F. kaptenen vid Gotlands nationalbeväring V. L. Belfrage afled härstädes i söndags 59 år gammal, närmast saknad och sörjd af enka och fyra barn; men äfven af en stor krets af kamrater och vänner. Belfrage ingick i militärståndet 1843, då han blef utnämd till fänrik vid k, Svea garde, hvarifrån han tog transport 1845 till Gotlandss nationalbeväring och avancerade till kapten 1860 samt erhöll afsked med pension 1879. Utnämdes till riddare af svärdsorden 1874. Militär i ordets vackraste betydelse, vänsäll och glad i umgänge, var i allmänhet kallar godt hufvud, som gjorde att han också ganska ofta anlitades i uppdrag tillhörande andra ärenden än rent militäriska. Han kommenderades 1859 till elev vid skjutskolan å Drottningholm, på grund hvaraf han sedan blef lärare för skjutskolan i Visby åren 1859 till och med 1864, under hvilken tid han 1861 äfven var beordrad att vara lärare vid skjutskolan å Drottningholm. År 1865 var Belfrage representant för härvarande officerskår vid krigsbefälets sammanträde i Stockholm, då han föreslog och med framgång käpade för, att de kort förut på nationalbeväringens stat från Visby stadsbeväring öfverflyttade officerarne skulle blifva likstälde i pensionsrätt med öfrige nationalbeväringens officerare. Om han derför blef tacksamt erkänd af vederbörande överlemne vi till deras samvetens vittnesbörd. Dessa i all korthet nedskrifna ord om den aflidne, hvars fullbordade lifsgerning med erkänsamhet och aktning säkerligen fortlefver hos alla som älska att bevara minnet af en god kamrat, likasom att i honom hafva egt en trofast vän, må förblifva outplånliga runor ristade vid hans graf!
I torsdags jordfästades den aflidne, hvars stofthydda var öfverhöljd med blommor och kransar, hvaribland märktes en större dylik minnesgärd, omvirad med band i blå och gula färgerna och beteckraten och chefen.
Gotlands Tidning
Lördagen den 30 juni 1883
N:r 51
