. a. kompassen. Sedan hittade de en stig som de följde och kom då till Marpis vid 6-tiden på morgonen. Ingenjör Ringkvist verkade pigg trots de två fruktansvärda dygnen till sjöss. Men han är också van sjöman, då han tidigare tjänstgjort på fartyg. Sedan reaktionen släppt skall han nu närmast se till båten. Den ligger på sandstrand och \’det verkar som om den inte fått några större skador vid strandningen. Troligen har dock en del bord blivit bräckta för när båten stod på pallen var det en meter högt vatten i den. Mariningenjören vid KA 3 har besiktigat båten i dag. Han beräknar att bärgning och iståndsättande av båten går på minst 10.000 kr. Båten som var värd 20.000 kr var försäkrad för endast 6.000 kr och ägarna kommer inte att bärga den. De reser i dag hem med s/s Dirken från Slite.
som sammanträder den 6 oktober, har som suppleant för landsfiskal Berthil Bonde, Slite, som anmält förfall, inkallats suppleanten löjtnant Carl Eklund, Fårösund.
På Gotska Sandön sitter nio personer som inte haft någon möjlighet att rösta. De har inte fått något röstlängdsutdrag och någon poströstning har inte kunnat ordnas för dem. Vid tidigare val har en posttjänsteman från Fårösund rest ut till ön, men det var under beredskapen när det var mera folk där ute. I år finns inte Gotska Sandön upptagen bland postens tillfälliga »röststationer». — Vi lever helt i en värld för oss, är den förklaring som fyrvaktaren på Gotska Sandöns fyr gav när Sv. D. fick telefonkontakt med honom på söndagen. Vi begärde röstlängds-utdrag men har inte fått några, så i år får vi avstå från att rösta. Fyrmästare Herlin och hans fru har rest in till Fårösund för att rösta men deras röster är de enda som avlämnas från ön i år. — När begäran om röstlängdsutdrag kom från Gotska Sandön ringde vi en valbyrå i Stockholm och bad dem undersöka vilka möjligheter det fanns att ordna röstning där ute, säger valnämndens ordförande i Fårö kommun, hr Birger Larsson. De hörde med posten och fick beskedet att det inte kunde ordnas någon station på ön. Den fanns inte upptagen i postens förteckning över tillfälliga stationer. F. ö. har valdeltagandet varit större än väntat i Fårö. Redan mitt på dagen hade 300 av kommunens 622 röstberättigade avgivit sina röster.
Fortifikationsförvaltningen har begärt 60.000 kr för att i Gotlands kustartillerikårs förutvarande sjukstuga inreda en för försvaret och Gotlands läns landsting gemensam tandpoliklinik. Samtidigt begärs byggtillstånd. I ett mellan fortifikationsförvaltningen och landstinget träffat preliminärt hyreskontrakt anges att landstinget för fem år hyr lokalerna, avsedda att gemensamt med kronan disponeras för tandvårdsändamål, mot en årlig ersättning av 2.000 kr. En lokal skall landstinget dock disponera ensamt.
vikt vid olyckor till sjöss. På initiativ av Marindistriktet äger i dag en konferens rum på Fritidshemmet i Fårösund. Syftemålet med konferensen är att åstadkomma en samordning av Sjöräddningstjänsten på Gotland. Efter överläggningarna förflyttade sig deltagarna till marinhamnen och där blev det demonstration av raketskjutning.
Livräddningsbåten Bror Ulrich av Hoburgen men en del av dess besättning.
General Ivar Backlund som fungerar som ordf., hälsade välkommen och framhöll att meningen med konferensen är, att de berörda parterna skall lämna en redogörelse för vars och ens resurser för att på så sätt få fram en helhetsbild av vad sjöräddningstjänsten kan åstadkomma på Gotland. Kanske också för att göra den ännu mera effektiv. I konferensen deltar representanter från Marindistriktet, Kustartilleriförsvaret, Tingstäde radio, länsstyrelsen, Sjöräddningssällskapet, tullverkets kustbevakning och lotwerket. Kapten Jonas Beer framhöll sedan i ett anförande, att det är en oskriven lag att var och en gör vad han kan för att hjälpa nödställda till sjöss. Marindistriktets önskemål är att samordningen av hjälpmöjligheterna blir så effektiv som möjligt. Med hjälp av en skiss visade tal. att under de senaste tio åren har inte mindre än 21 strandningar inträffat kring norra Gotlands kuster. Av dessa har 11 inträffat vid Fårösunds norra gatt och 4 vid Fårösunds södra gatt. Representanten för Sjöräddningssällskapet, livbåtsbefälhavaren Gottfrid Kihlman, Sundre, frambar en hälsning från ordf. i sällskapet, kapten Hans Hansson. Tal. framhöll, att det var av nöden att konferensen kommit till stånd, och han framhöll vidare att det nu finns sex livräddgningsstationer; Gotska Sandön och Stora Karlsö är här medräknade. Hr Kihlman pekade på den stora vikten av att så fort man får kännedom om att en olycka inträffat till sjöss, man går till närmaste telefon och begär »Sjöräddning» (se f. ö. sid. 5 i telefonkatalogen, Gotlandsdelen). Då kommer man i förbindelse med Tingstäde radio, som sedan omedelbart larmar närmaste livbåtsstation. Tal. ansåg att chefen på radiostationen bör ha fria händer att larma vilken myndighet som han anser för att få en effektiv hjälptjänst. Av kapten Hansson hade tal. i uppdrag att efterhöra konferensens intresse av en patrullerande livbåt i Fårösund. Sedan landsfogde Wannstedt redogjort för polisorganisationen på Gotland och dess möjligheter att hjälpa till med sjöräddningen, talade kammarskrivare Gösta Marsing om de möjligheter som tullverkets kustbevakning har att hjälpa till. Han meddelade bl. a., att den 1 nov. kommer en ny kustpostering att inrättas i Slite och en tullkryssare att stationeras med 4 å 5 mans besättning. En av kustbevakningens i Visby bilar kommer att utrustas med polisradio och samma torde troligen bli fallet med tullkryssaren och därmed blir förbindelserna klara för Sjöräddningstjänsten. Lotsförman Carl Freijd, Visby, redogjorde för lotsarnas möjligheter att hjälpa till med sjöräddningen. Han nämnde att det finns sju lotsplatser på Gotland, och livräddningsbåten i Visby är närmast att betrakta som ett musieföremål. Den kommer dock i höst att ersättas med en ny motorlivbåt. Fyrmästare Lindholm på Stora Karlsö påtalade behovet av en ny teifonkabel mellan Karlsö och Gotland. Vidare ville han ha en räddningskryssare och mer personal. Kapten Beer talade om Marindistriktets resurser, när det gäller sjöräddning. Han sade att rapporteringen till Tingstäde radio i regel går bra. Det är dock viktigt att man talar om vilka åtgärder som vidtagits och att man meddelar när man kommit i land. Mariningenjör Sven Arne Lindholm gav en redogörelse för det livräddningsmateriel som Kustartilleriförsvaret förfogar över. Chefen för Tingstäde radio, förvaltare Fridlund, gav i ett anförande några glimtar av arbetet vid radiostationen i dess egenskap av sjöräddningscentral. Vid konferensen utdelades ett skriftligt förslag till överenskommelse mellan de av sjöräddningen berörda parterna. En liknande överenskommelse har tidigare gjorts på västkusten. Efter förhandlingarnas slut begav man sig till marinhamnen för att titta på raketskjutningar med bl. a. en s. k. negerdödare vars skott endast kostar fem öre pr styck.
