Etikett: Endre

Endre socken ligger öster om Visby.
Gårdsnamn: Allkvie, Bjärs, Bäcks, Endregårde Lilla, Endregårde Stora, Fjälls Lilla, Fjälls Stora, Hanes Lilla, Hanes Stora, Hulte Lilla, Hulte Stora, Kvie, Lere, Långhulte, Prästgården, Snauvalds, Stenstugu, Svenskens.

Publicerat

Gotlands landtmannaförening

har i dag hållit sammanträde å arbetareförsningens lokal.
I föreningen invaldes 7 nya medlemmar.
Ur styrelsen utlottades följande tre medlemmar: förvaltare A. Svennberg, d:r T. Sätervall och länsmejeristen G. af Wetterstedt, hvilka dock återvaldes med resp. 16, 18 och 14 röster. Närmast kom landtbr. A. Enderberg, Endre, med 4 röster.
Till revisorer valdes hrr Axel Enderberg i Endre och J. N. Wiman, Visby, med hr H. Wiman, Henriksdal, till ersättare.
Till diskussion upptogs därpå frågan: Ägnas tillbörlig uppmärksamhet här på Gotland åt svinskötseln? Frågan inleddes af länsmejerist Wetterstedt.
Inledaren besvarade frågan med nej, ehuru förutsättningarna för en inbringande afvel af dessa djur här äro särdeles gynsamma.
Hr J. N. Wiman framhöll att fläskpriset ej under senare tiden varit sådant att en export varit lönande. På Visby torg har dessutom priset varit så högt, att det varit alla skäl att låta varan stanna hemma. Om svinafveln sade tal., att den vore så godt som ingen. Och först på senare tid har ett slags export af lefvande djur ägt rum. Men priset har varit för högt för djuren. Hoppades och önskade, att saken skulle få en annan gestaltning till förmån för alla landtbrukare.
Hr A. Enderberg framhöll betydelsen af att använda skummjölk vid utfodring af. svin. Förvaltare Svennberg lämnade exempel på, att en förståndig svinafvel kan löna sig. Men då de måste köpas utifrån blir vinsten ringa. Beräknade omkr, 4 kr. vinst på ett 7 månaders svin. Framhöll vikten af att under de fyra första månaderna kraftigt utfodras, under femte månaden mindre starkt samt åter under 6—7 månaderna så kraftigt som möjligt. Meddelade, att man på Skäggs börjat att skaffa en stam af äkta yorkshiresvin, hvilka ju dock ej äro särdeles lämpliga för slakt men som vid korsning med vanliga landtsvin lämna en för slakt synnerligt god produkt. Framhöll hvilken stor vinst det vore att uppföda späd-, grisar, ej blott för öns eget behof utan t. o. m. för export. I fråga om hållande af gödsvin framhölls, att: detta lönade sig och ger god förtjänst med ett pris af 40 öre pr kilo.
Hr Broander, Eke, antog att hufvudorsaken till olusten för spädgrisars uppfödande låge i den s. k., oturen som många ha med djuren. Men det beror på djurägaren själf om hans arbete skall lyckas.
Han skall gifva såväl moderdjuret som spädgrisarne lämplig föda och lämplig förvaringsplats, och djuren skola trifvas och frodgaf.
Hr Björkman, Rosendal framhöll, att svinafveln berodde på konjunkturerna, De mindre landtbrukarne bör ha största förtjänst af svinafveln, hvaremot de större ej så ofta ha tillfälle att ägna denna art af djurskötsel tillräcklig uppmärksamhet.
Hr G. af Meiterstedt framhöll att anläggande af s. k. afvelscentra vore af nöden för att få svinafveln tidsenligt ordnad. Föreslog, att man skulle söka intressera hushållningssällskapet för denna synnerligen viktiga fråga.
Hr Nyberg, Allekvia, ansåg det vara rent af ett fattigdomsbevis för Gotland, att man här ej ens hade svin till så stor mängd, att behofvet af fläsk kunde tillfredsställas, utan att man till eget förfång måste importera denna vara.
Hr af Wetterstedt föreslog tillsättande af en komité för att utreda frågan och inkomma med förslag till åtgärder till svinafvelns ordnande och befrämjande på ön.
Detta förslag antogs äfven af föreningen efter diskussionens slut, och invaldes i komitén hrr G. af Wetterstedt, N. Broander, Eke och A. Ståhl, Visby. Dessa komiterade skola till föreningen inkomma med sitt förslag så fort sig göra låter.
Frågan: »Hvilka hufvudsakliga fel begås vid tillvaratagandet af ladugårdsgödseln?» inleddes af hr N. Broander, Eke.
Det första och största felet består däri att den flytande spillningen ej tillvaratages, och påpekade tal., hvilka medel som för denna åtgärds vidtagande äro de lämpligaste. Ett annat fel är, att man ej vidtager åtgärder för att förhindra kväfvet att afdunsta. Detta förhindras därigenom att man kvarhåller ammoniaken och saltpetersyran i gödseln, och detta sker genom att använda torfströ.
I diskussionen yttrade sig flera talare, hvilka framhöllo vikten af denna saks rationella ordnande.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 26 November 1898
N:r 183

Publicerat

Om kornmyggans talrika förekomst på Gotland

får man en lika öfverraskande som nedslående förvissning i den berättelse om sina undersökningar i berörda sak; hvilken assistenten vid statens entomologiska anstalt, d:r Y. Sjöstedt, nu till landbruksstyrelsen ingifvit. Man trodde ju i början, att denna skadeinsekts förekomst inom länet var jämförelsevis sparsam. Men man fick en helt annan uppfattning af saken, sedan resultaten af d:r Sjöstedts undersökningar förelågo färdiga, Enligt donna redogörelse visar det sig nämligen, såsom vi redan meddelat, att kornmyggan redan nått en sådan utsträckning att den kan sägas hota Gotlands kornskördar.
Under sin resa bär besökte d:r Sjöstedt som bekant 27 socknar och undersökte därvid 71 olika platser. Af dessa platser voro ej mindre än 53, d. v, s. 74,65 procent smittade. Och skadan har ingalunda varit ringa, hvilket framgår däraf att på 27 ställen, eller 38 procent af samtliga undersökta ställen, skadan gält icke mindre 1/3 af skörden och därutöfver.
Den detaljerade redogörelsen för undersökningarna på de olika pastoratet sig sålunda:
Stånga s:n: Ungbåtels: delvis 84 proc. skadadt; Starrlauser: 20 proc. d:o; Bosarfve: 1/3 af skörden förstörd: Maldes långt öfver hälften förstörd; Frigsarfve: mer än hbälften förstörd.
Lye s:n: Bjerges: 1/2 förstörd; Dals 1/3 d:o; Bosarfye: ingen skada observerad; L:a Rone föga skada observerad.
Garda s:n: Hemmor: någon skada obs.; Hägvalds: icke med säkerhet någon skada.; Österby: 1/3 förstördt; Mårtens: 50 proe. förstördt på 3 tunnland och 1/3 på 2,5 tuonl.
Etelhem sn: Bjärby: ingen skada; Bara myr: d:o; Levide: enligt uppgift mycket förstördt; Tänglings: ingen skada.
Hemse sn: Likmide: föga skadadt.
Hajfdhems s:n: 5t, Allmungs: 1/3 (af 3 tunnl ) förstördt; Isa d:o: 1/3 skadadt; Lingvide: föga d:o: Spenarfye: ringa skada; detsamma gäller hela trakten omkring; Libbenarfve: ingen skada bemärkt.
Hablingbo s:n: By: ingen skada bemärkt; St. Burge: någon skada bemärkt: Bosarfyve: någon skada bemärkt.
Silte s:n: Sigleifs: icke med säkerhet någon skada obs.
Sproge sm: Butvier: kornet delvis nedfallet; Urgude: d:o.
Eksta sn: Bopparfve ingen skada bemärkt.
Fröjel sn: Kusarfve: ungef. hälften af skörden förstörd; Gustafs: hälften (af 4,5 tunnl.) förstördt; Bockes: 40 proc. (af 4—5 tuonl.) d:o; Puser: på sina ställen 11/2 d:o.
Rone sn: Ingen skada observerad.
Klinte sn: Sicklings och Loggarfve fögn skada.
Barlingbo s:n: Stafva: ej obetydlig skada; Busarfyve: ingen skada obs.
Endre s:n: Eodregårda: 1/3 (af 1 tunnl) förstördt; Kvie 1/4 (af 3 tunnl.) d:o.
Follingbo s:n: Gerete: 1/2 (af 8 tunnl.) förstördt.
Hejdeby s:n: Tibbles: 1/3 (af 7 tunnl.) förstördt; samma siffra gäller för trakten i allmänhet.
Fole s:n: L:a Fole: högst 1/4 (af 3—4 tunonl.) förstördt; Bondarfve: d:o.
Källunge s:n: L:a Tollby och Ekeskogs: ingen skada säkert bemärkt.
Bäl s:n: Gute: ingen skada obs.
Boge s:n: Västers: ganska mycken skada; detsamma gäller hela trakten.
Hejnum sin: Graute: ingen skada obs; Rings: omkr. 1/2 af skörden förstörd; Kyrkebys: d:o.
Tingstäde s:n: Träskvälder: troligen, dock ej med säkerhet, förekommer myggan; Myrvälder: omkr. 1/2 förstördt; Furubjers: ingen skada obs.
Martebo s:n: Snaldarfve: stor skada; 3/4 förstördt; Mos: ingen skada obs.; Kvie: nästan hela skörden förstörd; blott 10 proc. oskadadt; på ett annat fält var skörden så förstörd, att den måste afslås till foder; Marma; 60 å 70 proc. (af 15 tunnl.) förstördt; af skörden rakt intet kvar.
Lummelunda s:n: Lundbjers: 40 proc. (af 3 tunnl.) förstördt; Lummelunds bruk: ingen skada obs.
Stenkyrka s:n: Lauhage: 40 proc. förstördt.
Väskinde s:n: Kintegårda, Stora o. L:a Norrgårda, Väskinds, Viee, Bläsnungs, Björkome och Skäggs. Alla hade mer eller mindre lidit af myggans härjningar.
Vid Klintegårda hade t. ex. 1/3 förstörts. Vid Skäggs var skadan visserligen blott 1/6, men den är dock ej obetydlig, då ej mindre än 120 tunnland voro besådda med korn.
Af ofvanstående redogörelse framgår tydligt nog, hvilken stor fara som hotar den gotländska kornodlingen genom kornmyggan, och det ligger all makt uppå, att de af d:r Sjöstedt meddelade anvisningarna till skadeinsektens bekämpande blifva noggrant efterföljda. För den skull meddelar ock länsstyrelsen i veckans Länskungörelser dessa föreskrifter, hvilka äfven finnas införda i Gotlands Allehanda n:r 163 för lördagen 22 Oktober.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 November 1898
N:r 182

Publicerat

Utmätningsauktion å Allekvia tingsställe i Endre.

Onsdagen den 21 nästkommande December kl. 11 f. m. hålles å Allekvia tingsställe i Endre socken utmätningsauktion till försäljning af änkan Johanna Maria Östmans 1/4 mantal Längers i Hellvi socken; egande de hvilka hafva fordran, som skall ur fastigheten gäldas eller annan rätt, som bör vid auktionen iakttagas, sin rätt därvid bevaka.
Fastigheten är försedd med manbygnad af sten under tegeltak inredd till tre rum och kök med källare under, fygelbygnad, tvenne uthusbygnader, den ena inredd till stall, kohus och lada och den andra till vagnbod, snickarebod och vedbod m. m.
Enligt skifteshandlingarne innehåller hemmansdelen: åker 189 kv.-ref 47 kv. stänger, äng och myr 47 kv.-ref 30 kv. stänger, odlingsmark 130 – kv.-ref 42 kv. stänger samt afrösningsjord 989 kv.-ref 62 kv. stänger. Hemmansdelen har saluvärderats till 10.000 kronor.
Visby i Gotlands Norra Kronofogdekontor den 11 November 1898.
Wilh. Cramér.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 November 1898
N:r 177

Publicerat

Väghinder.

Genom broomläggning blir vägen mellan Endre och Sylfaste ofarbar måndagen 7 dennes.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 November 1898
N:r 170

Publicerat

En skenande häst och en modig kvinna.

I dag på f. m. råkade en inne å gården till ett hus vid Stora torget bunden häst att af någon anledning blifva skrämd, så att han slet sig från sitt bindsel och rusade i vild fart ut på torget bland mängden af människor, vagnar och salustånd m. m. Att det blef en väldig uppståndelse på saluplatsen är lätt att tänka sig, Folket rusade undan åt alla sidor, lämnande allt i sticket för att undkomma, och mellan vagnar och stånd rusade det skrämda djuret flera gånger fram och tillbaka utan att någon gjorde min af att söka infånga detsamma. Då skyndar en ung, högrest Visbydam fram ur den skrämda människohopen, fattar posto i det skrämda djurets väg, och då det är alldeles inpå henne, griper hon med ett raskt tag fast i dess tyglar, och trycker så ned hufvudet på detsamma. Men hästen är ej villig att ge tappt för en svag kvinna utan fortsätter färden med samma vilda fart, Dock, den unga, hjältemodiga kvinnan ger sig ej heller; hängande i tyglarne följer hon med ett godt stycke, till dess hästen, utmattad och skälfvande, stannar, hvarpå hon lugnt, som om ingenting händt, leder hästen till dess ägare, landtbr. Jacobsson, Hulte i Endre, lämnar den i hans vård och aflägsnar sig från platsen, följd af åskådarnes beundrande blickar. En vacker, en djärf och hjältemodig handling, som i sanning för tjänade belöning.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 November 1898
N:r 169

Publicerat

Till följd af broomläggningar

äro nedan nämde allmänna vägar aflysta från begagnande å följande da gar, nämligen: tisdagen och onsdagen 1 och 2 November bygdevägen mellan Uppsalabacke och Ganthem eller s. k. Svinesundsvägen; i stället kan vägen genom Sjonhem begagnas; samma dager landsvägen utanför Norrbys gård i Hejdeby, i stället för hvilken kan begagnas vägen förbi Hanes i Endre; torsdagen 3 November bygdevägen emellan Fole kyrka och Autsarfve gård, då vägen i stället kan tagas förbi Krampebro; fredagen 4 November bygdevägen mellan Nygårds i Fole och Bro socken, då vägen förbi Krampebro eller genom Lokrume i stället kan begagnas; och samma dag bygdevägen från Martebo till Lummelunda, då i stället kan tagas vägen genom Tingstäde socken.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Oktober 1898
N:r 166

Publicerat

Auktion å Bäcks grund i Endre.

Medelst offentlig och frivillig auktion, Som onsdagen den 2:dra instundande November från kl. 10 f. m. kommer att förrättas, låter jordbrukaren Johannes Isberg å Bäcks grund i Endre socken i närheten af järnvägen vid Skrubbstomt, i anseende till afflyttning från stället, till den högstbjudande försälja all sin såväl yttre som inre lösegendom, bestående af något guld och silfver, koppar, malm, järn- och blecksaker, porslin och glas; möbler och husgerådssaker; sängkläder; åker- och körredskap, såsom vagnar, kälkar, plogar, harfvar, 2 foderhäckar, mullfösa, kornvält, 1 tröskverk, en vindmaskin, risslor, tjugor, selar, svänglar m. m. snickareverktyg och träkärl, en manbygnad af trä under tegeltak, en ladugårdssträcka af trä samt ett brygghus afsten; kreatur, bestående af en häst och en god mjölkgifvande- ko, som snart skall kalfva.
Klockan 1 på dagen utbjudes jordlägenheten 4 tunnland god jord på arrende under 4 års tid. Vidare tillkännagifves vid auktionen, och lämnas godkände köpare anstånd med betalningen till den 1:sta nästkommande Mars.
Tibbles i Hejdeby den 20 Oktober 1898.
J. O. JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Oktober 1898
N:r 166

Publicerat

Medelst offentlig och frivillig auktion,

Som onsdagen den 2:dra instundande November från kl. 10 f. m. kommer att förrättas, låter jordbrukaren Johannes Isberg å Bäcks grund i Endre socken i närheten af järnvägen vid Skrubbstomt, i anseende till afflyttning från stället, till den högstbjudande försälja all sin såväl yttre som inre lösegendom, bestående af något guld och silfver, koppar, malm, järn- och blecksaker, porslin och glas; möbler och husgerådssaker; sängkläder; åker- och körredskap, såsom vagnar, kälkar, plogar, harfvar, 2 foderhäckar, mullfösa, kornvält, 1 tröskverk, en vindmaskin, risslor, tjugor, selar, svänglar m. m. snickareverktyg och träkärl, en manbygnad af trä under tegeltak, en ladugårdssträcka af trä samt ett brygghus af sten; kreatur, bestående af en häst och en god mjölkgifvande ko, som snart skall kalfva.
Klockan 1 på dagen utbjudes jordlägenheten 4 tunnland god jord på arrende under 4 års tid. Vidare tillkännagifves vid auktionen, och lämnas godkände köpare anstånd med betalningen till den 1:sta nästkommande Mars.
Tibbles i Hejdeby den 20 Oktober 1898.
J. O. JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Oktober 1898
N:r 162

Publicerat

Vid årets nötboskapspremieringar

voro, enligt nu afgifven officiel berättelse, utstälda tillsammans 17 äldre och 40 yngre hahdjur samt 418 äldre och 88 yngre hondjur, tillhopa alltså 562 djur, af hvilka 306 premierades. Bland de utdelade prisen fans intet första, 24 andra och 282 tredje pris, hvarjämte utlämnades 284 frisedlar samt inlöstes 122 dylika för 2 kr st. och ytterligare 96 d:o för 1 kr. stycket.
Till stamtjurar för tiden intill nästa års premiering antogs Balder på Kvie i Stenkyrka, Pål på Kvie i Endre, Prins på Ejmunds i Mästerby, Samos på Lillrone i Lye, Tor på Snoder i Sproge, Matts på Stumle i Alfva, Stiffen på Bölske i Eke, Primus å prästgården i Kräklingbo, Prinsen på Skogs i Levide och Joel på Ejmunds i Gerum.
Antalet uppvisade djur var högre än under något föregående år. Procenttalet för godkända djur var i det närmaste lika med det för 1896, nämligen resp. 54,2 och 54,4. Djurens beskaffenhet har också i allmänhet varit lika god, inom en del områden till och med något bättre än i fjol. Inom bördigare trakter, där gynsamma förutsättningar finnas för underhåll af goda djur, har premieringsnämden gått ganska strängt till väga vid bedömningen.
De bästa djuren uppvisades inom Hoburgs och Grötlinge, Burs och Garda, Stenkumla och Banda, Halla samt Endre och Dede tings premieringsområden. De nordligaste premieringskretsarna lämna ännu mycket öfrigt att önska; särskildt beträffande tjurarna är det i dessa trakter, omfattande Rute, Bunge, Fleringe, Fårö m. fl. socknar, mycket uselt stäldt.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 Oktober 1898
N:r 156

Publicerat

Angående eldsvådan i Endre skolhus

höll kommissarie Smedberg i måndags polisförhör å platsen för olyckan.
Därvid utröntes om händelsen följande:
Lärarinnan Selma Söderberg hade på lördagsmorgonen vid 8-tiden uppgjort eld i spiseln i sitt rum för att koka kaffe, hvarefter hon gått för att börja flickornas undervisning i slöjd. Denna undervisning skedde i ett angränsande rum. Efter att hafva tilldelat arbete åt barnen hade hon omkr. kl. 9,20 åter gått på sitt rum utan att då märka något ovanligt. Åter nedkommen i skolan hade hon en stund senare tyckt sig känna sotrök och en stund senare hört ett dån, som tycktes härröra från rummet ofvanför, af hvilken anledning hon gått upp för att söka orsaken därtill. Hon möttes då å öfre våningen af rök och vid öppnande af dörren till sitt rum fann hon detsamma alldeles fallt af rök. Då det var omöjligt att gå in i rummet, stängde hon åter dörren, hvarefter hon tillkallade skoll. Hartman samt tillsade barnen att gå ut på gården. Härpå sprang hon åter upp för att söka rädda en del persedlar, men var röken då så stark, att tillträde till rummet var omöjliggjordt. Strax därefter slogo lågorna ut ur fönstren.
Skoll. Hartman skyndade emellertid till kyrkan och klämtade. Folk kom till, och försök gjordes att släcka elden men förgäfves, allra helst som vattenbrist rådde.
Om eldens uppkomst kunde ingen direkt förklaring afgifvas, utan antogs att densamma härrört från någon felaktighet i brandrören, hvarigenom intill densamma liggande trädpartier antändts.
Bygnaden, som var uppförd af sten under tegeltak och inredd till rum för folkskolan och småskolan samt rum för lärarinnan m. m. var försäkrad i norra häradets brandstodsbolag för 5,700 kr.
Af lösören tillhöriga skolan förstördes en del slöjdsaker till värde af omkr. 120 kr. Lärarinnans lösegendom i sin helhet blef lågornas rof. Den var försäkrad för 1,058 kr. Af skoll. Hartmans lösegendom förstördes en del snickareredskap m. m. till ett värde af 75 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 Oktober 1898
N:r 153

Om Oss Drivs med WordPress