Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Flera hundmål. För uraktlåtenhet att betala hundskatt stodo i dag målaren K. Engfelt och arb. N. Persson tilltalade. Engfelt erkände sin försumlighet, och med afseende på Persson afstod åkl. från ansvar enär P. erlagt skatten innan stämningen blef honom delgifven. Engelfelt dömdes att böta 5 kr. och att utgifva dubbel hundskatt.

För djurplågeri stod Niklas Johansson, Homa i Stenkumla, tilltalad. Han hade till körslor användt ett par utsvultna hästar, af hvilka den ena dessutom hade sår å lokstaden. Svar. bestred stämningen och lät höra ett vittne på sin oskuld, men stadsfiskalen begärde och erhöll 14 dagars uppskof.

För försäljning af skämdt svinkött stod slaktaren E. Stenström från Österby tilltalad. Han nekade, hvarför målet för bevisnings förebringande uppsköts till 15 Maj.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 April 1899
N:r 61

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Uppträdet i och invid Burgsviks metodistkapell har i dag varit föremål för förnyad ransakning inför södra häradsrätten, som i målet afkunnade följande dom: Arb. Otto Larsson och Johan Dahling dömdes för misshandeln å landsvägen mot Jakobsson till en månads fängelse hvar. O. Larsson, Dahling och L. Lundgren fingo böta 100 Er. hvar för uppträdet i kapellet och Richard Larsson ålades 150 kr. böter för misshandel möt Jakobsson. Lars Lundgren fick för ytterligare en under målets handläggning uppdagad misshandel mot G. Larsson, Unghanse, böta 50 kr, och för förargelseväckande beteende å olika tillfällen i gudstjänstlokal 100 kr.
Dessutom fingo samtlige böta 15 kr. hvar för fylleri under sabbat, hvarjämte O. Larsson och J. Dahling ålades att ersätta Jakobsson med 50 kr. för sveda och värk. Samtlige da tilltalade försattes på fri fot.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 April 1899
N:r 59

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Hundmål. Änkan Augusta Jakobsson var instämd för det hon underlåtit att betala skatt för ett henne tillhörigt hundkreatur.
Genom ombud ingaf svar. till rätten en mycket poetisk och fint skrifven försvarsinlaga, däri hon förklarade, att det ej var hon utan en hennes bror, hvilken numera är afliden, som varit ägare till hunden. Åkl. påvisade dock, att svar. haft hunden i maten samt hela tiden sedan broderns död äfven härbergerat kreaturet. Detta bestreds af svar., hvarpå åkl. begärde och erhöll 14 dagars uppskof för bevisning.
— För samma förseelse var arb. Adam Otter instämd, men han påstod, att det var hans sons hund; hvilket äfven af sonen, en 16-årig yngling, medgafs. Men då såväl sonen som hunden ha sin vård och sitt uppehälle hos Otter d. ä., ansåg åkl. att denne borde svara för hundskattens erläggande. Otter frikändes emellertid.
— Arb. Oskar Hagström hade äfven försummat att betala hundskatt. Fan erkände utan vidare och fick böta 5 kr. samt ålades erlägga dubbel hundskatt med 10 kr.

Kvinnan i sin förnedring. Ogifta Hilma Magnusson var instämd för det hon för någon tid sedan midt på ljusa dagen anträffats liggande redlöst öfverlastad å öppen gata. Hon var nästan medvetslös af ruset och måste bäras till polisvakten. Hon erkände och dömdes att böta 10 kr.

För fylleri och våldsamt motstånd mot polis var skomakeriarbetaren K. O. V. Vesterberg instämd men hade ej iaktagit inställelse, hvarför målet uppsköts till 1 Maj.

För öfverträdelse af förbud att försälja öl äfven till spisande gäster dömdes bryggaren Edv. Jakobsson att böta 60 kr.

Högsta domstolen har i mål mellan fru Hedvig Gernandt, kär., och P. F. Andersson i Visby, svar., angående tvist om tomtgräns, faststält såväl rådhusrättens som hofrättens domar, hvarigenom käromålet ogillades. Dessutom har kär. ålagts att i rättegångskostnader utgifva 100 kr. Målet har skötts på kär.-sidan afsakförare A. C. Stenmark och på svar.-sidan af f. skolläraren H. P. Blomqvist.

Frikänd af hofrätten från ansvar för inlämnande af falska ansökningshandlinlingar till lärareplatsen vid Halls folkskola har målaren Johansson-Bolmér blifvit.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 17 April 1899
N:r 57

Rättegångs- och Polissaker

Södra häradsrätten.
Vilda sällar. Inför södra häradsrätten ha i dag ransakats drängen Johan Dahling, stenhuggarne Rikard och Otto Larsson samt drängen Lars Lundgren, hvilka påskdagen på e. m. i och invid Burgsviks metodistkapell ställt till ett vildt uppträde samt äfven svårt misshandlat stenhuggaren Karl Jakobsson.
Efter att å gästgifvaregården ha berusat sig, begåfs de sig till kapellet där Lundgren tillstälde bråk och störde gudstjänsten. Dahling passade för sin del på att, då de kommo ut ur kapellet, fasttaga Karl Jakobsson och tilldela honom ett slag i hufvudet med en sten, så att ett väldigt krossår uppstod De tre andra blandade sig nu äfven i tumultet och tilltygade Jakobsson ganska illa. Denne tog då sin tillflykt till kapellet, men förföljdes äfven dit af våldsverkarne, och en af dem gaf honom framme vid predikstolen ett slag med en sten i huvudet.
J. sökte nu åter undkomma, men fasttogs och släpades af de vilda sällarne ned mot dörren. Han blef nu dock af and a tillstädeskomna befriad ur deras våld o b fördes, blödande ur flera sår, i säkerhet.
Genom uppträdet blef gudstjänsten i kapellet afbruten och allmän villervalla bland de i densamma deltagande uppstod.
Vid dagens ransakning erkände Dahling för in del hvad som lades honom till last, dock tilläggande, att han varit så berusad, att han ej vetat hvad hau gjort.
Rikard Jakobsson däremot förnekade, att han deltagit i misshandeln af J. men väl själf fått ett slag af Jakobsson. Inne i kapellet hade han visserligen varit mea endast för att lugna de andra därinne varande, stojande kamraterna.
Drängen Otto Larsson, den tredje deltagaren i uppträdet, förklarade sig ej minnas något af alltsammans utom att han själf fått ett slag i hufvudet, af hvem visste han ej.
Åkl. uppgaf emellertid, att L. slagits alldeles vildt och i sitt ursinne ej vetat hvem han slagit, utan bl. a. äfven träffat en af kamraterna med en sten i ansiktet så att ett svårt sår uppstått.
Den sista och den fjärde af de fyra fridstörarne var drängen Lars Lundgren, hvilken egentligen varit den som stält till uppträdet inne i kapellet och afbrutit gudstjänsten. Han förklarade sig alls ej ha misshandlat Jakobsson det minsta. Att han uppträdt störarde i kapellet en eller annan gång samt att han uppmanats att vara lugn vidgick han.
På alla utom å Lundgren yrkade åkl. ansvar för misshaudel å allmän väg å sabbat, för störande af friden i gudstjänstlokal och för fylleri. Å. Lundgren yrkades ansvar för upprepade störande tilltag i kapellet och särskildt för deltagandet i att utsläpa Jakobsson ur kapellet.
I målet hördes ej mindre än fem vittnen, af hvilkas utsagor tydligt framgick, att alla de fyra tilltalade varit delaktiga i misshandeln å Jakobsson samt i störandet af gudstjänsten.
Ett af vittnena upplyste, att man, vid det förhör som omedelbart efter uppträdets slut hölls inne i kapellet, på den plats där svaranden. Lundgren setat, funnit tvenne stora stenar, däraf den ena var blodig. Då han satte sig på platsen funnos ej stenarne där.
L. medgaf att han haft stenarne med sig in men ej användt dem att kasta med.
Hos Rikard Larsson påträffades dessutom vid förhöret en blodig knif.
Åkl. begärde uppskof för att förebringa vidare bevisning och för att inkomma med slutpåståenden.
Svarandena bestredo detta, och Lundgren anhöll att bli försatt på fri fot. Med ogillande af svar:s yrkande uppsköt rätten målet till 21 d:s och skola samtliga kvarsitta i häktet.

Den för mordbrand misstänkte och därför häktade f. handlanden Anton Jakobsson från Hemse ransakades i dag ånyo å länsfängelset.
Sedan protokollet från föregående ransakning föredragits och med några små anmärkningar af svar. godkänts, företogs ett kort korsförhör med svar., hvarvid han vidhöll de uppgifter han förut i saken lämnat.
Åkl. påpekade, att svar. uppgifvit, att hans hustru burit upp sängkläderna i rummet, men denna uppgift hade befunnits falsk.
Svar. genmälde, att han aldrig påstått detta och att uppgiften därom i förhörsprotokollet berodde på en missuppfattning. Han hade själf sista fredagen i Februari burit upp kläderna, emedan en handelsresande hyrt vindsrummet och skulle ligga där.
Härpå hördes tre vittnen, polis J. A. Bäckström, jordbrukare G. A. Johanrsson och stationskarlen D. A. Sjöberg.
Vittnet Sjöberg berättade, att han vid 7-tiden på morgonen den dag eldsvådan skedde, af en grannkvinna uppmärksamgjorts på eldsvådan och skyndat till platsen, Jämte andra personer inträngde han i vindsrummet, som var mörkt och fyldt af en tät rök, och när dörren öppnades, flammade elden upp. Han hämtade genast vatten och kastade det öfver lågorna, som först visade sig vid kakelugnen, där julgransfoten anträffades.
Vittnenas utsagor stämde för öfrigt alldeles med förhörsprotokollet. Ransakningen fortsätter ännu när tidningen går i press.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 April 1899
N:r 56

Rättegångs- och Polissaker

Norra häradsrätten.
För falsk beskyllning- och ärekränkning har sakföraren A. C. Stenmark, såsom förut flera gånger meddelats, instämt f. pred. F. A. Bomqvist, men denne har vid hvarje tillfälle, då målet skolat handläggas, uteblifvit från rätten till följd af sjukdom. Kär. hade nu yrkat, att svar. måtte åläggas att ställa ombud för sig, men dåraf syntes intet; endast ett meddelande om, att svar. fortfarande var sjuk, inlämnades, hvarefter målet ånyo uppsköts till 5 Juni.

Om återbärande af auktionsmedel hade J. O. Pettersson Magnsarfve i Ekeby instämt auktionisten L. J. Ekluad Dune i Dalhem, hvilken dock bestred, att han hade uågon skyldighet att till kär. återbära några penningar. För utredning och anskaffande af vittnen blef målet uppskjutet till sammanträdet 5 Juni.

Anmäl strandfynd! För uraktlåtenhet att hos uppsyningsmannen i Fårösunds tunldistrikt anmäla gjorda stravdfynd stodo tre personer tilltalade.
Den första af dem var drängen E. Nordström från Bunge, hvilken skulle ha försummat att anmäla eu del af honom vid stranden funna bräder, tillsammmans utgörande 1 tolft. Svar. förklarade sig ej ha något med fyndet att skaffa, Han hade vid bärgning af släke i vattnet funnit tre brader. Då dessa lågo till hinder för honom vid arbetet, hade han lagt upp dem på en sten i st. f. att åter kasta dem i sjön. Då han sedermera hörde anmärkningar häremoet, körde han upp bräderna till Fårösund, då emellertid uppsyningsman Elvin vägrat att taga hand om bräderna, hvadan evar. ånyo körde hem fyndet och lade det tillbaka på stenen, där det ännu ligger.
Åkl. framhöll, att svar. först sedan han fått stämningen kört bräderna till Fårösund samt anhöll om uppskof till 5 Juni för vidare utredning, och bifölls denna anhållan af rätten.
Oskar Wessman å Fårö hade funnit ett tomfat, värdt 4 kr., i sjön men ej anmält det. Han erkände, och faller utslag 5 Juni.
Fredrik Broman från Gothem hade äfven gjort strandfynd ef tomfat men ej anmält det, beroende detta därpå, att han, som nyss förut funnit en del takspån i sjön och då anmält detta, ämnade att vänta med anmälningen af det sista fyndet till dess besiktning af det först gjorda fyndet skulle äga rum.
Utslag 5 Juni.

För olaga skogsförsäljning var O. Johansson Vikarfve i Viklau instämd af sin granne, O. Pettersson från samma gård. Svar. bestred käromålet, anseende sig ha tagit skog på egen skogslott. För utredning och bevisning uppsköts målet till 5 Juni.

För tillgrepp af ved ur änkan Johanna Olssons Orleifs i Ala hage voro husbonden J. Nordberg och hans hustru därsammastädes instämda. Hustrun var af sjukdom hindrad att närvara, och mannen för sin del bestred stämningspåståendet. För att äfven få hustrun hörd uppsköts målet till Jani sammanträdet.

För störande uppträde under en fri församlingsgudstjänst å Fårö samt för det han därvid till allmän förargelse öfverfallit och misshandlat landtbr. S. Hellgren var arb. Fr. Ekström å Fårö instämd. Vid målets påropande anmäldes, att parterna förlikts, men åkl., som ej ansåg sig viss om att äga rättighet att afstå från ansvarstalan för störande at allmän gudstjänst, anhöll att målet måtte förklaras hvilande och att dess fullföljande finge bero på vidare anmälan. Denna anhållan bifölls af rätten.

För att ha skjutit en hund, utan att denna förorsakat skada eller förfång, var Edv. Fahlström, Anderse i Bara, instämd af sin granne A. Olofsson Simmunde i Bara. Svar. erkände och förklarade sig villig betala 25 kr. i ersättning, uoder det kärandens ombud begärde uppskof för att höra, om hans hufvadman var nöjd med denna ersättring.
Uppskof till 5 Juni.

Södra häradsrätten.
(Fjärde sammanträdet).
Förståndigt handladt. Förlikta anmäldes nu målen emellan Karl Bolin och L. J. Sigrén i Klintehamn samt emellan Sigrén och Boling hustru Amanda, angående några skymfliga tillmälen.

Kyrkvärd eller kyrktjuf. Målet emellan J. P. Sandelius vid Källgårds i Stenkumla och Amanda Håkansson därsammastädes angående mot Sandelius fälda smädliga yttranden förekom ånyo, men som svar. ej ville erkänna, att hon sagt hvarken det ena eller det andra af ofvan citerade titlar och de vittnen kär. har fortfarande äro jäfviga, uppsköts målet till andra sammanträdet af höste tinget.

»Vestmanska tomten». I målet emellan Johan Gustafsson å Stora Mafrids i Västergarn och Karl Magnusson Bjestafs i Sanda om bättre rätt till den s. k. »Vestmanska» tomten, hördes två vittnen, som varit närvarande, när köpet uppgjordes om fastigheten, hvarå denna tomt är belägen. Därvid hade framgått af samtalet, att lägenheten skulle följa fastigheten. Utslag meddelas 5 Juni.

Om barnuppfostrinsbidrag har änkan Emma Lingström i Vamlingbo instämt ynglingen Johan Södergren vid Austres. Kär. hade låtit inkalla ett vittne, som ganska otvetydigt intygade svar:s förhållande till kär. i detta fall. För att få in ännu ett vittne uppsköts målet till 8 Maj.

Släketvist. Innehafvarne af Botarfve och Storms hemman i Vamlingbo yrkade, att Gabriel Jakobsson Bilds i Vamlingbo måtte åläggas till dem afträda de jordområden inom Bilds hemman, hvarå de, enligt hvad vid rätten skulle visas, ägde rätt til släketskt. Parterna företräddes: kär. af notarien K. P. Lundblad, svar. af hemmansäg. Nils Olsson Nora i Vamlingbo. Svarandeombudet ville på inga vilkor ingå i svaromål, emedan kär. på intet sätt styrkt någon rätt till det åsyftade strandområdet, Upplystaf ordf. att det just var meningen med rättegången, måste svar. ingå i svaromål. Kär. motiverade sina påståenden på de grunder, att enligt delvingsbeskrifningen öfver första och andra skifteslagen inom Vamlingbo området utlagts åt kärandena för »släketäkt»; 1863 hade landtmätare Falk på delägarnes begäran uppmätt och kartlagt strandområdet; men kär. hade ej fullföljt sin rätt, emedan förre innehafvaren Lars Zakrisson Bilds begärt 24 kr. årlig hyra för väg till stranden. Kär. åberopade äfven urminnes häfd, ty redan 1703 hade området tillhört de hemman som nu innehades af kär. och hvilka 1745 blifvit skattskrifna därför. Svar. bestred det anförda, och målet uppsköts till 5 Juni.

Fattigvårdsmål. Hafdhems kommun hade i ett från kammarrätten hitförvist mål, emellan nämda kommun och Ejsta socken, begärt vittnesförhör för att utröna pigan Charlotta Åkerbäcks hemvist och mantalskrifningsort. Af förhöret framgick, att Åkerbäck sedan 1894 vistats vid Jakobs i Ejsta, men hvarje år vid tiden för mantalsskrifningarna sändts till Hafdhem, där den hemmansägare, hos hvilken hon vistats i Ejsta, hade en måg. Som Fjsta kommun fått del af handlingarna så sent, att från denna sida ej hunnit inkallas några vittnen, blef målet på begäran uppskjutet till 9 Maj.

Uppfostringshjälp åt en 15 Juni f. å. född gosse fordrar pigan Hilda Larsson i Etelhem af husbondesonen Gottfrid Pettersson Bjärby i samma socken. Svar. medgaf, att kär. innehaft tjänst hos hans föräldrar, men bestred, att han haft närmare umgänge med henne: Målet förekommer ånyo 8 Maj.

Menedsmål. Tjänstedrängen Oskar Lindqvist från Gläfves i Burs yrkade, att Lars Hansson Ljugenäs i Burs måtte ådömas laga ansvar samt att utgifra 500 kr. i skadestånd, för det Hansson om kär. sagt, att han vittnat falskt i ett mål emellan Hansson och annan person. Svar. bestred käromålet, hvarefter målet uppsköts till 8 Maj.

Ett expropriationsmål, emellan k. m:t och kronan å ena samt Nasume, Norrgårda och Raagvalds hemmans åboor i Tofta å andra sidan, förekom vid detta smntr. första gången. Kronan begär att, i enlighet med kontrakt som upprättats med delägarne, jord måtte exproprieras till kronan längsstranden i Tofta till skjutbana för artilleriet. Som ej alla delägarne ännu voro kallade, blef målet, hvars handläggning kräfde bortåt fyra och en half timme, uppskjutet till Juni sammanträdets andra dag.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 April 1899
N:r 54

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För oloflig ölförsäljning dömdes idag svarfvare A. A. Claësson att böta 30 kr. Hustrun frikändes.
— Mot bryggare Edv. Jakobsson, åtalad för samma förseelse, afkunnas utslag 17 dennes. Ett vittne hördes i dag i målet, men hade intet af vikt att berätta.

Till skilnad i äktenskapet dömdes emellan arbetaren J. Gustaf Andersson och hans hustru Johanna Andersson, hvarjämte mannen på yrkande af allm. åkl. ådömdes en månads fängelse för horsbrott.

Södra häradsrätten.
Fjärde sammanträdet.
Följande utslag ha i dag afkunnats:

I arfstvisten emellan Karl Wetterlund vid Mafrids i Västergarn och Jakob Pettersson Östres i Alfva ogillades käromålet, och svar. tilldömdes en ersättning af 30 kronor.

Till edgång dömdes dels O. Söderström – vid Frigges och Vilhelm Fredriksson vid Maldes, båda i När, tilltalade för olaga fiske i Närs östervik, och dels J. P. Bergvall vid Bjärby i Etelhem, åtalad för oloflig bränvinshandel.
Edgångsdagen bestämdes till 1:sta dagen af 1:sta höstsammanträdet, och samtlige hänvisades till sina själasörjare.

Ogilladt blef ansvarsyrkandet mot L. P. Hägg vid Kruse och Timotens Engström vid Tjängdarfve, båda i Sproge, hvilka varit tilltalade för våld mot några kanalarbetare. Rätten ansåg nämligen, att de tilltalade endast till nödvärn måst bruka våld. Statsverket får betala kostnaderna.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 April 1899
N:r 53

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Slagsmålet vid Wedins bryggeri. För deltagande i detta flera gånger omtalade uppträde dömdes arb. Karl Borg att böta 10 kr. Oskar Karlsson kunde däremot-ej på sitt nekande till ansvar fällas och ej heller åläggas edgång, enär han saknar medborgerligt förtroende, hvarför han frikändes.

Uppträdet å Mellangatan mellan de norske sjömännen Dalen och Ego samt arb.
Axel Ekvall och Rudolf Sandgren från Visby var i går åter föremål för handläggning, hvarvid utröntes, att bråket ägt rum strax före kl. 10 på lördagskvällen. Något nytt i öfrigt förekom ej i målet.
Ekvall dömdes för våldet till en månads fängelse och för fylleri till 10 kr. böter samt ålades dessutom att ersätta sömmerskan Hejdenberg med 25 kr. för sveda och värk. Sandgren fick för våldet böta 50 kr. och för fylleri 10 kr.
Målet i hvad det rörde norrmännen förklarades hvilande.

För misshandel, föröfvad mot extra polis Engström, rannsakades ånyo arb. Wilh. Blomqvist. Nu hördes ett vittne som upplyste, att B. efter en stunds träta med E. gifvit denne ett par slag med handen i ansiktet. Detsamma har förut af ett annat vittne berättats, mer B. vidhöll ändå, att han ej rört Engström samt anhöll om uppskof för motbevisnings förebringande, hvaremot allm. åkl. överlämnade målet med yrkande om ansvar å Blomqvist för våld. Han dömdes att böta 10 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 April 1899
N:r 50

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För våld ransakades i torsdags vid extra rådstusammanträde arb. Axel Ekrall och Rudolf Sandgren från Visby samt lättmatrosen Tnorvald Dalen och eldaren Jacob Ego, båda norska undersåtar och anstälda å norske ångaren Sif, hvilken senaste tiden legat i Visby hamn.
Våldet, hvarför de ransakades, hade föröfvats så, att de två Visby-borna och de båda norrmännen i söndags råkat i gräl å Mellangatan, hvarvid Sandgren omkullslagit Ego, denne i sin ordning gifvit S. ett slag med en hopfäld kvif, så att ett sår å ena ögat uppstått och Ekvall för att hjälpa sin kamrat tagit en kvartersbutelj och kastat i hufvudet på Ego, hvilken. erhöll ett krossår af slaget. Men nu har det sig ej bättre, än att 15-åriga sömmerskan Amalia Hejdenberg, som stod i närheten af slagskämparne, träffades i hufvudet af skärfvor från buteljen och erhöll flera sår, ett 2 1/2 cm, och ett 3 cm., långt samt flera mindre, och glasskärfvor inträngde dessutom i ena ögat. Hon kommer dock enl. stadsläkarens utsago ej att lida framtida men af såren.
Vid målets handläggning voro endast Visbyborna närvarande och de erkände utan omsvep allt som lades dem till last. Mot norrmännen nedlades målet tills vidare.
Målet uppsköts för utredande af tiden för uppträdet tills om tisdag.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 1 April 1899
N:r 49

Fårö rånarens straff skärpt.

Hofrättens dom öfver Esra Södergren afkunnades 27 dennes, d. v. s. i måndags och redan i dag, äro handlingarna i ärendet genom konungens befallningshafvande här öfverlämnade till fängelsedirektören för att delgfvas den dömde. Svea hoträtt har bestämt straffet för rån, stöld och oloflig spritförsäljning till straffarbete i 9 år 3 mån. och 3 dagar samt 5 års vanfrejd.
Häradsrättens dom lydde, som man torde erinra sig, på straffarbete i 6 år, 9 mån. och tre dagar samt 3 års vanfrejd.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 Mars 1899
N:r 48

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Målet angående våld mot Karl Borg och K. O. Karlsson öfverlämnades nu af åkl. till rättens pröfning. Borg yrkade ersättning med 10 kr. för den skada han för sin del lidit af misshandeln. Utslag 4 April.

Ölmålet mot svarfvare A. A. Claesson förekom ånyo, och hördes två vittnen, hvilka dock ej efter utfärdande af magistratens förbud varit inne hos svar. för att dricka öl.
Däremot upplyste det ena vittnet, att det före förbudets utfärdande i flere personers sällskap inne hos Claesson druckit öl, som denne tagit betaldt för. Uppskof till 10 April.

För djurplågeri, bestående däri, att han till körslor begagnat en häst som haft ett öppet Köttsår å lokstaden och hvilket ej försetts med något som helst skydd, var åkaren V. Sandelin instämd.
Två vittnen styrkte stämningens riktighet, hvaremot svar. påstod, att det endast var ett lindrigt skrubbsår, så att håret var afskafdt.
S. dömdes att böta 10 kr.

För olaga ölförsäljning stod äfven bryggare Edv. Jakobsson tilltalad, och hade han två vittnen emot sig. Svar. vidhöll dock, att ej han, utan hans husfolk försålt ölet. Uppskof till 10 April.

För kvacksalveri, bestående däri att hon gifvit massage åt en del personer, dömdes änkan Maria Classon att böta 50 kr.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 Mars 1899
N:r 47