Etikett: Bro

Bro är en socken på Gotland ligger ca. 1 mil norr om Visby väg 148.
Gårdsnamn: Annexen, Dacker, Duss, Ekes, Eriks, Halner, Kvie, Stenstugu, Suderbys, Tors, Tuer, Ytlings, Åby Lilla, Åby Stora.

Publicerat

Till ledamöter i styrelsen

för Gotlands norra härads brandstodsförening för fem år, räknade från och med 1 Januari, hafva sockenombuden vid deras sammanträden tingsvis utsett nedannämnde, nämligen: för Endre ting Anton Hellgren, Hanes i Endre; Dede d:o Johannes Collberg, Nygårds i Follingbo; Bro d:o f. skollärare J. P. Nordin i Veskinde; Lummelunda d:o P. Högberg, Myrväller i Tingstäde; Forssa d:o O. L. Björkegren, Angelbos i Lärbro; Rute d:o M. P. Broström, Broa i Fårö; Bäls d:o kapten K. T. Broander, Källunge; Lina d:o O. J. Larsson, Norrbys i Hörsne; Halla d:o G. P. Hansén, Dunegårda i Dalhem och Kräklingbo d:o Fredrik Klingvall, Kräklings i Kräklingbo.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 Januari 1898
N:r 7

Publicerat

Från landsbygden.

Bref till denna tidning.
Bro, 31 Dec. 1897.
Decemberstämmorna.
Från årets sista ord. kyrko- och kommunalstämma, som hölls i går må antecknas föl jande; Fyrktals- samt debiterings- och upp bördslängderna granskades och godkändes. Utdebiteringen pr fyrk utgör 99 öre, däraf för kommunala behof 20 öre, till kyrka och skola 57 öre, sämt till bygnadskassan 22 öre. Till revisorer af kommunens samt kyrkans och skolans räkenskaper valdes landtbr. J. Pettersson, Stenstu, J. Ekelöf, Åby, och till suppleant J. Nilsson, Åby. I kommunalnämden valdes landtbr. J. Karlsson, Åby, och H. Olsson, Duss, och till suppleant A. Björke gren, Kvie. TI kreatursförsäkringsnämden valdes landtbr, T. Gardell, Duss, ordf.; J. Ekelöf, J. Karlsson och K, Pettersson, Åby. I samma nämd för Norra Gotlands kreatursförsäkringsförening valdes landtbr. A. Gardell, ordf., F. Olsson, J. Pettersson och A. Karlsson, alla från Stenstu. I hästuttagningsnämden valdes landtbrukarne F. Olsson, Stenstu, ordf., A. Hallberg, Tuer, F. Stenberg, Ekes, J. Ekelöf och K. Pettersson, Aby.

Lärbro, 31 Dec.
Guldbröllop. Förliden torsdag, 30 dennes, firade i sitt hem vid Ringvide i Lärbro i kretsen af de flesta af sina barn, slägt och grannar P. Ringbom och hans hustru 50-årsdagen af sitt ingångna äktenskap. Det åldriga paret är jämförelsevis ganska raskt och båda förmådde tråda dansen. Vid skålen, som föreslogs för dem, framhölls huru lyckliga dessa nu kunde skåda omkring sig; ty af en tämligen stor barnskara hade från ett torftigt hem den ene efter den andre kommit ut i världen och alla hade artat sig väl. Af två i lifvet varande söner äro : båda sjökaptener, två af döttrarne äro gifta med sjökaptener och öfriga med andra välburgna män. Vid skålens drickande lossades af ungdom utanför huset, på gammal gotlandssed, flera skott till brudparets ära.
Vid samma tillfälle firades förlofning mellan yngsta sonen i huset och hans tilltänkta maka.

Mästerby, 1 Jan.
Förliden onsdag sammanvigdes i Mästerby kyrka folkskolläraren Hjalmar Myrén oeh komminister Youngbergs dotter Naemi.
Såsom marskalkar och brudtärnor tjänstgjorde: hr Hjalmar Norrby—fröken Ruth Youngberg, hr Oskar Nilsson—fr. Alma ’Thomsson, hr Josef Söderström—fr. Maria Uddin, hr Johannes Uddin—fr. Ester Norrby, br Otto ”Nilson—fr. Karolina Pettersson, hr Alfred Grönström—fr. Alma Nilsson, hr Henrik Vittberg—fr, Rosa Grönström.
Den högtidliga akten förrättades i det rikt upplysta templet. Brudens fader höll från altaret ett tal till brudparet innan vigseln förrättades. Sedan denna med efterföljande välönskningar försiggått, tågade brudskaran vid orgelns toner ut till de väntande skjutsarne, som på en kort stund förflyttade sällskapet till den ett par kilometer från kyrkan belägna komministergården. En äreport passerades hvarå brudparets namnschiffer brann i purpurfärg.
Bland bröllopsgästerna märktes biskopen och biskopinnan von Schéele.

Vamlingbo, 31 Dec. 1897.
Pastoratets sparbanks hufvudmän hade sistlidne gårdag sitt andra ordinarie årssammanträde. Till ledamöter i styrelsen efter i tur afgående, återvaldes hemmansägaren Lars Olsson i Petsarfve och A. Larsson i Vennes samt nyvaldes L. Jacobsson i Petsarfve och O. Olofsson i Lingsarfve. Till revisorer utsågos kapten H. L. Hansson i Bonsarfve, Joh. Pettersson i Stenstu och Alfred Johansson i Vestergårda, med T. Hansson i Bonsarfve och J. E. Lassén i Skoga som suppleanter.

Fårösund, 31 Dec. 1897.
Från de flesta orter på vår ö kommer litet emellanåt till denna ärade tidnings redaktion och läsekrets meddelanden om hvad som händer och sker, men sällan eller aldrig ser man något i tidningen från vår ort, som dock äger en af Östersjöns bästa och rymligaste hamnar.
Här är också så tyst och stilla, och af tilldragelser, som lämpa sig för en tidnings spalter, förekommer det så få här ute på vårt gotländska nordkap. Totsarne segla sina bestämda turer ut till sin station på Bunge-ön och tillbaka igen; en och annan gång får man se de vanligen färgade seglen af en laxkutter, som i yrande fart klyfver sundets vågor; om nätterna flammar långs stränderna ett bloss här och där för att lysa fiskarens nattliga arbete, — se där allt, som f. n. vanligen ter sig på hafvets yta.
Befästningsverken ligga så öde och batteriernas bästa pjeser äro öfverhöljda till skydd mot storm och regn och drömma tydligen om tusenårig fred.
Här på hamnplatsen har efter den större rörelse under dagarne före jul allt återfallit i denna årstids vanliga, dådlösa ro. Som nytt torde kunna nämnas, att herr P. Stengård öppnat diversehandel midt för sparbankens nya hus. Hvad affärslif och rörelse beträffar, hoppas man på något uppsving, sedan den Sjöströmska egendomen med sin utmärkta ångkvarn i förening med sågverk och tidsenligt varmbadhus nu inköpts för — man har sagt — 6,200 kr. af ett kapitalstarkt bolag med företagsamma, dugande män i spetsen.
En större skogspark med särdeles vacker mogen skog, som inköpts af herr J. Odin från Klintehamn, skall nu i dagarne begynna afverkas, försågas och sedan utskeppas och torde väl detta komma att i sin mån bidraga till någon större liflighet inom närmaste område samt bereda tillfälle till ökad förtjänst för våra arbetare.
Huru obehagligt det än är, kan jag icke underlåta att för allmänheten framdraga ett ofog — lindrigast sagdt — som lyckligtvis torde få söka sin like långt ntanför våra gotländska landamären. Det får icke förtigas att vårt lilla idoga samhälle lider af ett fördärfbringande kräftår nämligen lönkrögeri, ett lönkrögeri så fräckt och oförsynt, att man kan häpna. – Detta ärji högsta måtto att beklaga icke blott därför, att det undergräfver det ekonomiska välståndet för dem, som äro slafvar under dryckenskapslasten, att det väcker förargelse hos samhällets’ ordentliga och laglydiga befolkning, utan fastmera för det förakt för lagar och samhällsordning, som detta sorgliga förhållande alstrar. Man förundrar sig öfver att vinstbegäret hos en människa kan vara så stort, att någon, som till och med gör anspråk på en aktad ställning inom samhället, kan vilja förnedra sig till” att syssla med en slik usel handtering. Om nu åsyftade idkare af detta afskyvärda näringsfång icke Har någon känsla af ansvar för den demoralisation de tillhandahållna spritdryckerna uppenbarligen utöfva på konsumenterna eller någon aktning för gällande lagar, så torde man kunna begära, att han åtminstone skall hysa respekt för att till sitt namn foga ett epitet med så obehaglig klang, att min penna nekar nedskrifva detsamma.
Olika äro tankarne om heder och ära här i världen!
Att denna »hedersamma näring» florerar och har gjort så länge nog, det är en af alla härute känd hemlighet, men — de som borde hindra eller efterforska ofoget för att befordra det till laga näpst, de blunda. Det vore nog bäst för alla, om denna rörelse toge slut med det gångna året, så att vederbörande myndigheter icke behöfde besväras, och denna sak i all sin nakna verklighet icke måtte komma att lysa bland »rättegångs- och polissaker.»
Dike.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 Januari 1898
N:r 1

Publicerat

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec. 1897:

Gothems socken: födda 12 (5 m. 7 kv.), döda 7 (1 m. 6 kv.), inflyttade 35 (21 m.
14 kv.), utflyttade 28 (12 m. 16 kv.), vigde 4 par, folkmängd 31/12 640, ökning 12, församlingens äldste 90 år;

Norrlanda socken: födde 8 (5 m. 3 kv.), döde 7 (6 m. 1 kv.), inflyttade 17 (7 m. 10 kv.), utflyttade 21 (14 m. 7 kv.), vigde 1 par, folkmängd 31/12 307, minskning 3, församlingens äldste 82.
Hela pastoratets folkmängd 947.

Endre socken: födda 7 (4 m. 3 kv.), döda 5 kv., inflyttade 63 (28 m. 35 kv.), utflyttade 72 (83 m. 39 kv.), vigde 1 par, folkmängd 31/12 350, minskning 7;

Hejdeby socken födda 3 (1 m. 2 kv.), döda 8 (3 m. ö kv.), inflyttade 54 (22 m. 32 kv.), utflyttade 45 (23 m. 22 kv.), vigde 2 par, folkmängd 31/12 209.
Hela pastoratets folkmängd 559.

Vall socken: födda 3 (2 m. 1 kv.), döda 4 (1 m. 3 kv,), inflyttade 27 (14 m, 13 kv.), utflyttade 23 (12 m. 11 kv.), vigde 3 par, folkmängd 31/12 300, ökning 3;

Hogrän socken: födde 5 (3 m. 2 kv.), döda 4 (1 m. 3 kv.), inflyttade 19 (9 m. 10 kv.), utflyttade 19 (8 m. 11 kv.), vigde 1 par, folkmängd 340, ökning 1.
Hela pastoratets folkmängd 640.

Hörsne med Bara: földa 8 (4 m. 4kv.), döda 7 (3 m. 4 kv.), inflyttade 39 (19 m. 20 kv.), utflyttade 39 (16 m. 23 kv.) vigde 3 par, pastoratets folkmängd 31/12 384, ökning1.

Alfva socken: födda 8 (2 m. 6 kv.), döda 7 (2 m. 5 kv.), inflyttade 44 (21 m. 23 kv.), utfyttade 64 (29 m. 35 kv.), vigde 2 par, folkmäugd 31/12 476, minskning 19.

Hemse socken: födda 23 (13 m. 10 kv.), döda 10 (ö m. 5 kv.), inflyttade 74 (32 m. 42 kv.), utflyttade 60 (28 m. 32 kv.), vigde 4 par, folkmängd 796, ökning 27.
Hela pastoratets folkmängd 1,272.

När socken: födda 24 (9 m. 15 kv.), döda 19 (8 m. 11 kv), inflyttade 30 (13 m. 17 kv.), utflyttade 45 (24 m. 21 kv), vigde 5 par, folkmängd 1,021, minskning 10;

Lau socken: födda 12 (6 m. 6 kv.), döda 5 m.. inflyttade 28 (17 m. 11 kv.), utflyttade 24 (11 m. 13 kv.), vigde 3 par, folkmängd 81/12 523, ökning 11.
Hela pastoratets folkmängd 1,544.

Hejde socken: födda 9 (4 m. 5 kv.), döda 8 (4 m. 4 kv.), inflyttade 52 (28 m 24 kv.), utflyttade 31 (15 m. 16 kv.). vigde 1 par, folkmängd 31/12 595, ökning 22;

Väte socken: födda 11 (6 m. 5 kv.), döda 5 (3 m. 2 kv.), inflyttade 47 (24 m. 23 kv.), utflyttade 46 (19 m. 27 kv.), vigde 5 par, folkm. 31/12 574, ökning 7.
Hela pastoratets folkmängd 1,169.

Sanda socken: födda 17 (12 m. 5 kv.), döda 18 (5 m. 13 kv.), inflyttade 46 (20 m. 26 kv.), utflyttade 38 (16 m. 22 kv.), vigde 2 par, folkmängd 31/12 822, ökning 7;

Mästerby socken: födda 5 (2 m. 3 kv.), döda 9 (7 m. 2 kv)., inflyttade 28 (11 m. 17 kv.), utflyttade 25 (10 m. 15 kv.), vigde 8 par, folkmängd 31/12 384, minskning 1;

Vestergarn socken: födda 6 (4 m. 2 kv.), döda 9 (4 m. 5 kv.), inflyttade 14 (4 m. 10 kv.), utflyttade 24 (10 m. 14 kv.), folkmängd 308, minskning 13.
Hela pastoratets folkmängd 1.509.

Hablingbo socken: födda 7 (4 m, 3 kv.), döda 13 (6 m. 7 kv.), inflyttade 24 (14 m, 10 kv.), utflyttade 37 (15 m. 22 kv.), vigde 1 par, folkmängd 31/12 586, minskning 19;

Silte socken: född 1 kv. döda 4 (3 m. 1 kv.), inflyttade 6 (2 m, 4 kv.), utflyttade 10 (4 m. 6 kv.), folkmängd 31/12 337, minuskning 7.
Hela pastoratets folkmängd 923.

Vamlingbo socken: födda 13 (5 m. 8 kv.), döda 5 (1 m. 3 kv.), inflyttade 25 (18 m. 19 kv.), utflyttade 34 (23 m. 11 kv.), vigde 8 par, folkmängd 3!/12 729;

Sundre socken: föddr 8 (2 m. 6 kv.), döda 4 (1 m. 3 kv), inflyttade 17 (11 m. 6 kv.), utflyttade 13 (6 m. 7 kv.), vigde 1 par, tolkmängd 31/12 215, ökning 8.
Hela pastoratets folkmängd 944.

Grötlingbo socken: födda 8 (3 m. 5 kv.), döda 8 (5 m. 3 kv.), inflyttade 18 ( 9 m. 9 kv.), utflyttade 28 (16 m. 12 kv.), vigde 3 par, minksning 10, folkmängd 31/12 619;

Fide socken: födda 4 (3 m. 1 kv.), döda 1 kv., ivflyttade 12 (6 m. 6 kv), utflyttade 11 (6 m. 5 kv.), vigde 1 par, folkmängd 302, ökning 4.
Hela pasteratets folkmängd 921.

Hangvar socken: födda 23 (14 m. 9 kv.); döda 14 (9 m. 5 kv.), inflyttade 51 25 m.
26 kv), utflyttade 37 (14 m. 23 kv.), vigde 5 par, folkmängd 31/12 929, ökning 23;

Hall socken: födda 3 (I m. 2 kv.), döda 5 (8 m. 2 kv.), ioflyttade 16 (8 m. 8 kv.), utflyttade 16 (7 m. 9 kv.), folkmängd 31/12 240, minskning 2.
Hela pastoratets folkmängd 1,169.

Dalhems socken: födda 11 (6 m. 5 kv.), döda 7 (4 m. 3 kv.), inflyttade 48 (20 m. 28 kv.), utflyttade 36 (16 m. 20 kv’), vigde 4 par, fölkmängd 532, ökning 16.

Ganthems socken: födda 7 (2 m. 5 kv), döda (1 kv), inflyttade 13 (5 m. 8 kv.), utflyttade 14 (11 m 3 kv.), vigde 2 par, folkmängd 303, ökning 5.

Halla socken: födda 7 (5 m, 2 kv.), döda 3 (1 m. 2 kv.), inflyttade 43 (25 m. 18 kv.), utflyttade 40 (24 m. 16 kv.), vigde 2 par, folkmängd 261, ökning 7.
Hela pastoratets folkmängd 1,096.

Källunge socken: födda 3 (1 m. 2 kv), döda 7 (4 m. 3 kv.), inflyttade 26 (10 m. 16 kv.), utflyttade 23 (8 m. 15 kv.), vigde 3 par, folkmängd 235, minskning 1.

Vallstena socken: födda 5 (2 m. 3 kv.), döda (4 kv), inflyttade 11 (6 m. 5 kv.), utflyrttade 21 (13 m. 8 kv.), vigde 1 par, folkmängd 335, minskning 9.
Hela pastoratets folkmängd 570.

Garda socken: födda 11 (8 m. 3 kv.) inflyttade 22 (14 m. 8 kv), utflyttade 33 (17 m. 16 kv.), vigde 2 par, folkmängd 474.

Etelhems socken: födda 11 (6 m, 5 kv.), döda 9 (4 m. 5 kv.), inflyttade 72 (36 m. 36 kv.), utflyttade 55 (26 m. 29 kv.), vigde 8 par, folkmängd 553, ökning 19.
Hela pastoratets folkmängd 1,027.

Veskinde socken: födda 19 (14 m. 5 kv.), döda 11 (4 m. 7 kv.) inflyttade 98 (41 m. 57 kv.), utflyttade 57 (22 m. 35 kv.), vigde 5 par, folkmängd 700, ökning 49.

Bro socken: födda 8 (6 m 2 kv.), döda 6 (4 m. 2 kv.), inflyttade 37 (20 m. 17 kv.), utflyttade 28 (13 m. 15 kv.), folkmängd 309, ökning 11.
Hela pastoratets folkmängd 1,009.

Östergarn socken: födda 3 (1 m. 2 kv.), döda 9 (7 m. 2 kv.), ivflyttade 31 (14 m. 17 kv.), utflyttade 29 (14 m. 15 kv.), vigde 1 par, folkmängd 646, minskning 5.

Gammalgarn socken: födda 12 (6 m. 6 kv.), döda 7 (3 m. 4 kv.), inflyttade 13 (10 m. 3 kv.), utflyttade 15 (5 m. 10 kv.), vigde 1 par, folkmängd 449, ökninvg 3.

Ardre socken: födda 6 (3 m. 3 kv.), döda 2 (1 m. 1 kv), inflyttade 17 (10 m. 7 kv.), utflyttade 28 (16 m. 12 kv.), folkmängd 489, minskning 7.
Hela pastoratets folkmängd 1.584.

Levide socken: födde 10 (5 m. 5 kv.), döda 6 (1 m. 5 kv.), inflyttade 34 (15 m. 19 kv.), utflyttade 27 (12 m. 15 kv.), vigde 2 par, folkmängd 532, ökning 11;

Gerum socken: födda 3 (2 m. 1 kv.), döda 4 (38 m. l1 kv.), inflyttade 11 (6 m. 5 kv.), utflyttade 20 (13 m. 7 kv.), folkmängd 170, minskning 10.
Hela pastoratets folkmängd 702.

Ejsta socken: födda 12 (4 m. 8 kv.), döda 7 (4 m. 7 kv.), inflyt:ade 17 (10 m. 7 kv.), utfyttade 25 (12 m. 13 kv.), vigde 3 par, folkmängd 599, minskning 3;

Sproge socken: födda 7 (2 m. 5 kv.), döda 10 (2 m. 8 kv.), inflyttade 18 (10 m. 8 kv.), vigde 2 par, folkmängd 345, minskning 3.
Hela pastoratets folkmängd 944.

Fardhem socken: födda 4 m. döda 6 (5 m. 1 kv.), inflyttade 25 (12 m. 13 kv), utflyttade 26 (16 m. 10 kv.), Vigde 1 par, folkmängd 334, minskning 3.

Linde socken: 9 (3 m. 6 kv.), döda 8 (6 m. 2 kv.), inflyttade 50 (28 m. 22 kv.), utflyttade 56 (26 m. 30 kv.), vigde 2 par, folkmängd 333, minskning 5.

Lojsta socken: födda ö (1 m. 4 kv.), döda 5 (3- m, 2 kv.), inflyttade 22 (8 m. 14 kv.). utflyttade 32 (12 m, 20 kv.), vigde 1 par, folkmängd 289, minskning 10 personer.
Hela pastoratets folkmängd 956.

Alskog socken: födda 9 (4 m. 5 kv.), döda 2 kv., inflyttade 17 (7 m. 10 kv.), utflyttade 18 (6 m. 12 kv.), vigde 5 par, folkmängd 462 ökning 6.

Lye socken: födda 6 (2 m. 4 kv.) döda 9 (7 m. 2 k.) inflyttade 17 (7 m. 10 kv.), utflyttade 19 (7 m. 12 kv.), vigde 3 par, folkmängd 293, minskning 5.
Hela pastoratets folkmängd 755.

Rute socken: födda 6 (4 m. 2 kv.), döda 10 (8 m. 7 kv.), inflyttade 20 (10 m. 10 kv.), utflyttade 29 (9 m. 20 kv.), vigde 3 par, folkmängd 526, minskning 13;

Fleringe socken: födda 8 (4 m, 4 kyv.), döda 8 (5 m. 3 kv.), inflyttade 27 (15 m. 12 kv.), utflyttade 27 (11 m. 16 kv.), folkmängd 366;

Bunge socken: födda 11 (3 m. 9 kv.), döda 9 (4 m. 5 kv.), inflyttade 82 (11 m, 21 kv.), utfyttade 31 (12 m. 19 kv.), vigde 2 par, folkmängd 557, ökning 4.
Hela pastoratets folkmängd 1.449.

Lärbro socken: födda 30 (16 m. 14 kv.) döda 20 (11 m. 9 kv.), inflyttade 74 (86 m. 48 kv.), utflyttade 82 (38 m. 44 kv.), vigde 5 par, folkmängd 1,310, ökning 2.

Hellvi socken: födda 9 (3 m. 6 kv.), döda 4 (8 m. 1 kv.), inflyttade 20 (14 m. 6 kv.), utflyttade 23 (9 m. 14 kv.), vigde 2 par, folkmängd 466, ökning 2.
Hela pastoratets folkmängd 1,776.

Othem socken: fodda 24 (10 m. 14 kv.), döda 17 (7 m. 10 kv.), inflyttade 92 (41 m. 51 kv), utflyttade 71 (34 m. 37 kv.), vigde 3 par, folkmängd 1,042, ökning 28.

Boge socken: födda 5 (3 m. 2 kv.), döda 8 (4 m. 4 kv.), inflyttade 17 (8 m. 9 kv.), utflyttade 16 (7 m. 9 kv.), vigde 3 par, follkmängd, 463, ökning 2.
Hela pastoratets folkmängd 1,505.

Martebo socken: födda 10 (4 m. 6 kv.); döda 10 (4 m. 6 kv.), inflyttade 34 (17 m. 17 kv.), utflyttade 60 (24 m. 36 kv.), vigde 3 par, folkmängd 321, minskning 26;

Lummelunda socken: födda 9 m., döda 9 (7 m. 2 kv.), inflyttade 37 (20-m. 17 kv.), utflyttade 62 (84- m. 28 kv.), vigde 1 par, folkmängd 412, minskning 25.
Hela pastoratets folxmängd 733.

Fole socken: födda 8 (4 m. 4 kv.), döda 4 (2 m. 2 kv.), inflyttade 43 (17 m. 26 kv.), utflyttade 41 (18 m. 23 kv.), vigde 4 par, folkmängd 411, ökning 6.

Lokrume socken: födda 7 (4 m. 3 kv.), död 1 m., inflyttade 26 (16 m. 10 kv.), utflyttade 55 (26 m. 29 kv.), vigde 4 par, folkmängd 400, minskning 23.
Hela pastoratets folkmängd 811.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 3 Januari 1898
N:r 1

Publicerat

Skogs-auktion.

Tisdagen den 28 December kl. 10 f. m. låter landtbrukaren Karl Hedström, Tibbles i Hejdeby, medelst offentlig auktion försälja gröfre ståndskog till afverkning, belägen i den s. k. Myrhagen, hvilken gränsar mot Halner ägor samt ligger lägligt till. Skogen, som är grof och långväxt, däribland finnas äfven mastträd, kommer att utbjudas först i mindre lotter och sedan i sin helhet Samlingen sker i bagen. Pröfningsrätt förbehålles. Betalnings- och öfriga vilkor tillkännagifvas före auktionens början.
Suderbys i Bro den 14 Dec. 1897.
K. JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 December 1897
N:r 200

Publicerat

Från forna dagars Gotland.

Minnen ur Gotlands historia, antecknade af A…
Helga asken på Baraberg.
Äfven en annan kyrka än Bro har fordom fått rika offergåfvor från många socknar, icke för kyrkans skull ntau för den urgamla offerplats, i hvars grannskap hon blifvit uppförd. Kyrkan, eom är öfvergifven och förfallen men af hvilken betydliga murlämningar finnas kvar och en liten ringklocka i torngluggen, kallas Bura öde och offerplatsen är Baraberget, en stor klippa några hundra steg vester om kyrkruinen. Från höjden af klippan har man en vackor utsigt och kan räkna väl 10 kyrktorn, som sticka fram öfver skogstopparna. Strelov (sid. 215, 216) berättar om detta offerställe. Jag anför bans ord i öfversättning: År 1452 låt Herr Ivar Axelson flytta ett asketräd, som stod på Baraberg, grönt så väl om vintern som om sommarn, kallas ännu i denna dag Bara asken, att det skulle stå på Visborgs slott, men det är straxt därefter vissnadt och som en sior helgedom förmenades vara på samma ställe, å blef där upprest ett stort ekekors på berget, till hvilket de gjorde sina offer när deras får eller fä voro bortkomna och skulle de då straxt hafva kommit dem tillhanda igen. De kommo från många kyrkosocknar dit och offrade, somliga penningar, somliga 5 marker ull, somliga ett lispund efter råd och lägenhet, hvilket såldes till kyrkans behof.
Fornforskaren Hilfeling, som gjorde antikvariska forskningar på Gotland 1799, 1801, besökte stället. Ofvanpå backen är ett stort stenrör af vid pass 90 alnars omkrets, det kallades Bara offerställe, men Hilfeling menar jatt offenstället varit vid en källa, som är belägen midt emot backen vid landsvägen samt har ett utmärkt godt vatten och han ansåg att stenröset; var en gammal grafplats. Det var ruineradt af skattgräfvare och visade midt uti en af större kalkflisor sammansatt graf, som af skattsökarne blifvit till större delen förstörd så att några sidostenar lågo kringspridda i röret, förmultnade benstycken hittades här och där och längre uppåt backen sågos flera mindre stenrör och grafvar. Otvifvelaktigt har här varit en urgammal ättehage (grafplats) samt offerställe, där blotande anställts, och en källa, som ansetts helig, där de offrade djurens kroppar tvättades. Gammal folksägen förmälte att troll bott i klippan, hvilket häntyder på att hedniska gudamakter här haft ett åt dem helgadt ställe. Trollen, som ej kunnat fördraga att kyrkan stått där, hade ofredat och slutligen förstört henne. Hon tyckes ej hafva kunnat begagnas längre än omkring ett årbundrade efter askträdets bortflyttande, ty 1588 hade hon någon tid stått öde och församlingen önskade dåj få begagna henne till gudstjänst, Brunius säger att om kyrkans bygnadstid saknas underrättelse från medeltiden men att hon svårligen kan ha tillkommit förr än i senare hälften af fjortonde seklet. Hon tycktes hafva varit begagnad i ungefär 200 år. Strelov uppgifver att Bara kyrka uppstått 1091 — Om denna uppgift är sanningsenlig, så har det varit någon liten träkyrka, som då uppförts af något litet antal kristna där i trakten.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 December 1897
N:r 196

Publicerat

Skogs-auktion.

Tisdagen den 23 December kl. 10 f. m. låter landtbrukaren Karl Hedström, Tibbles i Hejdeby, medelst offentlig auktion försälja gröfre ståndskog till afverkning, belägen i den s. k. Myrhagen, hvilken gränsar mot Halner ägor samt ligger lägligt till. Skogen, som är grof och långväxt, däribland finnas äfven mastträd, kommer att utbjudas först i mindre lotter och sedan i sin helhet Samlingen sker i hagen. Pröfningsrätt förbehålles. Betalnings och öfriga vilkor tillkännagifvas före auktionens början.
Suderbys i Bro den 14 Dec 1897.
K. JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 December 1897
N:r 196

Publicerat

Från forna dagars Gotland.

Minnen ur Gotlands historia, antecknade af A…
Helga kors i Bro.
Bland alla Gotlands landskyrkor har ingen varit i stort anseende och så hållits i vördnad af allmogen som Bro kyrka. Från århundraden tillbaka och ända in till. det århundrade vi nu lefva uti har den varit en offerkyrka till hvilken man gjort löften för att få hjälp i sjukdomar, sjönöd och andra farliga omständigheter och enligt fordna tiders fromma tro har man då fått hjälp, men har man ej håll i sitt löfte så har löftesbrytaren fått skada och skam för sin bristande ordhållighet. Att så händt visar den gamla folksägnen om Bro ökar (oxar). Denna sägen berättar: att en bonde, som hade en blind dotter, utlofvade åt Bro kyrka ett par goda oxar om dottren återfinge synförmågan. Han färdades med dottren till samma kyrka för att bedja där om återställandet af dottrens syn, de utlofvade oxarna drogo det åkdon, som fadern och dottern åkte på. När de kommit så nära kyrkan att den tydligt syntes, frågade flickan: »hvad är det för ett stort hus, som jag tycker skymta därframme far?» Bonden förstod då attlöftet redan verkat och att dottren återfått synförmågan. Snål och motvillig att mista sina goda oxar, yttrade bonden de orden: »Ja da köjr ja hajm igän» och med detsamma vände han oxarna för att köra hem, men oxarna kommo aldrig hem.De blefvo stående på stället där de vändt, de stå där än i dag förvandlade till sten*) och bonden blef af med sina oxar, men dottern återfick sin blindhet, och stenoxarna beta Bro ökar.
Hvad kan orsaken vara att Bro kyrka haft detta stora anseende framför landets alla andra kyrkor? Hon är ej en af de aldra äldsta, orsaken måste våra någon annan. Det katolska registret öfver Gotlands kyrkor från katolska tiden uppgifver för Bro kyrka året 1236. Den store kännaren af forntida byggnadskonst professor Brunius anser att kyrkans äldeta del, tornet, uppstått nyssnämnda år, men att skeppet och koret troligtvis ej tillkommit för än år 1400 och att kyrkan haft ett äldre skepp och kor samtidiga med tornet, hvilket äldre skepp och kor blifvit ombygda sistnämnda år.
Då hela Gotland antagit kristendomen i början af 1100-talet tyckes det besynnerligt att Bro, som blott ligger en mil från Visby, ej skulle haft kyrka förr än 1236. Strelov uppgifver Bro kyrka blifvit bygd 1196 och detta synes mycket troligt, men det har nog varit en träkyrka, ty de äldsta kyrkorna voro af trä och blefvo sedan ombygda af sten. Så bar nog ock varit förhållandet här.
Men en för helig ansedd sak har Bro kyrka haft, ett på altaret stående kors, förmodligen med frälsarens korsfästa bild och det måtte varit till denna heliga bild man bad och offrade, eåledes egentligen till – erucifixet ej till kyrkan, fastän kyrkan fick behålla gåfvorna, som användes till hennes bästa. Att sådana offringar voro i bruk redan på 1400-talet samt att ett märkligt »järtecken» (underverk) timade vid en sådan offring år 1448, litet förr än de svenska intogo Gotland, det omtalar stora Rimkrönikans senare del den s. k. Karlskrönikan. Berättelsen har följande innehåll: »Än will jac här göra rede aff (om) eth jertekn i gotland skedhe, litit för the swenska landit fynge (fingo) konung erics fetalie i bro kirkio ginge, for tbz (det) helge kors offrade thär aff thz te röffvade i swenske skär, Litit effter the at dören wende alt theres: offer ther opbrende, ey gjorde then ellen skadha tha (då) a altara klede ther undher laa (låg), korsit alt op i blemar (blåsor) gik (gick) som then man hade skollat sik (sig). Thetta maa (må) hwar wisseliga thro, thz skedhe thz helge kors j bro. g; Hade voffret gudj (Gudi) tekkelict varit, jac menar thz hade ey sa farit (ej så tillgått)».
Man må nu tro hvad man behagar om »järtecknet», men att krönikans författare, som var samtidig med hvad han här skrifvit om, trott därpå samt att offringar till Bro kyrka eller rättare till den heliga bilden, «thz helge kors i Bro», var i bruk på 1400-talet, det blir bevisligt af rimkrönikans berättelse; men hvar finns det korset, som våra förfäder så högt värderade och ansågo för en helgedom?
Troligtvis har någon luthersk prest tagit bort det och låtit insätta det i en vrå bland gammalt skräp. Kanske har det användts som ved i en prestgård eller bondstuga sedan det länge stått bortglömdt och ringaktadt.

*) Fetalie betyder sjöröfvare. Erik pomraren, hvars hela rike då var Gotland, sedan han med rätta förlorat tre kronor, dref från Visby det snygga yrket, fast det alltid gick galet för honom när han själf gaf sig ut på sjön.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 December 1897
N:r 195

Publicerat

Skogsauktion.

Lördagen den 18 December kl. 10 f. m. låter Landtbrukaren F. Stenberg Ekes i Bro, medelst offentlig auktion försälja omkring 3 tunland vacker ståndskog till afverkning, belägen i den s. k. Granhagen, hvilken gränser till Grangatevägen. Skogen kommer att utbjudas i mindre lotter samtär passande till bygnadstimmer och vedskog. Samlingen sker i hagen; pröfningsrätt förbehålles och öfriga vilkor tillkännagifvas före auktionens början. Betalningsanstånd lemnas åt godkände inropare till den l:sta nästk. April.
Suderbys i Bro den 9 Dec 1897.
K. JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 December 1897
N:r 195

Publicerat

Skogsauktion.

Lördagen den 18 December kl. 10 f. m. låter Landtbrukaren F. Stenberg Ekes i Bro, medelst offentlig auktion försälja omkring 8 tunland vacker ståndskog till afverkning, belägen i den s. k. Granhagen, hvilken gränser till Grangatevägen. Skogen kommer att utbjudas i mindre lotter samt är passande till bygnadstimmer och vedskog. :Samlingen sker i hagen; pröfningsrätt förbehålles och öfriga vilkor tillkännagifvas före auktionens början. Betalningsanstånd lemnas åt godkände inropare till den 1:sta nästk. April.
Suderbys i Bro den 9I Dec. 1897.
K. JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 December 1897
N:r 192

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Om utbekommande af 200 kr. på grund af en villkorlig förbindelse hade Kristina Boberg, Mickels i Silte, instämt Oskar Andersson från samma gård. Förbindelsens riktighet medgats af svar, men han påstod sig ha utgifvit beloppet på så sätt att han för svar. handl. V. Hansén å Burgsvik inlöst en af denne utgifven förbindelse å 300 kr. Förbindelsen såsom varande för gammal godkändes nu méra ej af kär. och om svar. inlöst den var det för andra transaktioner, som de haft med hvarandra. Utslag meddelas vid tingets slut.

Födorådstvisten emellan enkan Brita Fredin och Karl Pettersson, Bomungs i När förekom ånyo. Kär. styrkte nu sin behörighet att ensam utföra talan i målet. Ett par vittnen hördes öfver åtskilligt som kär. skulle ha uppburit, samt äfven hvad hennes aflidne man sagt sig ej vilja taga ut. Målet öfverlämnades å ömse sider och meddelas utslag vid tingets slut.

Tvisten emellan Oskar Bokström i Stockholm och Olof Nilsson, Ringome i Alfva, om utbekommande af 25 kr. 78 öre på grund af en förbindelse, som svar, påstått vara inlöst, förekom äfven. Ett vittne hördes som visste att svar. någon gång på slutet af den tid B. varit bosatt i Hemse, inne å dennes kontor gjort en inbetalning, därvid antydts att parterna skulle. vara hvarandra kvitt, utan att dock hvarken kvitto eller förbindelse vid tillfället lemnats. Dom faller vid tingets afslutning.

Vägtvisten mellan Anton Berglund, Bjerges i Lye, samt Ungbåtels åboar i Stånga förekom ånyo. Tvänne vittnen hördes, som för något öfver 20 år sedan arbetat med anläggningen af den vid laga skifte i Stånga för Ungbåtels uttagna utfartsväg, då vid ett tillfälle ”Berglund kommit i sällskap med L. Pettersson, Ungbåtels, samt tillsagt vittnena sluta med arbetet, ty det skulle nu blifva rak utfartsväg öfver Berglunds skifte. Mot denna senare väganläggning hade vittnena heller aldrig hört B. protestera. B. vidhöll fortfarande att han blott öfverlämnat anläggningsrätten af vägen, men förbehållit sig att själf vara ägare af denna som ock af den genom skiftet utlagda vägen. Han yrkade dessutom ansvar å svar. för de kvickheter, de i sina skrifvelser riktat mot honom. För att få ett par intyg beedigade uppsköts målet till andra dagen af första vårsammantr.

Ersättning för arbete. Arbetaren Johan Stenhoff, Hägvalds i Linde, hade instämt J. N. Jakobsson, Halsarfve i Fardhem, om utbekommande af 67 kr. hvilket skulle utgöra ersättning för 268 dagar som kär. dotter varit i svaran:s arbete. Tiden medgafs af svar. men värdet vore för högt, dessutom ville han kvitta 42 kr. som fickan dels i kontant, dels i kläder uppburit. Kär. sade sig ej fått mer än 14 kr. 32 öre. Uppsköts i likhet med förra målet.

Om äterfående af en del lösören hade K. J. Andersson, Domerarfve i Öja, instämt handl. Viktor Hansén å Burgsvik. Svar. skulle nämligen med kär. hustru träffat aftal om öfverförande till Norrköping af åtskilliga möbler och husgeråd, och dessutom hade denne som likvid fått mottaga åtskilliga lösören. Denna öfverenskommelse ville kär. ej godkänna, emedan hustrun stode under hans målsmanskap. Målet förekommer ånyo vid nästa sammanträde.

Utspridande af ondt rykte. För sådant brott var P. Göransson, Kvinnegårda i Hafdhem, af handl. N. Haskel i Hamra instämd. Svar. skulle nämligen om kär. ha sagt att han stode i brottsligt förhållande till en i Hafdhem boende gift kvinna. Tvänne vittnen hördes som hört svar. säga att kär. lockat ett vittne som mot honom inkallats i ett annat mål, att stanna hemma, samt att den ersättning vittnet därigenom ginge miste om, skulle modren få godtgörelse för därigenom att H, skulle gå ned till henne, samt ge henne åtskilliga dusörer. Yttrandet medgafs af svar. men han hade därmed ej menat något osedligt eller på annat sätt något kränkande för kär.
Kär., som vore en gift man, begärde 500 kr. för skadadt rykte, jämte rättegångskostnader.
Yttrande vid tingets slut.

Skiljas från sin hustru Hilda Olivia vill Oskar Nilsson, Mafrids i Vestergarn, emedan hon under mannens tvååriga bortovaro gjort sig skyldig till sädant brott, som omförmäles i giftermålsbalkens 13 kap. 1 §. Sedan målet handlagts inför slutna dörrar, togo makarne hvarandra till nåder och beslöto fortsätta äktenskapet.

Selbruten häst erkände O. Olsson, Amunde i Burs, att han till körslor användt. Utslag vid tingets slut.

Norra häradsrätten.
Vid hösttingets sista sammanträde i måndags afkunnades följande utslag:

Landtbrukaren Olof Jakobsson dömdes att för försummad vägbättring böta 5 kr.

— För öfverträdande af skogsförbud fick J. A. Berg, Malms, böta 300 kr.

— De i våldet mot landtbr. Nils Gahne åtalade arbetarne dömdes att för fylleri och oljud böta 10 kr. hvar; åta’et för misshandeln hade återtagits.

— För skadegörelse å en vid Högbro uppstäld järnvägsvaktkur fäldes drängen O. Jakobsson, Råby att böta 15 kr. samt för fylleri och oljud 10 kr. Skadorna å kuren skola af J. ersättas med 10 kr

— För förargelseväckande beteende å allmän väg ådömdes drängen Olofsson, Rentarfve 23 kr. böter.

— Edgång för att därmed freda sig från åjal för misshandel mot evkan Maria Bergström ålades arb. Joh. Pettersson, Veskinds i Veskinde. Edgångsdagen utsattes till 14 Februari.

För öfverdådig framfart på vägen från Slite till Boge ver landtbr. Olof Paulsson, Gothem instämd af landtbrukare Karl Bergström. Svar. skulle 28 Okt. på kvällen ha kört fram så våldsamt på vägen att han med sin vagn stött ner Bergströmws vagn i ett dike vid vägen hvarvid B:s hästar skenat och B, skadat sig i bröstet.
Svar. bestred att ha gj.r det annat än möjligen genom våda. Två vittnen hördes; de had åkt men svar. och ansågo händelsen hafva skett i våda.
Uppskof 17 Jan.

Äktenskapsskilnad begärdes af hustrun Hilda Steuström från dennas man B. J. F. Stenström hvilken öfvergifvit henne och rest till Amerika. Mannen hade skriftiigen gåt in på skilsmessan. Utslag vid tingets slut.

Vägkrånglet i Othem. Det af entreprenören Jakobsson mot enkan Maria Weström anbängiggjorda målet i den segslitna väganläggningstvisten mellan Barshaga gård:bor förevar ånyos. Enkan Veström med alla upptänkliga medel vilja krångla sig ifrån sin skyldighet att deltaga i väghållningskostnaden. Intet nytt förekom och kär. begärde slut i målet medan svar. ytterligare begärde uppskof. Utslag vid tingets slut.

Det menedsmål som af brunnsgräfvaren Smålander anhängiggjorts mot af honom i ett föregående mål hörda vittnen, pårepades, men kär., som var förhindrad, var ej tillstädes, utan begärde i en skrifvelse uppskof. Svar. som fört rekonventinstalan yrkade att kär. måtte vid hemtnings påföljd åläggas inställelse. men rätten uppsköt målet till 17 Jan. med föreläggande för kär. att vid äfventyr att iutet nytt uppskof beviljades, komma tillstädes.

För hemfridsbrott var arbetaren G. Sjöstedt, Veskinds i Veskinde instämd.
Enligt stämningen skulle svar. 8 Nov. ha inslagit fönsterrutor i den strax vid Veskinde station belägna handelsboden. Detta förnekades på det bestämdaste af svar. som visserligen sade sig, i likbet med andra personer, hafva gått förbi vid handelsboden på kvällen men icke «sett dit åt en gång« mycket mindre slagit in fönsterrutor.
Två vittnen hördes men kunde ej taga på sin ed, att svar. begått hemfridsbrottet.
Åkl, öfverlemnade målet och yrkade ansvar å svar. för hemfridsbrott, hvaremot svar. yrkade ansvar för obefogad rättegång samt ersättning för genom åtalet lidna förluster.
Utslag vid tingets slut.

En »snyting» skulle arbetaren Emil Larsson från Roma har gifvit arb. Victor Jakobsson och var nu af denna instämd till rätten. Larsson förnekade och två vittnen intygade, att han ej rört käranden, som sade sig ha fått ett slag för munnen så att läppen klufvits. Vittnena ansågo att en annan vid tillfället närvarande för dem okänd person varit den, som slagit käranden.
Uppskof för inkallande af vittnen begårdes af kär. ocb erhölls till 17 Januari.

Kälkstölden i Bro. Den för denna stöld åtalade arb. August Pettersson hade af rätten till detta sammanträde ålagts edgång föe att därmed fria sig, hade ej i rätt tid iofannit sig hos sin själasörjare för att af denne erhålla undervisning om edens vigt och betydelse.
För denna försummelse dömdes Pettersson att böta 25 kr. samt fick ny edgångsdag utsatt till 14 Febr. då han vid äfventyr att anses hafva brustit åt eden samt vid 35 kr. vite skall styrka att hao hos sin själasörjare erhållit för och om edgången vödvändig undervisning.

Dufvoplågare, bränvinsförsäljare och vittnesmutare — alla dessa vackra meriter visade sig drängen Alb. Hallin från Lokrume äga.
Han var instämd för tvänne förseelser, den första bestående däri att han sköflat dufbon på ungar samt instängt detta och försummat att gifva dem någon föda, med den påföljd, att de dödt af svält. På grund häraf yrkade åkl. ansvar å Hallin för brott mot jagtstadgar samt för visad uppenbar grymhet mot djur.
Hallin erkände att han ur två dufbon tagit tvänne dufungar, som han sedan hållit förvarade i en bur på vinden i det hus, däri han bodde. Men han förnekade, att han skulle hafva försummat att gifva dem mat. En gång då han varit borta från lördags afton till måndags morgon hade han anmodat en annan person att gifva dufungarne mat, och detta hade denne sagt, att han gjort.
Om fallet för dufvornas död berättade svar., att den ena fallit ur buren och slagit ihjäl sig i fallet och den andra hade gårdens katt tagit.
Som vittne hördes en yngling vid namn Axel Pettersson, hvilken i alla detaljer berättade lika med svar.
Åkl. afstod då från ansvarsyrkandet för djurplågeri men vidhöli sitt yrkande om ansvar för brott mot jagtstadgan.
I detta mål faller utslag vid tingets slut.
Det andra målst gälde olaga försäljning af brännvin. Hallin skulle nämligen till det i förra målet hörda vittnet, hvilket är hans kamrat, ha sålt eu half kanna brännvin.
När domaren så tilleporde Hallin, om det förhölle sig så, förklarade han med troskyldigaste min i världen:
— Nej, det där har jag aldrig gjort.
Då påkallades ynglingen Axel Pettersson som vittne.
Dessförinnan sade svar. att vittnet-bränvinsköparen varit skyldig honom 60 öre, under det svar. varit skyldig vittnet en half kanna bränvin. Nu gaf svar. vittnet sitt brännvio igen och svår. fick sina 60 öre.
Detta skulle ha gifvit anledning till misstanken mot svar. att han sålt. brännvin.
Samma historia berättades att börja med af vittnet.
— Men ni har ju — genmälde åkl. — för mig erkänt, liksom ock för fjärdingsmannen, att ni köpt bränvin af svar.
— Nej.
— Jo, och då genmälde ändå fjärdingsmannen, att Hallin ej hade rätt att sälja bränvin, hvarvid ni sade: »Nej, det förstås; men jag har lofvat att vara tyst med saken».
Kan ni neka för detta.
Då vittnet nu ansattes af domaren, fann det för godt att erkänna, att det var som åkl. berättat.
— Har ni sålunda köpt bränvin af svar.?
— Ja. R — Hur mycket?
— En half liter.
— Betalade ni strax?
— Nej, några timmar efteråt.
— Hvarför omtalade ni ej detta strax? — På deuna fråga svarade vittnet ej.
— Har ni med svar. kommit öfverens att ni skulle ljuga för rätten?
— Ja — blef vittuets oförbehållsamma svar.
— När gjordes den öfverenskommelsen?
— Här, innan målet påropades.
Svar. påstod, att vittnet ljög och att fjärdingsmannen Wahlgren lockat det därtill, enär denne hade agg till svar.
Sedan domaren allvarligt förehållit såväl vittnet som svar. det oförsynta i deras tilltag, öfverlemnades målet. Utslag vid sluttinget.

För djurplågeri var landtbr. Corswandt å Stafva instämd. Han hade brukat en sjuk häst i körslor, I svar:s ställe infann sig befallningsmannen på gården, Lidberg, hvilken sade sig vara den, som hade att svara och avhöll att hr C. skulle bli skild från målet, men åkl. ansåg båda.ha del i målet, då de båda sett att djuret varit sjukt men ändå tillåtit detsammas auvändande, Detta bestreds af hr Eidberg, hvilken begärde och erhöll uppskof till 17 Jan.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 December 1897
N:r 188

Om Oss Drivs med WordPress