Skogvaktarens löneklass.

Hos k. m:t ansöker skogvaktaren E. J. G. Kärrbergh i Tingstäde att för uppflyttning i högre tjänsteklass få tillgodoräkna sig tidigare anställning i statens tjänst, bl. a. som stamanställd vid Södermanlands och Skaraborgs regementen åren 1914—1915 och 1921-26. (P.)

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 februari 1937
N:r 31

Mellersta Gotlands kretsloge av I. O. G. T.

höll i går kvartalsmöte i Visby under livlig tillslutning. Förhandlingarna leddes av hr Th. Vahlbäck. Av vid mötet framlagda rapporter och gjorda beslut framgår bl. a., att en konferens för studiecirkelfolket inom distriktet kommer att anordnas troligen den 28 febr. med riksdagsman Hjalmar Gustafson i Dädesjö som en av föreläsarna och att nästa möte, som blir årsmöte, skall hållas i Roma.
Efter förhandlingarnas slut höll hr Carl Wiss ett kort anförande om nykterhetsfrågans läge just nu i vårt land och den bebådade nya rusdryskslagstiftningen, varvid han särskilt underströk nödvändigheten för nykterhetsfolket att inte vara alltför \”flata\” och toleranta mot dryckesseden. Ett andra föredrag hölls av hr Ture Carlson, som gav en snabbkarakteristik av den svenska folkmusiken och skildrade några av dennas mest frmstående gestalter, såsom Nils Andersson, Karl Tiren, Lapp-Nils m. fl. Föredraget illustrerades av violinisten Ragnar Sundberg med ett stort antal folkmelodier från olika landsändar. Det hela utmynnade i en anslående hyllning för hembygden och fosterlandet, och innan applåderna brakade löst sjöngs \”Du gamla, du fria\” unisont.
På kvällen vidtog ett glatt och otvunget samkväm, varvid underhållningen sköttes av L O. G. T:s musikcirkel och teateramatörer i Visby. Den unisona sången hade även beretts stort utrymme, och innan deltagarna reste var och en till sin hemort tog man i ring och lekte folklekar.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 februari 1937
N:r 31

Ringmärkta kråkan i Vamlingbo.

För ett par veckor sedan meddelade vi om en ringmärkt kråka, som blivit skjuten i Vamlingbo den 20 jan. Enligt vad vi nu inhämtat genom Göteborgs museum, var kråkan märkt som ungfågel vid Rossitten i Ostpreussen den 26 okt. 1934. Den fördes sedan till Berlin, där den frigavs i Zoologiska trädgården. Men där \’tycks den inte haft lust att stanna, utan gav sig ut vidare i världen på egen hand. Nu fick den sin död på Gotland. Även kråkor ha sina öden….

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 februari 1937
N:r 31

Gotlands Allehandas Sanda-insamling.

Vid publiceringen av listorna för den insamling till förmån för de omkomna Sandafiskarnes efterlevande, som Allehanda igångsatte i december, har det givetvis icke varit möjligt att tolka alla namnteckningar eller i varje fall att tolka dem rätt. Vi måste därför bedja om överseende ifall en eller annan felaktigt återgivits.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 februari 1937
N:r 31

Slite.

Den 8 febr.
Fältskjutning inom Slite skyttegille ägde 1 går rum vid Klints i Othem. Målen utgjordes av helfigurer å 500 m., kg-skytt å 250 m. och hjälm å 90 in. Mot varje mål lossades 6 skott. Vädret var emellertid allt annat än idealiskt med snöyra och hård blåst, varför skyttarna hade att kämpa mot såväl avdrift som dålig sikt. Medeltalet träffar blev trots detta 9. Skjutningen gav följande resultat:
Klass IV: 1) E. Johansson, Boge; 2) B. Bonde, Slite; 3) Rolf Pedersen, Slite.
Klass III: 1) Bernh. Andersson; 2) G. Berggren; 3) N. Lyth.
Klass 1) Helge Pettersson, Boge; 2) A. Sundahl; 3) H. Holmberg.
Klass I: 1) Lyman Carlsson; 2) Carl Bertil Myrsten.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 februari 1937
N:r 31

Temperatur och lufttryck

i Visby fr. o. m. tisdagen kl. 2 e. m. t. o. m. idag kl. 12 midd.

Lördag:TermometerBarometer
kl. 2 e. m.+ 3,8743,0
kl. 4 e. m.+ 3,1742,4
kl. 6 e. m.+ 3,1742,2
kl. 8 e. m.+ 2,8742,2
kl. 10 e. m.+ 2,7742,2
kl. 12 midnatt+ 2,7742,2
Söndag:  
kl. 2 f. m.+ 2,5743,3
kl. 4 f. m.+ 1,8743,3
kl. 6 f. m.+ 0,5743,8
kl. 8 f. m.– 1,8745,0
kl. 10 f. m.– 0,7746,8
kl. 12 middag– 1,0747,6
kl. 2 e. m.– 1,9749,3
kl. 4 e. m.– 3,4749,7
kl. 6 e. m.– 3,9750,8
kl. 8 e. m.– 3,9751,6
kl. 10 e. m.– 4,1752,2
kl. 12 midnatt– 4,2752,8
Måndag:  
kl. 2 f. m.– 4,2753,3
kl. 4 f. m.– 4,0753,9
kl. 6 f. m.– 3,2754,3
kl. 8 f. m.– 3,0755,1
kl. 10 f. m.– 3,1755,5
kl. 12 middag– 3,2756,5

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 februari 1937
N:r 31

Landsbygden. Stånga.

STÅNGA, 8 febr.
En trevlig Röda Kors-fest hade i går kväll anordnats i Malmgard, där vid sjutiden drygt 300 personer församlats.
Festen inleddes med ett musiknummer av Stånga musikkår under ledning av hr Edmund Söderlund, varefter de församlade hälsades välkomna av Stångakretsens ordförande, folkskollärare R. Dahlgren. Så blev det sång av Stånga sångförening samt en vacker tablå \”Julrosen\”, utförd av några småbarn, varefter talarstolen bestegs av landshövdingskan Gertrud Rodhe, som höll ett intressant föredrag om Röda korsets arbete. Hon började med att behandla de uppgifter, som åvila organisationen i händelse av krig och kom därefter in på arbetet i fredstid, vilket icke är mindre betydande. Tal. uppehöll sig särskilt vid de nyttiga verksamhetsgrenar, som startats i och med skoltandvården, sjuksköterskeutbildningen, hjälpen med småbarnsutrustningar åt medellösa, utdelandet av sjukvårdsutrustningar m. m.
Efter föredraget togs en stunds kaffepaus, under vilken musikkåren spelade. Så blev det gutamål av några skolbarn samt ytterligare sång, varefter hr Dahlgren avtackade alla medverkande samt utbringade ett leve för Sverige och publiken unisont sjög Stenhammars \”Sverige\”. Slutligen förrättades aftonbön av kyrkoherde Adrian Kronqvist, som till sist läste \”Välsignelsen\”, varjämte sjöngs ps. 500 v. 7.
Den i alla avseenden lyckade festen var icke slut förrän vid halvelvatiden, då deltagarna skingrades. De som så önskade Pingo t. o. m. gratis skjuts hem, vilken välvilligt ställdes till förfogande av en närvarande bussägare. Ett bra tillskott i kassan torde Stångakretsen också kunna räkna på.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 februari 1937
N:r 31

Landsbygden. Lärbro.

LÄRBRO, 7 febr.
Vägarna tjurförening hade i lördags e. m. sitt årssammanträde hos lantbr. Svante Ahnqvist, Vägome. Att leda dagens förhandlingar utsågs kontrollassistent John W. Andersson.
Årsräkenskaperna föredrogos och beviljades styrelsen ansvarsfrihet för det gångna årets förvaltning. Föreningens inkomster och utgifter balanserade på en summa av kronor 1,188. I betäckningsavgifter hade inbetalts kr. 512 för 139 kor. Betäckningsavgifterna bestämdes i likhet med det gångna året till kr. 3,50 för medlemmars kor och kr. 4 för övriga kor. Foderlegan beslöts skall utgå med kr. 365 pr år räknat.
Till styrelseledamöter valdes hrr L. Lindström, Hammars, Adolf Falk, Vägome, och Svante Ahnqvist, Vägome. Styrelsesuppleanter blevo hrr Otto Kellgren, Norrbys, och J. Nilsson, Hammars. Revisorerna omvaldes, nämligen hrr Konrad Ahlberg och Emrik Söderström, Vägome, med A. Herlitz, Vägome, som suppleant.
Efter förhandlingarnas slurliöll kontrollassistent John W. Anderson, ett anförande om tuberkulosens bekämpande med de Bangska och Ostertagska metodernas tillämpning. Talaren påpekade att vid misstänkta fall av juvertuberkulos bör veterinär omedelbart tillkallas, emedan mjölken innehåller tuberkelbaciller, vilka kunna smitta människor, som förtära mjölk efter dessa kor. Vid tvångsnedslaktning för ifrågavarande sjukdom utgår ersättning av statsmedel. Medicinalstyrelsen har nu till k. m:t ingått med förslag om att djur, som reagerat för bovin tuberkulos över tre års ålder skola förses med reaktionsmärke i höger öra, samt att där 75 proc. av besättningarna reagerat samtliga djur där skola förses med reaktionsmärket. Vid den därefter följande diskussionen framhölls att tuberkulinundersökningarna ej alltid voro tillförlitliga.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 februari 1937
N:r 31

Landsbygden. Tingstäde.

TINGSTÄDE, 8 febr.
Fältskjutning hade Tingstäde skyttegille i går anordnat i trakten av Träskvälder med skottriktning mot träsket. Ett 20-tal skyttar deltogo och avlossade vardera 18 skott mot trenne olika mål. Kretsens vandringspokal erövrades av Natanael Glansholm med 16 träffar.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 februari 1937
N:r 31

Vandringssöndagen i går.

Ett besök på Marmorverket i Hejdeby.
Vädret tedde sig inta vidare hoppingivande vid 7-tiden i går morse, om man händelsevis råkade kasta en blick ut genom fönstret. Marken var nämligen betäckt med snö, men inte den där gnistrande helvita, utan det hela liknade fastmer s. k. snömodd eller rentav snöslask. Vilket kan gå på ett ut. Aha, det var trevligt. Då blir det väl ingen vidare anslutning till AIK:s och Gotlands Alle-handas vandring, ty inte vill väl någon gå ut och traska på slaskiga vägar, tänkte man,
Men hur det nu var, så började det frysa på lite smått, och si. Ett par timmar senare hade naturen antagit en annan karaktär med nordanvind och frisk och behaglig luft. De som till äventyrs hade hoppats på aa få fortsätta med den ljuvliga och lättiga morgonsömnen bedrogo sig storligen. Promenadsugenheten (nytt men bra ord) tog ut sin rätt, och det var inte annat än att hoppa i kläderna och bege sig ut till österport, ty alltid fanns det väl något tiotal vandrare. Men det blev fler än tio. När klockan visade halv tio hade en rätt ansenlig skara samlats, varav de flesta voro gamla bekanta från föregående vandringar, men dessutom hade många nya tillkommit. Allt som allt räknades ett sextiotal deltagare, vilket sannerligen inte var dåligt en sådan morgonstund, som från början icke tedde sig så inbjudande för långpromenad.
Och så skedde starten. Någon gruppindelning behövdes inte, ty i allas anleten vittnade beslutsamhetens friska hy om, att det inte skulle bli någon gångtävlan. Det blev det heller icke utan en lagom promenadtakt, och denna behölls bra ända till framkomsten till Marmorverket, som utgjorde målet för promenaden denna gång.
Det blev också en angenäm stund \”i marmorns värld\”, (vi kunna väl uttrycka oss poetiskt även i fråga om sten utan i att hugga i sten). De flesta av oss hade förut knappast någon aning om hur modern marmorindustri arbetar, och vi bleve därför en erfarenhet rikare. Marmorverket, eller Nya A.-B. Gotlands Marmor, som det fullständiga firmanamnet lyder, ligger i splendid isolation ute i skogen vid s. k. Tjutet. Efter ungefär en timmes promenad hade vandrareskaran kommit till ort och ställe, och med kassör Bertil Björk som ciceron besågs nu anläggningen både utan och innan.
Först gjordes en titt på marmorbrottet, varifrån råvaran hämtas, och där berättade hr Björk om hur själva brytningen m. m. tillgår. Marmorn består av sedan flera årtusenden tillbaka gjorda avlagringar i kalkstenen, förstenade djur m. m., och det man ser mellan \”blommorna\” i stenen är slamlin o. dyl., som också under tidernas lopp förkalkats. Allt detta har en gång stått under vatten, som än sjunkit undan och än på nytt höjt sig, varigenom vissa remnor bildats i berget, som fyllts med något fältspat-liknande ämne, vilket åter bundit ihop dessa renmor. Marmorblocken, som ingalunda te sig så märkvärdiga i oförädlat tillstånd, utskäras med borrmaskin, och blocket föres därpå medelst en liten järnväg in till den bredvidliggande sågen. Den såganläggning, som A.-B. Gotlands Marmor äger, är den modernaste stensågen 1 Sverige. Det är bolagets driftschef ingenjör B. Fritz, som förbättrat densamma genom att helt och hållet följa en annan princip vid vattenmatningen, som sker med kvartssand med någon tillsättning av stålsand. Sågtekniken inom stenindustrien står annars på ungefär samma ståndpunkt som för 50 år sedan, hur egendomligt det än låter. Genom de förbättringar, ingenjör Fritz uppfunnit, kan emellertid marmorverkets såg på blott ett par dygn såga ett stenblock av en meters höjd och 3,8 meters längd. Vid vårt besök användes 38 blad vid sågningen. Det är som man kan förstå inga \”tänder\” på dessa sågblad. Vi nämde, att det tar ett par dygn att såga igenom ett stenblock. Vid marmorverk på fastlandet tar samma procedur en vecka i anspråk, vadan alltså Gotland i detta fall är före fastlandet.
Efter sågningen följer slipning av stenen i sliperiet, och hur slipningen tillgick visade oss maskinsliparen Harry Andersson. Sedan råskivan skurits till i lämpliga format (för att så småningom bli diskbänkar, pryda trappor, golv och fönsterbänkar m. m) behandlas desamma under slipmaskinen och poleras till den glänsande och vackra yta, som marmorn har. Ungefär 90 proc. av avsättningen levereras till Stockholm, varifrån bolaget
f. n. har en mängd beställningar. Utländsk marmor köpes jämväl här för att förädlas. Vidare fingo vi se hur en maskinhammare arbetar. Den drives av komprimerad luft och slår ej mindre än 3-4,000 slag i minuten. Den kan på sätt och vis sägas vara en konkurrent till det gamla hederliga stenhuggareyrket. För närvarande sysselsättas 18 arbetare vid marmorverket.
Efter den utomordentligt intressanta demonstrationen avhurrades hr Björk av de tacksamma vandrarna, och efter det lunch intagits ur medhavda matsäckar, skedde uppbrott.
Hemfärden företogs via de a. k. Hällarna på en skogsväg fram till Endreväg och ölbäck. Det var alltså ingen genväg till hemmets tröskel, utan hade vi fortsatt i skogsterrängen 1 skogsstigens riktning, hade vi kommit fram till hållplatsen vid St. Vede. (Se kartan!) Meningen hade varit, att våra speciella orienterare skulle göra en avstickare, men på grund av snömodden i skogen fullföljdes inte denna del av programmet. Vilket dock inte hindrade ,att fyra friska ynglingar företogo en privat orientering i markerna och sedan gingo ifatt den stora truppen. Vinden bet rätt skarpt i näsa och kinder på vägen hemåt staden, men värmen hölls gladeligen ända fram till österport. Där skiljdes skaran, glad och nöjd och många grader friskare och sundare än förut. Ty långpromenader göra gott, och på frisksportare bita inga influensabaciller.
Hälsan befordras på ett utmärkt sätt genom AIK:s och Gotlands Allehandas vandringar, och än i dag gälla Sternhielms ord:
Hälsan är allt. Allt, allt är allsinte, där intet är hälsan …
Hälsan allen är, i vilko beror vår världslige sällhet.
Så avvakta vi nästa gångtur.
Med spänning.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 februari 1937
N:r 31