Tullen exproprierar mark i Fårösund?

Stockholm den 5. (H. B.) Generaltullstyrelsen hemställer hos k. m:t om bemyndigande att i den ordning, gällande lag föreskriver, expropriera ett till hemmanet Stux i Bunge socken, hörande område om 2,445 kvm., varå finnas uppförade expeditionslokal för tullstationen i Fårösund och bostad för stationens föreståndare jämte andra tullverket föreståndare jämte andra tullverket tillhöriga byggnader. Tullverket arrenderade området ifråga år 1874 på 50 år av handlanden J. P. Stuxberg mot en årlig avgäld av 11 riksdaler riksmynt. Arrendeavtalet förnyades år 1924 med nuvarande ägaren mot ett årligt arrende av 180 kr. Kontraktet utlöper den 1 januari 1930. Tullverket har erbjudit ägaren en köpeskilling av 1,000 kr. för området, men denne har begärt 3,000 kr. eller alternativt föreslagit utbyte av tulltomten mot ett därintill beläget, kronan tillhörigt, av flygstyrelsen disponerat område. Flygstyrelsen har emellertid ansett sig ej kunna avvara det område. Enligt generaltullstyrelsens åsikt bör tulltomten förvärvas för tullverkets räkning, framför allt då ej annan tomt står till förfogande för en flyttning av stationen och då en dylik flyttning torde kräva ganska stora kostnader. En expropriation av området är den lämpligaste lösningen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 November 1928
N:r 260

Fårösundslotsarna belönas för räddningsbragden?

Tre man av personalen vid Fårösunds lotsplats, nämligen lotsen E. O. D. Hamstedt, e. lotsen L. E. Stuxberg och e. båtbiträdet K. Broberg, föreslås hos lotsstyrelsen av lotslöjtnanten R. Boman till erhållande av belöning ur G. E. Westermarks och hans hustru Emelies belöningsfond, för det de den 18 oktober med fara för eget liv räddat besättningen å tyska ålsumpen revet vid Bungeör.
Lotsarna försökte förgäves i den grova sjön ta sig ut till det 50 m. från stranden liggande fartyget. Först efter stora ansträngningar lyckades man få över en lina till »Käthe», varefter besättningen ganska svårt medtagen kunde halas i land.
T. f. lotskaptenen Magnus von Heideman i Stockholm tillstyrker, att räddarna tillerkännas belöning för sin bragd. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Fredagen 2 November 1928
Nr 258

Gotlands järnväg firar 50-årsjubileum.

Den 10 september i år kan Gotlands järnväg se tillbaka såväl på en 50-årig gagnande verksamhet som också på 50 år av stadigt och målmedvetet framåtskridande, Här såväl som överallt annars mötte förslaget om en järnvägs anläggande häftigt motstånd, men klär lika väl som på andra platser där järnvägsplanerna efter hand togo verklighetens form, fanns en man, som förstod att övervinna svårigheterna. Det var dr Ernst Leijer, som i framsynt strävan att främja öns utveckling lyckades gendriva motståndet och skaffa de penningar, som behövdes för ändamålet. Dåvarande landshövdingen R. Horn nedlade liven ett energiskt arbete på lösande av detta problem.
Länets landsting gjorde början redan 1870 med en hänvändelse till statsmakterna om hjälp till järnvägens byggande, men fick avslag. Leijer förstod, att här måste Gotland taga saken i egna händer och igångsatte ett framgångsrikt agitationsarbete. Planerna voro från början ganska vittgående – man tänkte sig först en stambana från Visby till Dede i Follingbo, varifrån en bana skulle gå över Roma till Ronehamn och en annan över Tingstäde till Slite. På söder skulle så bibanor gå till Klintehamn och Burgsvik och på norr till Fårösund. I synnerhet de ekonomiska hänsynen ströko emellertid ned planerna högst väsentligt, och det nyssnämda järnvägsnätet krympte ihop till en första stambana Visby-Hemse. Kostnaderna för den första planen skulle gå på 3 millioner – för dåtidens förhållanden voro kostnaderna för den förkortade planen, c:a 1,300,000 kr., dryga nog. Visby stadsfullmäktige bidrogo 1875 med 500,000 kr. och i november detta år hölls första stämman för bildandet av Gotlands järnvägsaktiebolag. Dr Leijer kunde då efter runt fem års träget arbete meddela, att över 800,000 kr. tecknats för det planerade ändamålet – järnvägsbygget var säkerställt. Det var en betydelsefull dag och ett för en jämförelsevis fattig provins enastående resultat som uppnåtts. Statsmakterna visade också senare sin förståelse för denna gotlänningarnas strävan och lämnade ett statslån på 500,000 kr.
Dedelinjen övergavs och »södra stambanans» sträckning kom i stället att gå över Barlingbo. I maj 1877 påbörjades arbetet och bedrevs så raskt att banan redan följande höst var klar, och den 10 september 1878 ägde den högtidliga invigningen rum i närvaro av konung Oscar II. Den 57 km. långa sträckan mellan Visby hamn och Hemse var fullbordad. Byggnadsarbetet hade ej medfört några större svårigheter, då ju gotlandsterrängen erbjuder god byggnadsgrund. Kurvorna äro få och raklinjerna många och långa. Den nu längsta raklinjen är belägen mellan Hästnäs och Martebo och 11 km. lång. Banan blev smalspårig med en spårvidd av 3 fot, då man ansåg att denna bantyp väl skulle kunna upptaga den trafik, som här var att vänta, helst som man även på denna smala bana kan framföra bekväma och rymliga vagnar. Just denna bantyp är för övrigt den allmännast förekommande bland smalspåriga järnvägar.
Då Roma sockerfabrik 1894 började sin verksamhet, följde därmed ett allmänt uppsving för jordbruket, som på 80-talet på Gotland liksom på fastlandet lidit under lågkonjunktur. Man kunde åter börja tänka på järnvägsförbindelsernas utvidgande. Under den tid järnvägen varit i bruk, hade väl också folket alltmera börjat inse nyttan av densamma och värdet för ön av bättre kommunikationer. 1896 öppnades bansträckan Visby-Vestkinde, tre år senare förlängd till Tingstäde. Vid sekelskiftet förlängdes linjen söderut till Havdhem, varifrån 1908 banan drogs vidare till Burgsvik. Bibanorna till Klintehamn och Slite från Roma samt bibanan Hemse-Ronehamn färdigställdes även under denna byggnadsperiod. De ägdes alla tre av skilda bolag. Ronehamnsjärnvägen måste som bekant 1918 inställa driften, varpå den såldes och upprevs, ett för övrigt tämligen enastående förfarande. Den vid infanterikasärnernas byggande å Visborgs slätt byggda bibanan dit ut förlängdes sedermera till Hallvards i Västerhejde och äges, vad sträckan Visborgs slätt-Hallvards angår, av ett särskilt bolag. 1921 tillkom så å stambanan sträckan Tingstäde-Lärbro, vilken bansträckas terrasseringsarbeten utfördes av arbetslösa. 1924 slutligen tillkom den senaste järnvägslinjen å Gotland, den mellan Hablingbo och Klintehamn, tillhörande ett särskilt bolag men ansluten till Klintehamn-Roma järnväg. Om denna sistnämda bana medräknas, uppgår längden av de gotländska järnvägarna till sammanlagt 209 km.
Detta är i korta drag de gotländska järnvägarnas historia, och som sagt i september ha 50 år förflutit sedan den första bandelen invigdes. Mellan den dag, då banan av gamle kungen invigdes, och den dag idag är, ligger en särdeles vacker utveckling. Ehuru av ekonomiska omständigheter tvingad till en stor återhållsamhet och sparsamhet, har det dock lyckats järnvägsledningen att i stort sett följa med utvecklingen vad det tekniska angår och samtidigt genom klok organisation hålla omkostnaderna nere. Gotlands järnväg har inga I kl. salongsvagnar och moderna F-lok i stil med statens järnvägar, men vagnparken är gedigen och väl hållen, och den nytillverkning av såväl tredje- som andraklassvagnar, som ägt rum vid järnvägens egna verkstäder, tillfredsställer alla anspråk på modernitet och bekvämlighet, samtidigt som den ger ett högt betyg åt den hantverksskicklighet järnvägens verkstadspersonal besitter. Vad lokomotivparken beträffar är den moderniserad och förstärkt i den utsträckning förhållandena medgiva. Ej mindre än 5 med modern och bekväm materiel än 5 med modern och bekväm materiel utrustade bilomnibusslinjer, som stå under järnvägsbolagets direkta ledning, ombesörja trafik mellan på landkommunikation förut vanlottade trakter och järnvägen, vars linjesträckning härigenom kan anses ha blivit kompletterad. Gotlands järnväg har också i linjetjänsten uppifrån och äbda ned en god och beprövad personal, som med insikt och omsorg sköter materiel och trafik. Därom vittnar icke minst den omständigheten, att olyckor på gotlandsjärnvägarna äro så ytterst sällsynta. Ifråga om moderniseringen är även en annan sak att anteckna, nämligen trafikledningens initiativ att utbyta den tidigare använda skentypen mot en tyngre, i samband varmed en del broar omlagts. Tack vare dessa åtgärder och materielens förseende med moderna bromssystem, har körhastigheten kunnat avsevärt ökas och sommartiden flera tåg insättas, varigenom godstrafiken kunnat till största delen skiljas från passageraretågen, som även därigenom bjuda snabbare förbindelser.
Järnvägens förste styrelseordförande var militärbefälhavaren general Ernst von Vegesack, som 1881 efterträddes av auditören C. Suno Engström. Denne fick 1889 till efterträdare kronofogden Aug. Bokström, som kvarstod på denna post ända till sin död 1905. Till ordförande i styrelsen valdes då bankdir. Herman Pettersson, vilken fungerade till och med 1913. Till dennes afterträdare utsågs 1914 landshövd. G. V. Roos, som fortfarande bekläder ordförandeposten. Konsul Carl E. Ekman, som 1904 inträdde i styrelsen och under åren 1909-1921 fungerade som jourhavande ledamot av styrelsen, har från sistnämda ridpunkt varit och är fortfarande bolagets verkställande direktör.
Trafikchefer vid järnvägen under de gångna åren ha varit följande personer: R. Fogelström 1878-1883, O. Cederström 1883-1893 A. Boberg 1894-1895, A. Runeberg 1895-1920 och därefter T. Norström.
Må det tillåtas oss att inför det stundande jubileet gratulera Gotlands järnväg, dess ledning och dess personal till de vunna framgångarna och önska ett lyckosamt kommande halvsekel.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 28 Augusti 1928
N:r 201

Kustartilleriet på Visbybesök.

Ångaren Gotland hämtade igår ett par hundra man kustartillerister i Fårösund och förde dem till Visby, där de fingo använda kvällen till att se på staden. I natt återgick ångaren till Fårösund med kontinfenten, varefter trupptransport idag äger rum med samma ångare från Fårösund till Oskar Fredriksborg.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 15 Augusti 1928
N:r 190

Statsrådet Rosén

och de högre militärer, som under de senaste dagarna vistats här, avreste i går afton härifrån. Under gårdagen besöktes de militära anläggningarna i Tingstäde och Fårösund.
Ledningens fartyg »Svensksund» avgick i går afton härifrån till Nynäshamn, likaså ubåten Valen.

Gotlands Allehanda
Måndagen 13 Augusti 1928
N:r 188

Läkarvården vid Fårösunds flygstation.

K. m:t har bemyndigat generalfältläkaren att sluta avtal om bestridande av läkarvården vid Fårösunds flygstation, dels under augusti månads krigsövningar, då stationen kommer att vara tillfälligt rustad, och dels under den till Fårösund under tiden 1 sept.-13 okt. förlagda sjöflygskjutskolan. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Tisdagen 7 Augusti 1928
N:r 183

Fårösund.

28 maj.
Kommunalstämma.
Extra kommunalstämma hölls den 26 dennes i sparbankslokalen härstädes, för att behandla 2:ne inkomna ansökningar angående pilsnerdricksförsäljning. Stämman, som var fåtaligt besökt, biföll efter en livlig diskussion och sedan röstning företagits förelagda avsökningar. Detta innebär att hotellet får behålla sina gamla rättigheter och att pensionatet får servera pilsnerdricka i samband med
måltid.

Basar och idrottsfest.
Den nybildade Bunge Idrottsföraning kommer att i samband med idrottstävlingar anordna en basar den 9 och 10 juni. Platsen för såväl tävlingar somt basar blir den vackra ängen bredvid Bungemuseet. Då efter vad försports ett betydligt arbete nedlagts på anordrningarna, få vi hoppas att föreningens första steg mot utveckling resulterar i god publiktiliströmning.

Syringen.
Syföreningen Syringen hade lördag söndag kväll auktion på sina under vintern förfärdigade arbeten. Auktionen, som fortsatte med dans, var talrikt besökt men köplusten medelmåttig.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 Maj 1923
N:r 121

Nya hamn- och grundpenningstaxor å Gotland.

K. m:t har i enlighet med kommerskollegii förslag fastställt nya taxor å hamnavgifter i Visby, Kappelshamn, Fårösund, Kylley, Slite, Katthammarsvik, Ljugarn, Rone, Burgsvik, Klintehamn och Västergarn samt för lastbryggan i Lörje. De nya taxorna skola gälla intill utgången av år 1927. Samtidigt har k. m:t medgivit aktiebolaget Bungenäs kalkbrott att uppbära grundmeningar vid Bungenäs lastageplats samt fastställt taxa härför intill utgången av år 1927 i enlighet mad kammerskollegii förslag. Intill samma tid har Stockholms superfnsfatfabriksaktiebolag berättigats uppbära grundpenningar intill utgången av år 1927 enligt den i fjol fastställda taxan. (H. B.)

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 Maj 1923
N:r 109

Fårösund.

Fast is ligger nu i sundet från norra gattet till Skarfgrund, och sjöfart in till Fårösund är möjlig endast med tillhjälp af isbrytare.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Februari 1915
N:r 45

Visby skyttegille

hade såsom innehafvare Visborgs skyttegilles vandringspokal jämte tillhörande album i går anordnat täflan, i ensklld fält, skjutning vid Suderbys i Västerhejde. Ledare af täflingen var vaktmäst. O. Molin med biträda af tygund.-off. H. Johansson och furiren K. R. Karlsson. Ägaren af Suderbys, hr A. T. Persson, hade upplåtit sin våning för skyttarnas förplägnad och till expedition.
Prisutdelningen förrättades af tygförvaltare C. J. Wennersten ensligt följande lista:
Pokaltäflingen.
Visborgs skyttegilles vandringspokal för fältskjutning med tillhörande album eröfrades af Visby skyttegille för 36 träffar af en grwp bestående af brr C. J. Johansson, K. A. Johnsson, Holger Olsson, A. Ekvall och J. Olsson, Närmast kom Visborgs skyttegille mad 34 •träffar och Klintes skyttegille med 31 träffar.
Visby skyttegilles hedespris, en silf., verbägare, tillföll B. Barngren i Fårösunds kustart.-,det. såsom bäste skytt för dagen, 23 träffar.

Insatsskjutning.
III klass:

  1. B. Bomgren, Fårösund 10 träffar 5 kr.,
  2. G. Lindbom, Klinte 9 t. 4: —,
  3. C. J. Johansson, Visby 9 t. 4:—,
  4. J. Hagberg, Tingstäde 8 t. 3:
  5. A. Persson, Fide 8 t. 3:—,
  6. furir Ahlström, Visborg 8 t., 3:—,
  7. H. Olsson, Visby 7 tr. 2:50,
  8. A. Nyström, Fole 7 tr. 2:50,
  9. furir Levin, Visborg ?tr. 2:50,
  10. O. Johansson, Tofta 7 tr. 2:50,
  11. M. Larsson, Dede, 7 tr. 2:50,
    12 furir Åberg, Visborg 7 tr. 2:50,
  12. O. Cedergren, Burs 7 tr. 2:50,
    14, löjtn. Ekelöf, Visborg 7 tr. 2:50,
  13. J. vänder, Hafdhem 7 tr. 2:50
  14. C. Gahnberg, Tofta 7 tr. 2:50
  15. A. Möllerström, Dede 7 tr. 2:50,
  16. Hugo Johansson., Visby 7 tr. 2:50,
  17. L. Larsson, Barlingbo 7 tr. 2:50,
  18. A. Ekvall, Visby 7 tr. 2:50.
    II klass: 1:a pris A. Olsson, Hogrän 8 tr. 4 kr., 2. K. A. Johnsson, Visby 8 tr., 4:—, 3. E. Eriksson, Dede, i7 tr. 3:50, 4. K. Lindbom, Klinte 7 tr. 3:50 5. G. Eriksson, Visby 6 tr. 2:50, G. E. Gustafsson d:o 2:50, 7. H. Åkerbäck, Burs 6 tr. 2:50, 8. F. Wallin, Klinte . 6 tr. 2:50 ,9. G. Pettersson, Hogrän 5 tr. 1:—, 10. 248/3 Andersson, Visborg 5 tr. 11. V. Cedergren, Burs 5 tr. 1:—.
    I klass: la pris A. Nilsson, Barlingbo 6 tr. 3:—, 2. A. Engberg, Burs 5 tr. 2:—, 3. K. Dassow Visby 5 tr. 2: :- 4. A. Johansson, Dede 4 tr.

Extra skjutningar.
III klass:
1:a pris furir O. Wallin, Visborg 16 träffar 6 kr.,

  1. löjtnant E. Råberg, d:o 16 tr. 6:—,
  2. O. Cedergren, Burs 14 tr. 4:—,
  3. J. Söderberg, Visborg 14 tr. 4:—,
  4. furir J. Ahlström, d:o 14 tr. 4:—,
  5. O. Molin, Visby 13 tr. 3:—,
  6. B. Bomgren, Fårösund 13 tr. 3:—,
  7. furir K. Levin, Visborg 13 tr. 3:—,
  8. E. Friberg, Visby 13 tr. 3:—,
  9. B. Larsson, Fårösund 13 tr. 3:—,
  10. N. Kometh, Visby 12 tr. 2:-,
  11. O. Johansson, Tofta 12 tr. 2:—,
  12. J. Hagberg, Tingstäde 12 tr. 2:—,
  13. furir A. Åberg, Visborg 12 tr. 2:—,
  14. J. OIsson, Visby 12 tr. 2:—,
  15. J. Ekedahl, Ekeby 12 tr. 2:—,
    II klass: 1:a pris K. A. Jonsson,b Visby 12 tr. 4 kr., 2. 287/1 Johansson, 12 tr. 3:50, 3. G. E. Gustafsson Visby 12 tr. 3:50, 4. E. Eriksson, Dede 11 tr. 3:— 5. A. .Wedin, Fole 11 tr. 3:—, 6. P. \’Wallin, ,Klinte 10 tr. 1:50, 8. Arvid Johansson, Visby 10 tr. 1:50. I klass: 1:a pris A. Johansson, Dede 8 tr. 2 kr. 2. K. Högberg, Fole 7 tr. 1:—, 3. C. J. Lundén, Visby 4 tr. 1:—, Arvid Nilsson, Barlingbo 4 tr. 1—.
    Etter prisutdelningen höll tygförvaltare Wennersten ett kort varmhjärtadt fosterländskt tal, i hvllket tal. oetonade skytterörelsens betydelse, utbringade ett lefve för konung oh fosterland och framförde ett tack till värdfolket och till damerna som med skjuts utrest från Visby för att närvara vid täflingen, och slutligen till anordnarna af täflingen, hvilken af skyttarna allmänt betraktades som on af de mest välordnade fältskjutningar som någonsin förekommit .på Gotland.
    I täflingarna deltogo 99 skyttar och i täflingen om vandringspriset 13 föreningar.
    Hemresan skedde mad sista tåget för dagen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari
N:r 43