Kategori: 1932 08 Augusti

För några år sedan skrev jag i denna tidning en liten uppsats om Gotlands Nationalbevärings gamla exercisplatser och uttryckte därvid bl. a. en förhoppning, att någon åtgärd borde vidtagas för att bevara minnet därav för våra efterkommande. Med uppriktig glädje har jag nu erfarit att Källunge Hembygdsförening har för avsikt att inom den närmaste tiden låta resa en minnessten å Vallstena rum för att hedra sina förfäders fosterländska gärning. Ett vackert bevis på kärleksfull hågkomst av sin hembygds traditioner, som manar till efterföljd!
En kort militärhistorisk skildring av denna gamla traditionsrika exercisplats torde med anledning härav kunna påräkna intresse av tidningens läsare.
Någon i egentlig mening fast militärorganisation har icke förefunnits på Gotland före Nationalbeväringens tillkomst år 1811. Vid befarade krigiska förvecklingar, överfördes då trupper från moderlandet, varjämte befolkningen uppbådades och nödtorf tigt övades i tillgängliga vapens bruk. Vallstena rum var därvid en av ålder ständigt använd samlingsplats, som på grund av sitt strategiskt goda läge och sitt utrymme väl lämpade sig som läger-, exercis- och övningsplats.
Så t. ex. sammandrogs under de oroliga åren 1710-18 här årligen under en kortare tid den vapenföra befolkningen från norra och mellersta Gotland för att under ledning av framstående och fosterlandsälskande landshövdingar såsom. Generalmajoren Anders Sparrfelt, Översten Friherre Nils Posse och Amiralen Gustaf V311 Psilander övas för att kunna möta befarade ryska härjningståg.
Vidare hade under 1808 års krig två lantvärnsbataljoner, vilkas påbörjade utskrivning dock genom den ryska invasionen avbrutits, organiserats här på Gotland. På eftersommaren hade enrolleringen blivit fullbordad, och befälsplatserna tillsatta. I ,September månad beordrades hala lantvärnet till kompanimöte under en månad, varvid den Norra Bataljonen under Majoren O. A. Ahochs befäl förlades till Vallstena rum för exercis och manövrer. Kort efter freden år 1809 upplöstes lantvärnet.
När sedan Gotlands Nationalbeväring organiserades, var det också helt naturligt att Vallstena rum utsågs till exercisplats för allmogens militärövningar. Enligt över enskommelse, träffad vid ett medNorra Häradet sockenfullmäktige hållet sammanträde vid Alleqvia tingsställe, den 17 februari 1813 under dåvarande Landshövdingen och Militärbefälhavaran C. F. Aschlings ordförandeskap, utvaldes bl. a. Vallstens rum till exercisplats för Lina kompani.
Vid de tillfällen då sammandragning av Nationalbeväringens kompanier ägt rum för exercis och manövrer i större förband har jämväl Vallstena rum använts som läger- och exercisplats för Norra Bataljonen med undantag för Fårö kompani. Nationalbeväringens befälsmötea hava även en och annan gång dit förlagts, sedan Visby stads husägare vägrat inkvartering av till dessa möten kommenderad personal.
Under krigsrustningarna och neutralitetsskyddet på Gotland år 1854 var även ifrågasatt dess iordningsställande som läger och övningsplats i samband med uppförandet av en större sjukhusbyggnad för de neutralitetstrupper, som från fastlandet kommenderats till ön. Vid närmare undersökning befanns dock, att Vallstena rum var mindre lämplig som förläggnings- och övningsplats för en större styrka av alla vapenslag, varjämte vattentillgången under sommaren visade sig otillräcklig. Man uppgav därför planen på dess inredning till lägerplats och bestämde sig i stället för Visborgs slätt, som genom större utrymme, riklig vattentillgång, billigare kommunikationer och närhet till Visby hade bättre förutsättningar som militär förläggningsort.
Emellertid användes Vallstena rum som exercisdiats under hela den tid Nationalbeväringen ägde bestånd till och Med år 1886. Efter denna tid hava fält- och fälttjänstövningar då och då förlagts till dessa trakter, som fortfarande utgöra viktiga utgångslägen för militära operationer.
Visby den 29 juli 1932.
Bengt Lindwall.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 2 augusti 1932
N:r 176