Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Ekeby socken ligger i Gotlands norra inland.
Gårdsnamn: Annexen, Ardags, Godrings, Hägelsarve, Kvie, Lindarve, Mangsarve, Medebys, Röstäde Lilla, Röstäde Stora, Sande, Smide, Stenstugårds, Öjars, Österby.
Tillkännagifves att min käre make, Hemmansägaren Olof Oscar Olsson, stilla och fridfullt afled å Lilla Röstäde i Ekeby onsdagen den 19: Maj 1897 kl. 8 e; m. i en ålder af 66 år, 8 mån. och 6 dagar; sörjd och saknad af mig, barn och barnbarn, slägt och vänner.
Anna Olsson.
Uppb. 21: 4.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Maj 1897
N:r 77
Norra häradsrätten.
Vid Majsammanträdet i måndags meddelades följande utslag:
— För oloflig utdelning af bränvin vid anktion fick husbonden Mirten Karlsson, Skymnings i Othem. böta 30 kr.
— Sven Olsson, Lickershamn, hvilken mot O. Nyberg, Kassle i Hangvar, väckt åtal såsom den der varit vållande till annans död, fick, då han ej kunnat styrka åtalet, böta 15 kr. samt gälda rättegångskostnaderna med 50 kr.
— För misshandel dömdes arb. Pettersson, Kejlungs i Lärbro, att böta 20 kr. och att ersätta kär. kostnaderna i målet med 80 kr.
— Kär. å sin sida fick gälda svar:s kostnader med 32 tr. 50 öre.
Den brunn, hvarom parterna tvistat, få de gemensamt begagna.
Födorådstvist. Enkan Maria Ahlström hade instämt husbonden J; Petters son, Ekebys, under yrkande att denne måtte åläggas att till henne utgifva ersättning för byra samt för vedbrand m. m. som hon enl. födorådskontrakt ägt att utfå af svar. Kär. skulle enl. kontrakt ha haft fri bostad och vadbrand hos svar , men hade det rum, i hvilhet hon anvisats bostad, enl hennes utsago varit omöjligt att bebo, hvarför hon tagit sin tilltykt till fattigstugan, Svar. bestred käromålet och påstod att rummet varit beboeligt, hvilket äfven af vittnen intygades, under det på kärandosidan hörda vittnen påstodo att rnmmet stått orepareradt och utan tillsyn i omkr. 80 år och att ingen utan att taga skada till sin hälsa, kunde bo deri.
Svar. öfverlemnade målet men kär. begärde och erböll uppskof till 8 Juni.
Barnuppfostringsmålet, anbängiggjordt af pigan Karolina Persdotter mot husbonden L. M. Thomsson från Veskinde, öf verlemnades på käraudesidan utan yrkande, enär icke fall och bindande bevisning kunnat mot svar. förebringas Utslag 8 Juni.
Kälkstölden i Bro Arb. A. Pettersson, Tors i Bro, skulle nu åter höras angående den kälkstöld från hemmansägaren Stengård, hvarför han blifvit stämd och flera gånger hörts. Men han uteblef från rätten och dömdes derför att böta 10 kr. Uppskof till 8 Juni, då svar. vid 85 kr. vite skall inställa sig.
Tvisten mellan handl V. Vestberg och kapten O. Högqvist angående det skeppsankare, svar. fått till låvs af kär. notan att återbära, förevar åter. Intet nytt förek m. Svar ville ha nytt uppskof för hörande af vittnen, som f. n. vore på sjön. Detta be streds af kär., men rätten beviljade uppskof till Septembersammanträdet.
För att ha stnlit ett lass ved ur en hage i Gammalgarn ransakades ånyo arb Ekström. Han nekade fortfarande, fastän två vittnen togo på sin ed att de i snön sett spåren efter svar:s slä’e och mött honom på ban kommit från hagen med lasset. Han medgaf att han varit inne i hagen men att han hemtat veden på annun plats, der han inköpt skog. Målet öfverlemnades och utslag faller 8 Juni.
Undantagstvist. Hemmansägaren Mårten Södergren, Stenkyrka, hade genom fingeradt köp åt sin fosterson öfverlemnat sin gård som gåfva, men dervid förbehållit sig, äganderätten till en på egendomen stående lada. Nu hade fostersonen nekat honom att taga denna lada i besittning, hvarför kär.
iustämt denne Svar. bestred för det första att gårdsköpet varit fingersdt, oeh för det andra ansåg han att vid köpet allt som fanns på gården öfvergått i hans ägo. Elj.s borde anteckning om motsatsen ha skett i köpekontraktet.
För att styrka sina påståenden begirde och fick kär. uppskof till 6 September.
De hade gjort, som husbonden befalt. Pigan Olga Nilsson och enkan Julia Gardell voro instämda för det de från hemmansägaren Bjersander tillegnat sig ett par stjärnhjul till ett tröskverk, ev vedhäck samt en träsladd, hvilka saker de söuderhaggit till ved. Svar. enkände, men anmärkte, att de gjort det på sin husbondes befallning samt att de ej vetat anvat än att det var hans egendom. Målet öfverlemnades och faller utslag 8 Juni.
Södra häradsrätten.
(Femte sammanträdet, Ordf, häradsh Th. af Ekenstam.)
Sandstensbrytningen i Fide. Det långvariga målet emellan J. Olsson, Anderse i Fide, och Olof Olofsson Rommunds förekom ånyo. Som vittne å kärandesidan åberopades löjtnant Gustaf Köhler, hvilken hade hört om något mindre undantag för sandstensbrytning nuder pågående skifte, men som han ej kände svar. personligen kunde han ej yttra sig om hvad son angick deras förbehåll. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.n
Födorådstvisten emellan enkan Helena Maria Wennerströn och Jacob Kollberg Hexarfve samt E. Pettersson Rodarfve, alla i Fardhem, förekom äfven till behandling.
Kär, företedde nu ett gravatiousbevis som visade att svarandena ägde hvardera hälften af det 5/16 mtl. Hexarfve som besväradesaf hennes födorådsinteckning. Den del Kollberg ianehaft har för någon tid tillbaka försålts å exekutiv auktion, samt dervid, enligt svarandeombndets påstående, sålts utan bibehållande af födorådet. För att bemöta detta svarandens påstående erhöll kär. uppskof till nästa sammanträdes första dag.
Tvist om hästköp. Nils Hansson, i Fröjel fordrar, såsom förut meddelats, af Karl Lyfgreu Puser i samma socken likvid för en häst, som af kär. försålts till svar.
Svar. å sin sida hade genstämt kär. om köpets återgång, emedan hästen vore behäftad med spatt samt af denna orsak ännu stode osåld. Detta bestreda af kär. som hade sig bekant, att hästen vore såld. Målet nppsköts till nästa sammanträde.
För åverkan äro Lars Lundgren Bjerges och Hjalmar Johansson Stenstu stämda och hade denna gång inställt sig den förra personligen, den senare genom biträde, hvilken böstämdt visste att svarandena voro oskyldiga till att någon söndag i Jan, i år ha förstört den åsyftade fiskeboden för kär. O. Nilsson Bjerges. Men hade det varit i Angasti månad förra året, så ville han ej hålla för otroligt att det kunde ha varit möjligt. Hvad särskildt Lundgren beträffar, så var det ej han utan ett mot honom höråt vittne vid namn Norman, som skulle ha varit den som börjat och fortsatt förödelsen. Utslag meddelas emellertid vid nästa sammanträde.
Förenämde Lars Lundgren lär, såsom såsom vi förut meddelat, för J. P. Båtelson, Bjerges, ha afhuggit ej mindre än 23 st, unga kraftiga fruktträd, värda 5fver 1,000 kr.
Oaktadt allvarliga föreställningar kunde Lundgren ej förmås erkänna. Målsägaren yrkade häktning å Lundgren, hvilket dock ej kunde af rätten bifallas, utan uppsköts målet till nästa sammanträde, då Lundgren vid hämtnings påföljd skall komma tillstädes.
Hvilande tills vidare är målet mot Gustaf Hedlund i Hemse, hvilken ej för hämtning till tinget kunnat anträffas.
Barnuppfostringsbidrag med 60 kr. i 15 år fordrar Alma Malmqvist i Levide att 17-årige Lennart Lind!öf, Kullands i Gerum, måtte åläggas utgifva till underhåll åt ett af henne födt gossebarn, och till hvilket Lindlöf skulle vara fader. Svar, sade sig naturligtvis vara oskyldig. Uppskof till 7 Juni.
Om afträdande eller bortförande af en källare hade O. Jacobsson, Bjerges i Vamlingbo, instämt J. P. Båtelsson dersammastädes. Att’den åsyftade källaren stode på kär. ägoområde medgafs af svar., men trodde denne sig med skifteshandlingar kunna styrka att tiden för densammas kvarståande derstädes, ej ännu vore tilländalupen. För att styrka detta blef målet uppskjutet till nästa sammanträde.
Skilnad till säng och säte med sin bustra Emma Wickel-Andersson yrkar Karl Andersson, Domerartve i Öja, på grund af oenighet i äktenskapet. Makarne, som en längre tid fört ett dåligt samlif hade varnats såväl af pastor, som ock af kyrkorådet, men utan resultat.
Hustrun medgaf skilsmessan, men yrkade hon att antingen få sitta i orubbadt bo eller ock att få åtnjuta 2,000 kr. årligt underhåll.
Visade genom papper att hon fört in i boet omkring 70,000 kronor. Kär. bestred allt detta. Visade en öfverenskommelse makarne emellan, deri svar. åtnöjde sig med 300 kr.
under fem år.
Denna öfverenskommelse bestred svar. & sin sida såsom tillkommen under äktenskapet och begärde uppskof för att bevisa mannens skuld till stridigheterna. Som kär. ej ville gå in på uppskof, kommer rätten att yttra sig öfver ärendet vid nästa sammanträde.
Ersättning för 110 dagars arbete med 50 öre om dagen fordrar drängen Konrad Mallin i Stånga att L N. Lagergren, Gumbvlde, måtte förklaras skyldig utgifva.
Svar. medgaf att kär. varit i ha s arbete det uppgifoa dagantalet, men ej mot dagion utan såsom stadd tjänstedräng. och hade han utan tillstånd olofigt afvikit ur tjänsten. Målet uppsköts till första dagen af nästa sammanträde.
Om återfående af jord hade Olof Ronande i Rone instämt Anders Jacobsson, Findarfve i Rone; och stöder svar. sina påståenden derpå att han från svarandens fader år 1853 köpt från 8/32 mtl Ålarfve en lägenhet om några tunnland, men att svar., som innehade hemmanet, fråntagit honom lägenheten. Detta köpebref hade kär låtit inteckna år 1862 utan att sedan hafva förnyat detsamma. Utslag nästa sammanträde.
Jordatvist. J. F. A. Uddin m. fl. från Ungbåtels i Stånga hade till tinget instämt A. Berglund m. fl. från Bjerges i Lye under påstående att de måtte förklaras skyldiga fråntrida ett visst jordområde som tillhörde Ungbåtels hemman, men som nu innehades af Bjerges åboar. Nr målet ropades iostälde sig ingen från kärandesidan, hvarför målet blef uppskjutet till nästa sammanträde.
Båda ha ångrat sig. Anna Elisabeth Gustafsdotter, Österby i Garda, hade sistl. höst ingått äktenskap med Johan Pet tersson från Fardhem, men hade båda efter ganska kort sammanlefnad, funnit att de ej passande för hvarandra», och sedan makarne på grund af förekommande omständigheter blifvit af kyrkorådet vederbörligen varnade, bade mannen begifvit sig af till Norra Amerika. Hustrun yrkade nu skilsmessa. Rätten kommer att förordua om allmän lysning efter mannen.
För förfalskning af orlofssedel samt tillgrepp från busbonde hade pigan Frida Norrby, Norrgårda i Björke, blifvit iostämd, Tillgreppet, som bestod af åtskilliga lösörepersedlar m. m värderade till 27 kr. 50 öre, hade skett från hennes förra husbonde vid Kabls i Mästerby. Den tilltrlade erkände förfalskningen samt att hon tagit en guldring och ett par strumpor. På orlofssedeln hade bon tagit tjänst. Utslag meddelas vid nästa sammanträde.
Om äganderätten till en lokomobil tvistar handl, Axel Fahlström i Visby med firman Graham Brothers i Stockholm samt O. W. Åhlanders konkursmassa. Kär, skulle nämligen 15 Okt 1894 at Åhlander inköpt en lokomobil, hvilken sedan för Grahem Brothers räkning 7 Jan, 1896 tagitsi mät. Öfver utmätningen hade kär. anfört besvär, och företedde kär. äfven hofrättens utslag af 19 Jan 1897, på att nämda lokomobil blifvit honom tilldömd under vilkor att den finge kvarstå i Åhlanders ägo.
Sedan tvänne vittnen hörts uppsköts målet till nästa sammanträde.
För olaga fiske i den s. k, Närsån hade åkl. länsman Eaemaa instämt Karl Pettersson Bomunds i När, jämte nio st. andra personer från När och Lau socknar. De skulle dels ha bedrifvit idfike med ryssjor på mindre afstånd ån 100 fot från åmynningen, dels ej lemnat föreskrifven bredd fri i ån. Alla erkände hvad som lades dem till last. Utslåg meddelas yid nästa sammanträde.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 Maj 1897
N:r 72
Fredagen den 21 nästkommande Maj kl. 11 före middagen hålles här å landskansliet utmätningsauktion till försäljning af Carl Anton Vestbergs ägande 1/32 mantl. Stenstugårds i Ekeby socken; och äga de, hvilka hafva fordran som skall ur fastigheten gäldas eller annan rätt som bör vid auktionen iakttagas, att sin rätt dervid bevaka.
Denna fastighet är försedd med bonings- och ladugårdshus, innehar 2,5 hektar åker, 1,7 har äng och 4 ar skogsmark samt har blifvit saluvärderad till 1,200 kronor.
Visby i Landskansliet 13 April 1897 På Landshöfdinge-Embetets vägnar.
Johan Hambreus, Oscar Melin.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 April 1897
N:r 58
Medelst offentlig auktion, som kommer att förrättas vid Häxarfve i Ekeby onsdagen den 14:de innevarande April kl. precis 10 f. m. för att om möjligt är allt skall kunna medhinnas, låter landtbrukaren C. J. Gardelius derstädes i anseende till hemmanets öfverlåtande försälja hela det yttre och en del af det inre lösöreboet bestående af: koppar-, järnoch blecksaker; speglar, bord, stolar, sängställen; sängkläder och linne; åtskilliga andra husgerådssaker som ej här specificeras; åker- och körredskap, såsom: en resvagn, 4 st. bättre arbetsvagnar, en släde, tre par arbetskälkar, en radsåningsmaskin, en hästräfsa, vindmaskiner, vänd: och spetsplogar, rak- och krokpinnharfvar, mullfösor, sladd, sättare, kornvält, vrång. och foderhäckar, handredskap, såsom: sågar, yxor, hackor och järnspett samt en mängd bättre snickareverktyg, yx- och sigdstenar, flera par selar, hästklockor, grimmör, hästtäcken, täckgjordar och ryktdon, ett parti torrt virke; kreatur, ett par goda dragoxar hvilka äfven äro slagtfeta, 6 st. kor som dels ha och dels snart skola kalfva, en tjur, ungnöt och lam. Särskildt får nämnas att kreaturen- äro utmärkt vackra och af bättre beskaffenhet. Säkre och af mig godkände köpare erhålla betalningsanstånd till den 1 nästk. September, andra betala genast eller vid anfordran.
Hörsne den 1:sta April 1897.
O. J. LARSSON.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 April 1897
N:r 55
Medelst offentlig auktion, som kommer att förrättas vid Häxarfve i Ekeby onsdagen den 14:de innevarande April kl. precis 10 f. m. för att om möjligt är allt skallkunna medhinnas, låter landtbrukaren C. J. Gardelius derstädes i anseende till hemmanets öfverlåtande försälja hela det yttre och en del af det inre lösöreboet bestående af: koppar-, järnoch blecksaker; speglar, bord, stolar, sängställen; sängkläder och linne; åtskilliga andra husgerådssaker som ej här specificeras; åker- och körredskap, såsom: en resvagn, 4 st, bättre arbetsvagnar, en släde, tre par arbetskälkar, en radsåningsmaskin, en hästräfsa, vindmaskiner, vändoch spetsplogar, rak- och krokpinnharfvar, smullfösor, sladd, sättare, kornvält, vrång: och foderhäckar, handredskap, såsom: sågar, yxor, hackor och järnspett samt en mängd bättre snickareverktyg, yx- och sigdstenar, fera par selar, hästklockor, grimmor, hästtäcken, täckgjordar och ryktdon, ett parti torrt virke; kreatur, ett par goda dragoxar hvilka äfven äro slagtfeta, 6 st. kor som dels ha och dels snart skola kalfva, en tjur, ungnöt och lam. Särskildt får nämnas att kreaturen äro utmärkt vackra och af bättre beskaffenhet. Säkre och af mig godkände köpare erhålla betalningsanstånd till den 1 nästk. September, andra betala genast eller vid anfordran.
Hörsne den 1:sta April 1897.
O. J. LARSSON.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 April 1897
N:r 51
Fredagen den 26 innevarande Mars kl. 10 f. m låter landtbr. Gustaf Andersson, Röstäde, Ekeby, medels offentlig och frivillig auktion försälja ett par goda dragoxar, 2 st. goda mjölkkor, 1 arbetshäst och en 3 års gammal tjur. Vid samma tillfälle utarrenderas på 10 år omkring 20 told god åker i mindre lotter eller i sin helhet Godkände köpare erhålla betalningsanstånd för kreaturen till den 1:ste Oktober. Arrendevilkoren uppgifvas vid auktionen.
Barlingbo den 17 Mars 1897.
H. STENBERG.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 19 Mars 1897
N:r 43
För upprättande af kontrakt om sockerbetsodling innevarande år, kommer kamrer Imm. Möller att genomresa de betodlande trakterna och meddelas:
Att betpriset är bestämdt till kr. 1,55 pr. 100 kg. för höstleverans och kr. 1,75 pr. 100 kg. för vinterleverans med förhöjning af 5 öre pr. 100 kg. för hvarje öre, hvarmed sockerpriset öfverstiger 35 öre pr. kg.
Att betodlare får vara beredd underkasta sig den nedsättning i den kontrakterade arealen som af omständigheterna påkallas, om totalarealen befinnes öfverstiga fabrikens afverkningsförmåga.
Kamrer Imm. Möller träffas:
I Endre komm.-rum måndagen den 25 Januari kl. 1/2 9 f. m.
i Ekeby komm.-rum måndagen s. d. Januari kl. 11 f. m.
i Barlingbo stationshus måndagen s. d. Januari kl. 1/2 2 e. m.
å Varplösa måndagen s. d. Januari kl. 4 e. m.
i Ganthem komm.-rum tisdagen den 26 Januari kl. 9 f. m.
i Hörsne komm.-rum tisdagen den 26 Januari kl. 1/2 12 f. m.
i Dalhem komm.-rum tisdagen den 26 Januari kl. 1/2 2 e. m.
i Halla komm.-rum tisdagen den 26 Januari kl. 4 e. m.
i Hogrän skola onsdagen den 27 Januari kl. 9 f. m.
i Väte skola onsdagen den 27 Januari kl. 12 f. m.
i Atlingbo skola onsdagen den 27 Januari kl. 1/2 3 e. m.
i Akebäck komm.-rum torsdagen den 28 Januari kl. 9 f. m.
i Folligbo komm.-rum torsdagen den 28 Januari kl. 1/2 12 f. m.
i Roma komm.-rum torsdagen den 28 Januari kl. 2 e. m.
i Etelhem komm.-rum fredagen den 29 Januari kl. 1/2 10 f. m.
i Garda skola fredagen den 29 Januari kl. 12 f. m.
i Alskog komm.-rum fredagen den 29 Januari kl. 1/2 3 e. m.
i Ardre skola lördagen den 30 Januari kl. 9 f. m.
i Ala skola lördagen den 30 Januari kl. 12 f. m.
i Sjonhem skola lördagen den 30 Januari kl. 1/2 3 e. m.
Betodlarne ombedjas att infinna sig å de uppgifna tiderna på det kontrakteringen må kunna medhinnas.
Roma i Januari 1897.
Styrelsen för Roma Sockerfabrik.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Januari 1897
N:r 10
i går var besökt af ett 60-talsockenmän från de 15 socknar, utom Lärbro och Helvi, hvilka den påtänkta banförbindelsen mellan Roma och Slite antagits intressera.
Mötet inleddes af landshöfding Poignant, som framstälde mötets syfte såsom varande att få utredt järnvägens sträckning mellan de båda ändpunkterna Roma och Slite, om hvilka ju icke någon diskussion kunde uppstå, då de voro gifna på för hand.
Till undanrödjande af alla misstankar om det nya järnvågsföretagets lämplighet och mot tryggheten för dess ekonomiska bärighet ville landshöfdingen bemöta ett par invändningar som gjorts i dessa stycken. Den ena af dessa invändningar vore, att man ej kunde vara säker om att) få afsättning vid Roma för alla pålden nya järnvägen fraktade betor. Härpå trodde sig landshöfdingen kunna svara, att för den saken vore intet att frukta. Hos Roma sockerfabriks aktiebolags styrelse har nämligen väckts förslag om att årets ordinarie bolagsstämma måtte besluta att ingå till k. m:t med begäran om höjande af aktiekapitalet till 2 millioner kronor, hvarigenom fabrikon skulle blifva i stånd att så utveckla sig, att vid densamma kunde afverkas 6,000 hektar. För att detta förslag skall gå igenom lärer finnas goda utsigter. En annan invändning vore, att man fruktade, att fabriken skulle komma att indraga de fria frakterna på den nya järnvägen. Men denna fråga ansåg tal. vara en öfvervunnen ståndpunkt, och man tycktes i stället, såsom skett i Skåne, vilja utsträcka de fria frakterna. I Skåne lemnas nu fria frakter på ett område ända intill 40 km., och dit trodde tal. att det skulle komma att gå äfven bär på Gotland. Att betpriset skulle komma att sänkas i nägon mer betydande grad — en annan anmärkning som gjorts — vore ej heller att befara. Ty man har konstaterat att sockerförbrukningen är i starkt tilltagande, och detta särskildt i Sverige, der man f. n. förbrukar fyra gånger mindre socker än t. ex. i England. Tal. trodde sålunda fullt och fast, att den nya järnvägen skulle komma att bära sig godt.
Härpå öfvergick landshöfdingen till frågan om behöfligt kapitals anskaffande. Som bekant är detta af koncessionssökarne bestämdt till 680 tusen kr., hvaraf hälften skulle blifva statslån och den andra hälften anskaffas genom aktieteckning från kommunernas sida. Storleken af den summa de olika socknarna skulle teckna borde bero på den större eller mindre nytta de hvar för sig få af järnvägen. För att erhålla en rättvis fördelning af summan, 3407 tusen kronor, hade landshöfdingen på grundvalen af socknarnas vägfyrktal uppgjort en tablå öfver fördelningen. Summorna i denna tablå vore för de olika socknarna i hufvudsak de samma som i den tablå, hvilken förelåg vid det första mötet angående denna bansträckning i Visby 28 December. Ändringar hade gjorts med afseende på Dalhems, Hejnums och Boge kommuner, så att Dalhem nu ansågs böra teckna 48 tusen i st. f. 50 tusen, Hejnum 12 tusen i st. f. 15 tusen och Boge 15 tusen kr. emot 10 tusen kr. enligt första förslaget.
De 340 tusen kr., som ifrågavarande 15 socknar skulle teckna, skulle sålunda komma att fördelas på följande sätt: Halla 15 tusen, Dalhem 48 tusen, Hörsne med Bara 35 tusen, Vallstena 25 tusen, Källunge 30 tusen, Fole 25 tusen, Bäl 15 tusen, Hejnum 12 tusen, Boge 15 tusen, Othem 80 tusen, Ganthem 10 tusen, Norrlanda 5 tusen, Ekeby 5 tusen, Lärbro 15 tusen och Helvi 5 tusen. Aktierna skulle betalas med sparbankslån mot 4 proc. ränta och 40 års amortering med 3 årsränteanstånd.
Angående denna fördelningsplan yttrades intet vare sig för eller emot af mötets deltagare.
Man öfvergick nu till att inhämta de olika kommunernas åsigter rörande den föreslagna sträckningen af banan. Med afseende på denna sak förelågo tre olika alternativ, nämligen:
1.) Jernvägen skulle gå genom Halla, öster om Dunegårda bro, genom östra Dalhems soc-ken, vester om Tallmyr till Larsarfve i Källunge, genom Bäl till Slite.
2.) Förbi Halla, i öfrikt lika med föregående.
3.) Öster om Tallmyr, i öfrigt lika med 1 och 2.
Stationer eller hållplatser skulle blifva: i Halla för Halla, Ganthem och Norrlanda; i södra Dalhem (Slitegårds) för Dalhem, Ganthem och Norrlanda; i norra Dalhem (Näsungs för Dalhem, Hörsne och Norrlanda; i Källunge (Gandarfve) för Källunge, Ekeby, Bara och Vallstena, vid Björlunds för Källunge och Vallstena; vid Larsarfve för Källunge och Fole; vid Gute i Bäl för Bäl, Hejnum och Vallstena samt slutligen i Boge.
Från Roma hade inkommit en af hr Myhrman derstädes undertecknad protest mot banans dragande öfver kungsgårdens mark, som derigenom skulle förstöras. Skrifvelsen lemnades utan afseende.
Halla närvarande sockevmän uttalade den önskan att järnvägen måtte dragas så nära som möjligt eller ock förbi Unsarfve, hvarigenom de östra socknarne äfven skulle blifva tillgodosedda. De önskade äfven att, om möjligt få en anhalt midsocknes. Den föreslagna sträckningen med station i Halla, vore naturligtvis bäst, likasom en anhalt vid Kamshagetorp vore af stor betydelse.
Hr Kolmodin i Ganthem meddelade, att sockenmännen önskade, att järnvägen måtte bli dragen söder eller öster om landsvägsbron samt att de helst önskade en station vid Slitegårds.
Norrlanda representanter delade i hufvudsak Ganthembornas åsigter. Norra delen af Norrlanda önskade station i Hörsne; för mellersta och södra socknen ansågs det Ganthem ska förslaget praktiskt, under det norra delen hade bäst af en station vid Näsungs.
Angående sträckningens dragande öster eller vester om Tallmyr uppstod en kort diskussion.
Landshöfdingen påpekade inledningsvis, att sträckningen öster om Tallmyr skulle komma att fördyra järnvägen åtskilligt. Droges den sålunda öster om myren till Anninge, blefve kostnaden 694 tusen, och skulle den gå förbi Halla till Halfoser och Dalhem och så Anninge blefve kostnaden stegrad till 703 tusen kronor. För egen del kunde landshöfdingen icke tillstyrka dessa östliga sträckningar, om också” hela anläggningens förtröjande derpå skulle komma att bero. Han komme också att å embetets vägnar, då länsstyrelsens utlåtande infordrades, afstyrka dessa sträckningar.
Nämdeman Larsson, Norrbys, framhöll, att det ju vore naturligt att Hörsneborna ville ha järnvägen dragen i den för socknen lämp ligaste riktningen. Men han vill det oaktadt ej tala för den östligare sträckningen, ty han ansåg ej kommunen kunna stå ut med att betala den mellangift, som i så fall blefve nödvändig; önskade dock, att den vestra sträkningen blefve dragen öster om Näsungs, fastän den då komme att gå ut ett stycke öfver myrhalsen.
Hr O. Vesström ansåg i motsats till den föregående tal., att de flesta sockenborna hölle på järnvägens sträckning öster om Tallmyr såsom varafide den mest lämpliga. Och han trodde sig veta, att socknen i motsatt fall skull blifva liknöjd för teckning af bidrag till banan.
I samma riktning talade hr. N. Hemmin, hvilken dessutom trodde det med den östrasträckningen skulle följa att ett stickspår skulle komma att dragas från Kräklingbo till Hörsne. Landtbrukare Veström, Lina, instämde deremot med nädeman Larsson. Sammalunda gjorde ock Jakobbsson, Hallgårds, A. Kolmodin och Larsson Medebys, under det skoll. Björkander talade för den östliga sträckningen. Flere Dalhemsbor talade äfvenledes för den vestliga sträckningen med station vid Näsungs.
Detta gaf hr H. Klingvall anledning framhålla, att om Dalbem socken skull teckna så stor summa som beräknats, så kunde den ha rätt att att fordra, det stationen blefve förlagd till närheten af Dalhems kyrka.
Nämdeman Pettersson, Ardags i Ekeby, talade för den vestliga sträckningen, enär Ekeby kommun ägde en afsevärd del i myren för hvars odling den vestliga sträckningen, hade största nyttan med sig.
Kapten Broander talade å Källungeboarnas vägnar för den vestra sträckningen, och med honom instämde alla närvarande Källungebor.
Nämdemen Eriksson, Alfvena i Vallstena ansåg att för hans socken vore båda sträckningarna lika fördelaktiga. Gjorde intet bestämdt uttalande, men hade största sympatierna för vestra sträckningen.
Landtbr. G. P. Hansén, Dunegårda i Dalhem, ansåg det rättvist att man stälde kyrkan midt i byn, och detta skedde, menade han, om järnvägen sträcktes till Damhems kyrka och man där anlade station i st. f. vid Näsungs.
Detta uppkallade Ganthemborna, som på inga vilkor kunde vara med om den af hr Hansén föreslagna riktningen; hvaraf de skulle ha ingen nytta. Bestämdt fordrade de en hållplats vid Slitegårds, hvilket vore för dem alldeles nödvändigt. Blefve så ej, då ansågo de närvarande representanterna sig kunna med bestämdhet säga, att Ganthem icke tecknade ett öre i hela företaget.
På samma sätt protesterade representanterna från Hörsne och Bara emot station vid Dalhems kyrka och fordrade att det uppgjorda förslaget med station vid Näsungs skulle följas. Äfven Norrlanda sockenmän stälde sig emot hr Hanséns förslag, och det gick en stund ganska hett till.
Dalhemsborna med hr Hansén i spetsen fordrade bestämdt linieng dragande till deras kyrka, såvida kommunen skulle teckna det stipulerade beloppet. Norrlanda och Ganthems represeutanter afsade sig all teckningsskyldigbet, om Dalhemborna skulle få efter sin vilja och från Härsne uttalades att äfven den kommunen kommer att sänka sin teckningssumma vid händelse af en seger för Dalhemsförslaget.
Hr Landshöfdingen, som delade deras åsigt hvilka önskade station vid Näsungs och anhalt vid Slitegårds, hemstälde huruvida det icke vore bättre för alla parter att få dels station vid Näsungs och dels anhalt vid Slitegårrds än att endast få en station vid Dalhem men intet vid de båda andra platserna. För det förra alternativet ansåg tal. sympatierna vara störst. Men blefve dalhembornas vilja rådande, så följde deraf, att Dalhem kommun finge teckna 63 tusen kr. d. v. s. betala äfven för Ganthem och Norrlanda, hvilka komme att draga sig. Ville de göra detta nå—á la bonne heure.
Slutet på meningsutbytet blef, att ordf. förklarade, det mötet uttalat sig för a) liniens dragande vester om Tallmyr, och b) för station vid Näsungs och anhalt vid Slitegårds.
Häremot protesterade Dalhemborna, och diskussionen tycktes åter vilja blossa upp, hvarvid från motståndare till det af br Hansén väckta Dalhemsförslaget framkastade åtskilliga ampra ord om personligt intresse och förbiseende af det allmänna bästa. Den hetsiga stämningen lade” sig dock så småningom och man fortsatte att i lugn och ro komma öfver ens om godkännande af liniens sträckning i öfrigt enligt det uppgjorda förslaget nr 1, hvilket sålunda i sin helhet förklarades af mötet godkänndt.
Härpå förklarade landshöfdingen mötet upplöst och tackade de närvarande för visadt intresse samt uttalade att mötet varit vida lugnare och meningarna mera enstämmiga, än han på förhand vågat hoppas.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Januari 1897
N:r 6
m. m. Ferd. Nyström, landtbruksingeniören C. A. Sylvan och handlanden Frans Degerman inkommit ansökning om vederbörandes hörande i fråga om anläggning af en järnväg från Slite hamn till Roma järnvägsstation, och Konungens Befallningshafvande i anledning deraf utsatt sammanträde i Hörsne skolhus tisdagen –den 12 innevarande månad kl. 10 f. m., varda innevånarne i Roma, Dalhem. Halla, Ganthem, Norrlanda, Hörsne med Bara, Vallstena, Ekeby, Källunge, Fole, Hejnum, Bäl, Boge, Othem, Lärbro och Helvi socknar hirigenom kallade till detta sammanträde, för att afgifva yltrande i denna fråga och bestämma sig för järnvägens sträckning.
Visby i Landskansliet 2 Januari 1897.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1897
N:r 3
Genom offentlig auktion, som kommer att förrättas vid Medebys i Ekeby lördagen den 9:de innev. Januari kl. 11 f. m. låter landtbrukaren Johan Pettersson derstädes försälja växande skog i.den så kallade »Talln», belägen utmed Tallmyr och i närheten af Dalhems sockens gräns på .omkring 12 tunnland, i mindre lotter under förbehållen pröfningsrätt att afverka densamma på 2 års tid. Skogen. är tjänlig till såg- och bygnadstimmer. Samlingen sker i nämda hage. Godkände köpare erhålla betalningsanstånd till den 1:sta nästk. Oktober.
Hörsne den 2:dra Januari 1897.
O. J. LARSSON.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1897
N:r 3