Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Det uppskjutna målet mellan ogifta Ida Karlsson från Hästnäs och snickaregesällen Karl Lingvall angående barnuppfostringsbjelp afdömdes i dag af rådhusrätten sa, att Lingvall förstandigades att öka på uppfostringsbidraget från 3 till 4 kronor.

Gotlands Allehanda
Måndagen 16 April 1888
N:r 31

Skräddaren Widerqvist,

som så illa for fram i måndags afton förra veckan fann icke för godt att inställa sig vid gårdagens ransakning, hvarför antagligt är, att han afvikit. Målet uppsköts.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 1 Juni 1875
N:r 43.

Handlanden C. Marquard,

som i måndags qväll illa tilltygades af skräddaren Widerqvist befinner sig nu lyckligtvis något bättre, ehuru långt ifrån återstäld.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 1 Juni 1875
N:r 43.

Fångantalet

å Visby cellfängelse den 31 maj.
Ransakningslångar 1 mankön,
Straffarbetsfångar 9 mankön,
Dömd till enkelt fängelse 1 mankön.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 1 Juni 1875
N:r 43.

I Gotlands länsfängelse

har under Mars månad följande antal fångar förvarats: Vid månadens början qvarvarande 8, under månaden tillkomna 11, af hvilka 10 bötsfångar. Under månaden afgångna 8, vid månadens slut qvarvarande 11.
Under årets 3 första månader hafva innesuttit 30 fångar, af hvilka 2 ransaknings-, 4 straff., 4 tvångsarbets-, 4 fängelse- (urbota) och 16 d:o- (böter).

Gotlands Allehanda
Fredagen 6 April 1888
N:r 28

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Mot handlanden Emil Gerle hade riksbanken och Gotlands enskilda bank yrkat ansvar för vårdslöshet mot borgenärer i en så lydande stämning:
Enär handlanden Emil Gerle, hvilken 7 December 1887 afträdt sin egendom till konkurs, dels genom vingleri i växelrörelse, dels genom oordentlig bokföring och dels derigenom att han, sedan han kommit på sådant obestånd, att han, bort inse, att han ej kunnat rätt för sig göra, i uppenbar afsigt att fördröja konkursens utbrott fortsatt, sin rörelse och derunder upplånat penningar och varor, gjort sig skyldig till uppenbar vårdslöshet mot sina borgenärer, får styrelsen för Riksbankens afdelningekontor i Visby härmed vördsamt anhålla om laga kallelse och stämning å honom med yrkande, att han härför mätte ådömas ansvar enligt 23 kap. 3 § strafflagen.
I den berättelse som köpmannaföreningens ombud herr A. Agrell afgifvit till borgenärerna efter granskningen af gäldenärens böcker anmärker han att för år 1883 visserligen synes vara en vinst å rörelsen af 500 kr., men att sedan under de 3 följande åren en brist uppstått af öfver 37,000 kr., deraf för 1886 ensamt 19,000 kronor. Ingenstädes kunde egentligen skönjas huru affärerna stått, då aldrig något lagenligt bokslut gjorts eller någon verklig balansräkning förefans. Dessutom voro inventarierna upptagna till skäligen höga värden. Mot bokföringen i öfrigt anmärktes, att gäldenären ej fört dagbok, samt ej noterat sina växlar och de borgensförbindelser, han dels gitvit och dela erhållit, det senare af J. P. Åberg till nästan oinskränkt belopp. Kassaboken hade ej varit paginerad och journalen ofullständig. Då sålunda gäldenären, gjort sig skyldig till vingleri och bort inse under flere år att ställningen vore ohållbar, mon ändå för att fördröja konkursens utbrott upplånat penningar och varor och då dessutom ofvan anmärkte oegentligheter och fel i bokföringen förekomma, anser han gäldenären hafva gjort sig skyldig till uppenbar, grof vårdslöshet mot sina borgenärer.
Med öfverlemnande af ofvanstående berättelse, öfverlemnades också från kärandesidan målet, men svaranden begärde genom sitt ombud skriftligen 6 veckors uppskof för att afgifva slutligt svaromål. Rätten nedsatte dröjsmålet till 4 veckor.

Målet mellan bryggeribolaget och Johanna Vesterlund förevar i dag ånyo, hvarvid genkäranden, Vesterlund, fick såsom vittnen hörda tullförvaltare Lyth, handl. J. F. Nilsson, bokh. R. Pettersson och J. G. Herlitz, hvilka skulle intyga att det egentligen varit för Vesterlund räkning konsul Romdahl 1883 i Dec. köpt huset 57-58 söder för staden. Detta tycktes dock ej framgå af vittnesmålen. Genkäranden begärde uppskof, käranden öfverlemnede målet och yrkade ansvar å Vesterlund för obehörig rättegång samt för äreröriga beskyllningar mot käranden att han skulle svikligen tillskansat sig en hennes utskänkningsrättighet. Målet uppsköts 3 veckor.

För barnuppfostringsbidrag hade ogifta Ida Karlsson från Hästnäs instämt snickaregesällen Karl Lindvall. Svaranden hade aldrig nekat att betala uppfostringshjelp och hade också erlagt denna med 3 kr. i månaden från barnets födelse 17 April 1887 till 17 Mars i år. Nu fordrades 5 kronor i månaden. Lindvall sade sig ej hafva råd att betala mera än 3, om hvilken summa han kommit öfverens med Ida Karlsson. För att höra vittnen angående detta uppsköts målet.

Hvad vi sluppit äta. Under Mars månad hafva af länsveterinären till försäljning förbjudits här i staden 3 lösa och sladdriga kalfkött, torgförda af hemmansägaren Karl Pettersson, Homa i Stenkumla, Båtsman F. Qviberg, Endre, och hemmansägaren Petterson från Sjonhem.

Nedsatt straff. Arbetaren Fredrik Vilhelm Nyman, som af Gotlands södra häradsrätt 3 Januari i år dömdes för 4 resan stöld till 10 års straffarbete och 10 års vanfräjd har besvärat sig hos hofrätten, som nedsatt strafftiden till 5 år och 6 månader.

Svårt våld. I onsdags stod vid rådhusrätten i Stockholm en bageriarbetare J. J. Löfqvist, född 1869 å Gotland, tilltalad för svårare knifskäring, föröfvad mot en annan bageriarbetare Berggren och en tjensteflicka Elin Johansson, anstäld hos bagaren Hellsten. Löfqvist och Berggren hade måndagen den 19 d:s varit ute till sammans å åskilliga utskänkningsställen. Sedan de derunder berusat sig, komma de å Repslagaregatan i ordväxling och handgemäng, hvarunder Löfqvist blef kullslagen af Berggren. Af polisen blefvo de emellertid snart åtskilda.
Senare på aftonen uppsöktes Löfqvist åter af Berggren i omnämda Hellstens bageri, hvarest den tilltalade egt anställning, och då hade Löfqvist rusat på Berggren och huggit honom med en fällknif två djupa sår, ett i högra låret och ett i högra armen. Flickan Johansson hade nu, på den sårades rop, skyndat till för att afstyra vidare våld, men råkade derunder sjelf ut för Löfqvist knif, som afskar en sena å flickans ena handled och derjämte orsakade en ymnig blodförlust.
De båda sårade hade sedan dess vårdats å Serafimerlasarettet och komma antagligen att lida rätt svåra framtida men af våldet. Det oaktadt yrka de dock ej ansvar å Löfqvist, hvilken nu sitter i häkte.
Målet uppsköts på 8 dagar, för att rätten måtte få tillfälle att höra lasarettläkarnes utlåtande om saken.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 3 April 1888
N:r 27

Gotländing knifskärare.

Stockholm, 30 Mars. Bageriarbetaren J. J. Löfqvist, född 1869 å Gotland, har häktals för svårare knifskäring å en annan bageriarbetare och en tjenstflicka. De värdas nu å Serafimerlasarettet.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 3 April 1888
N:r 27

Ett blodigt slagsmål

egde härstädes mönstringsdagen, måndags qväll, efter slutad mönstring rum, i det skräddaren Widerqvist öfverföll och illa sårade handlanden C. Marquard, som nu i hemmet vårdas. Målet förekommer i öfvermorgon.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 29 Maj 1875
N:r 42.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För öfverdådig framfart hade allmänna, åklagaren instämt drängen O. Andersson Home, Stenkumla, hvilken en dag skulle i öfverlastadt tillstånd hafva, trots tillsägelse, kört i vildaste fart Adelsgataun framåt utåt Söderport. Anderson nekade till han varit öfverlastad. För vittnens hörande å båda sidor uppsköts målet.

För ärekränkning hade putsaren A. R. Bergs hustru Johanna Berg instämt hustru Konsilia Johansson, hvilken skulle ha offentligen yttrat att käranden stulit mat och ved, för hvilken äreröriga beskyllning käranden fordrade 100 kronor kontant erkänsla. Svaranden bestred stämningen och påstod att den uttagits blott för att utpressa penningar. Målet uppsköts på 14 dagar.

Den för oljud tilltalade svarfvaren V. Söderberg från Sjonhem var i dag ånyo instäld för rådhusrätten, och var lika patetisk denna gång som vid förra rättegångstillfället, till stor förtjusning för det talrika auditoriet, men ej för rätten, hvars ordförade gång på gång öfverröstades af svaranden. Först begärde denne att stämningen ånyo skulle uppläsas samt protokollet från föregående rättegångstillfälle, så att han kunde få någon grund af saken. Derefter anhöll han att målet måtte nedläggas. Emellertid voro vittnen inkallade, hvilka det var svårt att få hörda för Söderbergs högljudda prat, och först efter upprepade tillsägelser och då borgmästaren började se sig om efter hjelp för att få honom tyst, svarade han, att nu skulle han tiga som en munk. Med afseende på vittnena förklarade han, att han mot dem ej hada något jäf, »enär han ej var slägt med dem, hvarken syster eller bror».
Vittnena, extra poliskonstaplarne Andersson och Gardelin berättade, att Söderberg natten mellan 14 och 15 Februari strax efter klockan 3 först kommit in på vaktkontoret för att helsa på vakten, hvarpå han begifvit sig nedåt S:t Hansgatan. Utanför fröknarna Fåhraeus, butik hade han stannat och skrikit till »Vakten ut!» eller något liknande och i hörnet vid bagare Lyberg hade han skrikit till och talat om en flicka som nös. (Söderberg förklarade, att han endast sagt »prosit, fröken!»). Härpå hade han tagits in på vaktkontoret. Söderberg, tillfrågad om, hvad han hade att svara härpå, genmålde endast: »Bestrider vittnesmålet.» Han begärde uppskof för att å sin sida höra vittnen, men stadsfiskalen öfverlemnade målet och yrkade ansvar å Söderberg för oljud, hvarpå denne aflägsnade sig lika stolt som han kommit. För sina »hostningar och snytningar» dömdes han till 10 kronors böter.

För misshandel hade stadsfiskalen, på anmälan af sjömännen Pettersson och Grönhagen, instämt f. artilleristerna Johannes och Axel Henriksson, hvilka å ett utskänkningsställe vid Söderplan en dag råkat i delo med målsägaren. Då målet upprepades anmälde ena kärande parten att man ingått förlikning. Åklagaren fullföljde emellertid målet och 4 inkallade vittnen hördes, som endast hade att berätta att slagsmålet varit af mycket lindrig art, inskränkt sig till några snytingar, och pågått endast ett par minuter. Målet öfverlemnades och dömdes svarandena till 10 kronors böter hvardera.

Gotlands Allehanda
Måndagen 26 Mars 1888
N:r 25