Kategori: 1952 09 September

Publicerat

Väder att vänta

Oförändrat
Utsikter: Svag vind. Uppehållsväder och tidvis rätt klart. I morgon tilltagande SO vind och delvis mulet.
Oförändrad temperatur.
Farvattnen kring Gotland: Lätt till god bris av växlande riktning, i morgon tilltagande SO vind, mestadels god sikt, lokalt tjocka vid kusten under natten och morgontimmarna.
Temperaturen var kl. 7 i Stockholm 3, Göteborg och Malmö 7, Visby 1, Falun 0, Särna —3 och Riksgränsen 3 grader. Oslo hade 5, Helsingfors 4, London 7, Paris 9, Berlin 8, Wien 4, 1 Moskva 6, Nizza 12 och Rom 20 grader.

Gotlänningen
Tisdagen 30 september 1952
Nr 226

Publicerat

Sjuttioåring.

AXEL R. SUNDAHL.

Om söndag fyller folkskollärare Axel R. Sundahl, Visby, sjuttio år.
Han är född i Atlingbo och avlade folkskollärareexamen i Uppsala 1905 samt blev därefter ord. lärare i Sanda. År 1908 valdes han till liknande befattning vid Södervärns skola i Visby, där han tjänstgjorde i nära 35 år eller tills han avgick med pension. Han har också tillhört skolrådet i Visby både som lärarrepresentant och som av kyrkostämman vald ledamot. Vidare har han bl. a. varit vice ordf. i Folkskollärarförbundets krets på Gotland.
Sedan ungdomsåren är Axel R. Sundahl en verksam och hängiven nykterhetsman, som lagt ned mycket gott arbete inom IOGT, och han bekläder alltjämt posten som ordförande i logen Oskars Minnes fastighetsbestyrelse. Under åren 1914-26 tillhörde han stadsfullmäktige och vidare var han ledamot av beredningsutskottet och i nykterhetsnämnden ett kommunalt uppdrag, som han alltjämt innehar, är ordförandeskapet av pensionsnämnden. Han är även ordförande i länsnykterhetsnämnden, och sedan Nykterhetsnämndernas förening bildades på Gotland är han jämväl dennas ordförande. Han är initiativtagare till Visby södra koloniträdgårdsförening och var dess ordf. i tjugofem år. Under många år tillhörde han även Arbetareföreningens och Arbetareföreningens föreläsningsanstalts styrelser i egenskap av sekreterare resp. kassör.
Som föreståndare för stadsbiblioteket under en lång följd av år ägnade han troget och uthålligt kvällars och nätters arbete åt biblioteket, som under hans ledning undergick en storartad utveckling. Han har också som representant för biblioteksarbetet flitigt deltagit i Gotlands folkbildningsförbunds verksamhet och tillhört förbundets styrelse.
Folkbildnings- och nykterhetsarbetet har varit och är alltjämt Axel R. Sundahls stora patos här i livet, och det är väl främst det som gjort honom till en rastlöst verksam föreningsmänniska. Under årens lopp har han vunnit många vänner, och på sin högtidsdag kommer han förvisso att få mottaga många bevis på uppskattning och verklig vänskap.

Gotlänningen
Tisdagen 30 september 1952
Nr 226

Publicerat

Födelsedagar

ÅTTIOFEM ÅR fyller på torsdag f. metallarbetaren August Eriksson, Ansarve i Fröjel. Jubilaren har under flera perioder vistats i Amerika, men återvände omsider till fosterön och bosatte sig i Fröjel. Han är varmt religiöst intresserad och medlem av baptistförsamlingen. Till sin personliga läggning är han glad och humoristisk.

Fru Hilma Pettersson, Snaldarve i Martebo, fyller på fredag åttiofem år.

ÅTTIO ÅR fyller på fredag förre hemmansägaren Herman Jonsson, Kviungs i Stenkumla. Han är född vid Bertels i Stenkumla och har i många år innehaft gården vid Kviungs, vilken han numera överlämnat till en son.

På fredag fyller f. översten G. R. Geijer, Karlstad, åttio år. Han var under åren 1923-26 överstelöjtnant vid och t. f. chef för Gotlands infanteriregemente, kom därefter som överste o. chef till Hallands regemente samt avgick 1932 med pension. Han är bl, a. ledamot av krigsvetenskapsakademien.

SJUTTIO ÅR fyller på fredag fru Hilma Rydén, Norrvange i Lärbro.

SEXTIO ÅR fyller på fredag löjtnant Hugo Runsten, Österväg 9, Visby. Han är född i Visby och kom i unga år till AP Carl Degerman och genomgick senare Påhlmans handelsinstitut i Stockholm. Under många år var han sedan chefens högra hand i Visby lysoljeaktiebolag och kom, när detta företag nedlades, till Svensk-Engelska mineraloljeaktiebolaget Shells härvarande avdelningskontor. Vid krigsutbrottet 1939 inkallades han till militärtjänst som landstormslöjtnant och har sedan dess haft olika kommenderingar.
Alltsedan unga år har jubilaren hyst ett varmt intresse för skytte och landstormsrörelsen o. nedlagt ett förtjänstfullt arbete såväl inom Visby skyttegille som Nationalbeväringen. Denna sistnämnda förening har han tillhört sedan starten och under åtskilliga år var han sekreterare i styrelsen. Landstormsofficer blev han redan 1927 och till landstormslöjtnant utnämndes han omkring 1935. Den sympatiske o. uppskattade sextioåringen har också tillhört Visby simsällskap och dess styrelse.

På fredag fyller hemmansägaren Josef Olofsson, Davide i Rone, sextio år. Han har även varit verksam som byggmästare.

Fru Maria Johansson, Lansa, Fårö, fyller på fredag sextio år.

FEMTIO ÅR fyller på fredag pastor Alfr. Lindahl, Stallarholmen. Född i Gothem anslöt han sig till Svenska baptistsamfundet vid 19 års ålder. 1922 reste han över till fastlandet och bevistade sedan samfundets bibelskola i Uppsala och var sedan verksam på Svartsjölandet tills militärtjänsten kallade honom.
Efter sina senare studier har han förestått församlingar i Södermanland, Småland, Dalarna och år 1949 återkom han till Sörmland och förestår f. n. Stallarholmens baptistförsamling jämte det att han tjänar inom Sörmlands distriktmission en del av sin tid. Under sin tid i Småland tillhörde han distriktsstyrelsen därstädes och under några år var han ordförande inom Smålands ungdomsförbund. Konstintresserad har han tillika studerat mälarteknik inom landskapsmåleriet och har utfört en del målningar, bl.a. fondmålningar.

FEMTIO ÅR fyller på fredag byggnadsarbetaren Hugo Dahlgren, Mallgårds i Levide.

Gotlänningen
Tisdagen 30 september 1952
Nr 226

Publicerat

Hyllningar

På sin sjuttioårsdag blev hem.-äg. Gunnar Larsson, Sippmanna i Vamlingbo, hjärtligt hyllad. Från tidig morgonstund följde den ena hyllningen efter den andra och gåvor överlämnades både i kontanter och minnessaker samt givetvis en riklig blortsterskörd. På eftermiddagen var ett antal släktingar och vänner bjudna till en festlighet i hemmet, och då förekom ytterligare hyllningar och tal hölls av bl. a. pastor Thure Åberg, som också framförde gästernas tack. I sitt tal berörde pastor Åberg jubilarens stora kärlek för blommor och hans sinne för det gamla och historiska. Jubilaren har t. ex. framgrävt grunden av en medeltida byggnad på sin gård och när det gällt trädgårdsarbete och plantering har han visat stor smak och kunnighet.

Gotlänningen
Tisdagen 30 september 1952
Nr 226

Publicerat

Dödsfall

Affärsföreståndare Hugo Lindegren, Garda, har avlidit, 72 år gammal. Han var i över 40 år föreståndare för Konsum i Garda och fick för något år sedan patriotiska sällskapets guldmedalj för lång och trogen tjänst. Såsom den redbare och duktige man han var, fick han ett flertal förtroendeuppdrag även inom det kommunala. Sålunda var han ledamot av kommunalfullmäktige en del år och även dess ordförande vidare bl. a. i bankstyrelsen och pensionsnämnden.
Den avlidne sörjes närmast av maka, barn och barnbarn.

Efter mångårig sjukdom avled i söndags fru Margit Olsson, född Wetterlund, maka till skeppsredaren Ruben Olsson, Böljerum, Verkebäck. Den bortgångna, som vid sitt frånfälle var fyrtiosju år gammal, var född i Visby och dotter till framlidne järnhandlaren Erik Wetterslund och hans likaledes framlidna maka i första giftet. Hon gick några år vid Visby högre flickskola och fortsatte sedan i Västerviks läroanstalt för flickor. Under sin skoltid träffade hon sin blivande make, med vilken hon för ett 25-tal år sedan gifte sig, varefter makarna bosatte sig på Böljerum. Fru Olsson var en mycket älskvärd och behaglig människa, en god maka och mor och gästfri värdinna i ett vackert hem. Hon har i många år varit ordförande i Glad-hammarskretsen av Svenska röda korset och där utfört ett både intresserat och energiskt arbete.
Närmast sörjande är make, en son o. två döttrar.

Fröken Sigrid Friberg, Strängnäs, har avlidit i en ålder av 72 år. Hon var gotländska till börden och sörjes närmast av syskon och brorsbarn.

I en ålder av 84 år har hr Hjalmar Hansson, Visby, avlidit. Han sörjes närmast av barn och barnbarn samt barnbarnsbarn.

Gotlänningen
Tisdagen 30 september 1952
Nr 226

Publicerat

Jordfästningar

I Hogräns kyrka vigdes i lördags stoftet efter f. hemmansägaren Arvid Thomsson, Vallbys, till gravens ro. Den högtidliga akten inleddes med ps. 403: 8-9, varefter pastor E. Töldsepp höll griftetal med text från Matt. 20: 8. Efter jordfästningen sjöngs ps. 416:5. Medan kantor David Hallgren utförde sorgemusik på orgeln utbars kistan och sänktes i graven. Den bortgångnes minne hedrades med en vacker blomstergärd.

I lördags vigdes stoftet efter fröken Tilda Nilsson, Roes i Rone, till gravens ro. Före avfärden till kyrkan hölls en andaktsstund i sorgehuset under ledning av pastor Folke Hallén, varvid psalmerna 337 och 447 sjöngs.
Då kistan inbars i kyrkan spelade organisten, lantbr. Elof Jacobsson, »Beredd mig håll, Herre Jesu Krist» av Knut Lindberg. Efter ps. 579: 1-2 höll pastor Hallen griftetal med utgång från Ps. 118: 17 och förrättade jordfästningen. Som avslutning på akten sjöngs ps. 355. Under det att »Sorgmarsch» av Ole Olsen spelades på orgeln utbars kistan till graven. Vid graven nedlades många vackra kransar, bl.a. nedlade pastor Hallen en krans från Rone församling med tack för plikttrogen gärning.

Stoftet efter fru Ida Löfgren, Roma, vigdes i lördags till den sista vilan. Som inledning på den högtidliga akten sjöngs ps. 538. Därefter höll prosten Artvid Ruhr griftetal och sedan ps. 355: 1-3 sjungits förrättade officianten jordfästningen, varpå akten avslutades med ps. 297: 3. I den rika blomstergärden märktes en krans från Roma kyrkliga syförening, vilken nedlades av prostinnan Ruhr.

Till den sista vilan vigdes i lördags stoftet efter änkefru Karolina Nilsson, Björke. Jordfästningen ägde rum i Martebo kyrka och inleddes med ps. 572: 1-2. Officiant var kyrkoherde E. Björlander, som höll griftetal med text från Rom. 8: 22-23 och förrättade den rituella akten, vilken avslutades med ps. 105: 3-5. Bland mängden av kransar märktes en från Mästerby missionsförsamling, vilken krans nedlades av pastor O. N. Mobeck, Hogrän.

Till den sista vilan vigdes i lördags stoftet efter fru Hanna Widerström, Visby. Sorgeakten i Östra gravkapellet inleddes med en solosång, varefter sjöngs ps. 572. Domkyrkokomminister Nils Öberg höll sedan en betraktelse, utgående från orden i Rom. 8: 18, samt förrättade jordfästningen. Denna avslutades med ps. 377 och en solosång.
Kistan fördes därefter till södra begravningsplatsen, där en rik och vacker gärd av kransar och blommor nedlades, däribland en krans från NTO och en från Hemförbundet av Frälsningsarmen. Frälsningsarmens ledare i Visby sjöng en solosång vid graven.

Stoftet efter förre mjölnaren Alfred Stjernberg, Visby, vigdes i lördags till griftero i Östra gravkapellet. Domkyrkokomminister Nils Öberg förrättade jordfästningen samt höll en betraktelse över Hebr. 13: 14. Akten omslöts av psalmsång, 543: 1-2 och 555: 6. Kistan fördes därefter till Norra begravningsplatsen, där den gravsattes. Vid graven nedlades en vacker blomstergärd.

Gotlänningen
Tisdagen 30 september 1952
Nr 226

Publicerat

Gotlands läns brandkårsförbund

höll i går årsmöte i NTO:s samlingssal under livlig tillslutning.
Efter förhandlingarna fick man lyssna till två föredrag och sedan vidtog en diskussion om aktuella brandskyddstekniska spörsmål.
Till ordförande omvaldes landshövding Hovgard. I tur att avgå var styrelseledamöterna direktör A. de Jounge och landsfiskal Justus Jakobson samt suppl. kamrer F. O. Olofsson och vice brandchefen P. Stein, vilka samtliga omvaldes. Nyvald i styrelsen efter den under året avlidne byggro. Stenström blev folkskollärare Reinhold Dahlgren.
Telegrafinspektör S. Theorell redogjorde för hur man skall kunna alarmera brandkår, ambulans och polis sedan telefonnätet helt automatiserats. Föreningens sekr. brand i chef T. Jacobsson gav också en orientering i brandväsendets organisation i de nya storkommunerna.
Efter hans anförande lämnades ordet fritt för diskussion, i vilken samtliga deltog med stort intresse.
Frågan om hur man bör organisera brandkårerna i de olika storkommunerna för att de skall bli så effektiva som möjligt ventilerades.
En verkligt effektiv liten brandstyrka inom. varje socken, som skulle kunna kväva de flesta eldsvådetillbud i sin linda vore nog det allra bästa, fastslog man, men svårigheten ligger just i att göra en sådan styrka Verkligt effektiv, d. v. s. få tag på några lämpliga personer som har ett. sådant arbete att de ögonblickligen kan Skynda till samlingsplatsen när larmet går och således kan vara vid eldsvådestället inom några få minuter.

Gotlänningen
Tisdagen 30 september 1952
Nr 226

Publicerat

Stortorgdagen i Hemse.

Storinvasion till stortorgdagen i Hemse.

Det här huset känner säkert alla marknadsbesökare till, det är Wittbergs gamla affär, som är flyttad till själva marknadsplatsen, men som inte får stå kvar där längre. Ingen vill dock kännas vid huset, så att ännu står det där, trots att byggnadsnämnden beslutat att det skulle vara borta den 25 september vid 1.500 kronors vite.

Sudrets största dag har 75-årig tradition.
Två dagar om året är det extra festligt i Hemse, och det är stortorgdagen i oktober och sjätte juni. I morgon är det åter stortorgdag och man kan vänta sig storinvasion av folk, inte bara från Sudret utan även från norra Gotland kommer man resande till Sudermetropolen. Torgdagarna på andra platser börjar annars försvinna mer och mer, de har ju inte helger samma berättigande nu som förr, men i Hemse märks ännu inte någon avmattning.
Omkring 1878 började man. med stortorgdagarna i Hemse berättar kand. Paul Norrby, som ju känner till det mesta om Hemses historia. Ursprungligen så hölls Sudrets största marknad i Grötlingbo, men myndigheterna beslöt att en stortorgdag även skulle förläggas till Hemse på grund av att järnvägen slutade där. Så småningom växte Hemsemarknaden ut, medan den blev mindre och mindre i Grötlingbo. I början på 1940-talet slöt man alldeles i Grötlingbo.
Förr i världen hölls torgdag en gång i månaden, men det upphörde omkring mitten av 1930-talet. Dessa månadstorgdagar märkte Man dock inte av så mycket, men stortorg-dagen, den längtade man till som man längtar julafton, säger hr Norrby till sist.

Så här har tecknaren tänkt sig en Marknad i den »gamla goda tiden». Ett brokigt folkliv mellan alla stånden som innehåller tusen och en saker.

Förr var det riktig karusell.
En som mycket väl minns hur det var på torgdagarna förr är skomakare Karl Laugren och han kan också berätta om hur folk kom i långa karavaner redan vid sextiden på morgonen och sedan höll torgdagen på ända till sena kvällen, men då var det mest ungdomarna som var i farten förstås.
Förr då var det en riktig karusell med i tivolit och inte sådana slänggungor som nu. Då var också tivolit uppställt en lördag o. söndag före marknaden, så att ungdomen kunde få roa sig. Något riktigt storslagsmål, som ju annars är vanligt på marknadsdagarna har det inte varit som jag minns, men på torg dagen i Stånga (det har varit torgdag där också) minns jag att rallare och sockenbor drabbade ihop i ett väldigt råkurr en gång. Något liknande har inte förekommit här, lyckligtvis vill man gärna tillägga.
Herr Laugren, som förresten är föreståndare för vaktarresten i Hemse, berättar att de fem arrester man förfogar över nu är överfulla på torgdagarna, mest av fyllerister som får sova ruset av sig. Några andra bråk uppstår aldrig, då man nu har så mycket polispersonal ute denna dag.

Stor dag för affärsmännen
Stortorgdagen naturligtvis en stor dag för köpmännen i samhället, förutom att man har fullt av folk i affärerna, så är det även många sdrii handlar direkt ute i stånden på marknadsplatsen. Affärerna rustar naturligtvis extra för denna dag, så att man kan väa upp så stor sortering som möjligt. Disponent Mattsson i AB Duse & Melin berättar för oss att han nu i höst gjort en resa på kontinenten och han hade fått det intrycket att manufakturvarorna är villigast och mest praktiska i Sverige.

Skomakare Karl Laugren som
kan berätta hur det var på stor-
torgdagarna förr.

Vi skulle tro att morgondagens stortorgdag blir de föregående ganskta lik, mycket folk och folk som köper mycket. En del människor är endast i Hemse denna dag och då passar de på att förse sig med en hel del smått och gott för ett helt år framåt, och man träffar gamla bekanta och får prata och det är nästan det viktigaste av alltsammans.
Rune.

Gotlänningen
Tisdagen 30 september 1952
Nr 226

Om Oss Drivs med WordPress