Från norra inspektionsmötetkap

föreligger nu äfven folkskoleinspektörens berättelse för 1889: Skoldistrikten äro fortfarande till antalet 42, folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2 och småskolorna 26; alla numera fasta. Småskolornas antal har sålunda under redovisningsåret ökats med 4, nämligen 1 i Lärbro, 1 i Kappelshamn, 1 i Bunge och 1 i Vänge. Samtliga folkundervisningsanstalter — utom fortsättningsskolor och slöjdskolor — hafva inom detta område under år 1889 följaktligen utgjort 73.
I dessa 73 skolor hafva varit anstälda 47 ordinarie folkskollärare, 2 ordivarie folkskollärarinnor (Visby och Fleringe), 3 biträdande lärarinnor (Visby), 2 lärarinnor vid mindre folkskolorna (i Akebäck och Kappelshamn), 2 småskollärare och 24 småskollärarinnor eller tillsammans 80. Lärarekåren har sålunda under året erhållit en tillökning af 5, nämligen 1 ordinarie lärarinna och 4 småskollärarinnor i de nyinrättade småskolorna.
Fortsättningsskolor med statsbidrag hafva under året varit anordnade i 7 distrikt, nämligen Visby, Sjonhem, Halla, Gothem, Norrlanda, Östergarn och Gammalgarn, och hafva de således under året ökats med 5, under det att repetitionsskolorna samtidigt minskats.
Undervisning i träslöjd för gossar har anordnats ytterligare i 2:ne distrikt, nämligen Björke och Hangvar, hvadan 11 dylika skolor under året varit i verksamhet, alla med statsunderstöd.
Undervisning i qvinlig handaslöjd endast för flickor har i 9 distrikt meddelats af 13 lärarinnor. För öfrigt står sist nämda undervisning på alldeles samma ståndpunkt som under det näst föregående året.
Nya skolhus hafva under året uppförts i Follingbo och Barlingbo, hvarjämte ombygnad verkstälts af Vänge skolhus för erhållande af småskolciokal.
Folkmängden inom detta område har under året ytterligare minskats med 30 personer, hvaremot antalet af i skolåldern varande barn, som vid årets slut utgjorde 4,137, under året ökats med 32 barn.
Under året har hvarje lärare i folkskolorna haft att undervisa irundt medeltal 50 och i småskolorna 27 barn, hvaraf torde framgå, att lärarekrafterna ännu äro otillräckliga, synnerligen i småskolorna, der mycken öfning under lärarens omedelbara ledning är af nöden.
Alla till området hörande och af distrikten underhållna folkskolor, småskolor och mindre folkskolor har inspektören under året besökt, men af de 11 skolor, som hafva afdelningsläsning, har han endast i 7 haft tillfälle höra undervisningen i båda afdelningarna. At fortsättningsskolorna ha besökts endast 2, hvaremot inspektören under föregående år haft tillfälle att besöka 3 enskilda skolor i Visby nämligen fröknarna Calissendorffs, Arvesons och Petterssons. I den förstnämda mottagas visserligen också nybörjare, men der idkas äfven språkstudier. Denna skola afser dels att förbereda för intagning i elementarläroverket och högre flickskolan, dels att för flickorna ersätta den sistnämda, men står icke i något samband med folkskolan, hvadan jag anser denna skola under sin n. v. organisation ligga ntom området för min verksamhet.
Fröken Arvesons skola deremot förbereder genom de 2 lägre klasserna för folkskolan och genom 3:dje klassen för elementarläroverken. Inventarier och undervisningsmateriel voro goda och ändamålvenliga, undervisning och disciplin syntes äfven goda. I fröken Petterssons skola deremot saknades nödiga inventarier och materiel, lokalen var alldeles för trång, hvarjämte röjdes synbar brist på plan och metod. I denna skola, som åsyftar att förbereda för folkskolan, voro enåast 7 barn inskrifna, deraf 4 voro vid inspektörens besök närvarande.
Då hela lärarekåren varit samlad till allmänt stiftsmöte nästlidne sommar, har inspektören under detta år ej ansett nödigt att sammankalla lärarne till s. k. kretsmöte.
Utom åtskilliga utlåtanden till domkapitlet har inspektören under året till skolråden utfärdat flere promemorior rörande förbättring af inventarier och materiel, hvaremot inga yrkanden om mera omfattande åtgärder blifvit framstälda, enär flere, förut påyrkade förbättringar ännu ej hunnit genomföras.
En statistik öfver skolgången inom detta område utvisar:
Klass 1 (100—96 proc.) 1 Lokrume, 2 Visby folkskolan, småskolan, 83 Källunge och Vallstena, 4 Bro, 5 Halla, 6 Fårö, 7 Hörsne med Bara, 8 Kräklingbo med Anga, 9 Norrlanda, 10 Sjonhem, 11 Hejnum med Bäl, 12 Othem vid kyrkan, vid Slite.
Klass 2 (95—91 proc.) 18 Gothem, 14 Dalhem, 15 Endre med Hedeby, 16 Lärbro, 17 Tingstäde, 18 Viklau, 19 Ardre, 20 Bunge, 21 Roma, 22 Ala, 23 Follingbo med Akebäck, 24 Hangvar vid kyrkan, Kappelshamn, 25 Rute, 26 Stenkyrka, 27 Vänge, 28 Östergarn, 29 Boge, 30 Fleringe, 31 Fole, 32 Barlingbo med Ekeby.
Klass 3 (90—86 proc.) 33 Guldrupe, 34 Lummelunda, 35 Hellvi, 36 Gammalgarn, 37 Ganthem, 38 Martebo.
Klass 4 (85—81 Af 89 Björke, 40 Veskinde, 41 Buttle, 42 Hall, 43 Visby norra landsförsamling.
Skolgången har alltså varit bäst i Lokrume och Visby och sämst i Visby norra landsförsamling.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Maj 1890
N:r 68

För Kongl. Gotlands Artilleri Corps

komma att upphandlas följande; persedlar och materialier, att i mån af reqvisition kostnadsfritt för kronan leveteras till Corpsen under innevarande år, nämligen:
Lägermössor, ullstrumpor, korta, skjortor, mössnören, redgarnssnören, gula byxsnören, guldgalon, smorläder, sulläder, bindsulläder samt beredda kalf- och fårskinn,
Renhållningsmateriel: björkqvastar, piassaveqvastar och rotborstar.
Förseglade, skriftliga, till för: valtningsdirektionen ställda anbud å de olika persedlarne och materialierna kunna före den 20 instundande Maj inlemnas till Regementsintendenten V. Karlsson, Visby, af hvilken äfven närmare upplysningar erhålles.
För öfrigt hänvisas till annons härom i »Tidning för leveranser till staten m. m.» bilaga till Post- och Inrikes tidningar.
Visby i April 1890.
Förvaltningsdirektionen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Maj 1890
N:r 68

Borgenärerne

i handlanden Victor Ekströms konkurs kallas att sammanträda å rådhuset härstädes i Rättens förmak Torsdagen den 29 innevarande Maj kl. 11 f. m. för att granska sysslomannens redovisning öfver boets förvaltning samt upprättadt utdelningsförslag.
Visby den 2 Maj 1890.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i f. husbonden Carl Erikssons från Skännigs i Kräklingbo konkurs, kallas till sammanträde å stadsbotellet i Visby, lördagen den 17 Maj 1890 kl. 11 f.m. för att i konkursboets angelägenheter besluta.
Konkursförvaltningen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Maj 1890
N:r 68

Från och med i dag

ha våra officerare fältöfningar under befäl af öfverstelöjtnant Carlstedt samt majorerna Cronstedt och Kruuse i trakterna af Halla, Sjonhem, Björke och Roma. Högqvarteret är förlagdt till Halla.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 Maj 1890
N:r 67

Domkyrkan kommer icke att repareras i år

var det beslut, som gårdagens kyrkostämma fattade. Sedan ordföranden redogjort för kyrkorådets åtgöranden att under reparationstiden anskaffa gudstjenstlokaler, nämligen allmänna läroverkets och folkskolans bönesalar, begärdes ordet af
hr Bokström: Dan kungörelse, som domkapitlet utfärdat rörande reparationsarbetenas öf.
vertagande på entreprenad kunde ej undgå att väcka bekymmer öfver, huru arbetet verkligen skulle komma att utföras. Kungörelsen vore dagtecknad 19 April, men blef synlig först 21 April. Den innehåller vilseleledande upplysningar så tillvida att deri angifves att »vidare upplysningar lemnas i domkapitlets expedition.» Men till torsdagen 1 Maj funnos der för spekulanternas räkning blott kungörelsen, ett par blåritningar och 2 modellbänkar, men saknades arbetsbeskrifning åtgångsförslag, projektkontrakt m. m. Man kunde ej begära, att personer skulle rusa i väg på detta sätt och så kunna gå i land med hvad de åtagit sig eller få borgensmän på sådana vilkor.
Talaren hade förfrågat sig hos en erfaren Stockholmsarkitekt om saken, och denne hade ansett, att derest fullständiga handlingar funnits, en försigtig entreprenör behöfde minst en månad för att kunna afge ett genomtänkt anbud. Om så vore förhållandet, vore ganska stor fara för att hela ändamålet med reparationen blefve förfeladt, ifall man på så lösa grunder som här rusade åstad. Projektkontrakt vore nödvändigt. Bristen på sådant skulle kunna förorsaka tvistigheter, dyrbara obehag och dyrbara öfverarbeten, för hvilka kostnaderna komme att drabba församlingarne, Hvad skulle en blitvande entreprenör utföra?
Kunde det sägas i några få punkter som i annonsen? Det är ej uppgifvet huru stor väggyta som skulle skrapas. Hur mycket huggen sten behöfdes? Hur mycket tegel åtginge till värmeledningskanalerna? Huru stor golfyta skulle planläggas? Allt detta vore frågor som en entreprenör måste ha besvarade. Det vore isanning något enastående att släppa ut en entreprenad som denna, och talaren hemstälde, huruvida församlingarne ej kunde finna någon utväg att framflytta frågan så att vederbörande finge tid att spekulera.
Biskopen : Domkapitlet vore genom sina protokoll i tillfälle att bevisa, det inte en dag från domkapitlets sida blifvit försummad för att få förslaget i ordning så fort, som med sakens vigt vore förenlig. När man hunnit så långt, skrefs till arkitekten Pettersson, bakom hvars rygg stod öfverintendenten Zettervall, med begäran om upplysning om huru lång tid som borde utsättas till auktionen och anmodades hr P. att i god tid uppsätta kungörelsen. Att hr P. svikit och dröjt med handlingarne vore mer än beklagligt. Domkapitlet hade också i bref till hr P. uttryckt både sitt beklagande och sitt klander.
Då auktionen är hållen, vore det ju klart, att domkapitlet ej kunde mottaga ett anbud, som ej lemnade fullkomlig säkerhet. Auktionen finge väl i sådant fall förnyas, men talaren hoppades dock att derigenom ej något dröjsmål med sjelfva reparationen skulle vållas.
Hr Bokström fann ännu en sida af saken icke klarerad äfven om anbud inkomme, enär täflan ej varit rätt utstäld. Och beträffande ett så stort förslag borde vara tillfälle till allmän täflan. Allt vore att vinna och intet att förlora, om reparationen appsköts till nästa vår för att först få allt grundligt klart på papperet.
Biskopen: Om alla handlingar kunde blifva klara vore väl nog att uppskjuta auktionen till slutet af Maj.
Hr Höjer instämde med biskopen. Något så långt dröjsmål vore nog ej af nöden. Arkitekten hade fått i uppdrag att utlysa auktionen i god tid. Han hade bestämt dagen och ansåg sålunda en vecka tillräcklig för spekulanterna. Insåg ej, hvarför man skulle uppskjuta reparationen till nästa år. Möjligen kunde auktionen uppskjutas, men den borde dock hållas inom Maj månad.
Hr Bergman uttalade en aning om att 7 Maj ej något anbud komme att afgifvas. Iugen vore så oförståndig att han på så lösa grunder hoppade på arbetet. Est uppskof vore nödvändigt. Och då vore man redan midt uppe i sommaren. För att utföra ett arbete som det ifrågavarande behöfde en entreprenör göra stora förberedelser, stora uppköp. Tid lemnades ej i så fall åt honom att kunna verkställa detta på förmånligaste vilkor. Skulden kunde läggas på arkitekten Pettersson, som varit så långsam och litet omsigtsfull. Talaren hade då han satt i domkapitlet endast med tvekan instämt i beslutet att till arkitekt antaga hr Pettersson, som han ansåg för ung och oerfaren. Att han är oerfaren, det har han visat med afseende på entreprenadauktionen. Talaren yrkade uppskof.
Hr Hellgren: Säkert funnes ingen, som ej önskade kyrkans reparation. Men som förhållandena nu gestaltat sig, vore risken allt för stor, om man i år skulle gripa verket an, Det vore ej blott att tiden för entreprenörerna att göra sina beräkningar var för kort, en entreprenör står vanligen ej och väntar på arbetet, han har kanske annat för händer och så kunde det hända att man på grund af brådskandet ej fioge den bästa och billigaste. Såsom påpekats, materialer måste äfven uppköpas. Genom att reparera i år finge man äfven bänkarne, som representerade en stor summa, dyrare. På Gotland finnes en mekanisk snickarefabrik, som kan göra dem billigare än t. ex. i Stockholm, om den får göra dem nästa år. För att få arbetet väl utfördt, vore ej skäl i att se på ännu ett år, hålla auktionen i höst, och börja arbetet nästa vår.
Biskopen förstod ej hvarför auktionen skulle uppskjutas till hösten. Hvarför kunde den pj hållas om några veckor och så möjligen reparera i år så mycket man hunne, t. ex. göra värmeledningen i ordning.
Hr Bergman: Om reparationen skulle fördelas på 2 år, komme man ju också att ej kunna begagna kyrkan på 2 år.
Biskopen: Just detta utgjorde måhända hindret för reparationens fördelning. Men kanske delar af densamma kunde utföras, som ej hindrade kyrkans begagnande. Vore det ej bäst att öfverlemna saken åt den verkställande myndigheten, som nog ej komme att brådska?
Hrr Hellgren och Bergman återupprepade sina yrkanden.
Hr Höjer ansåg det klart att domkapitlet efter de erhållna upplysningarne, hörde sig för om arbetet skulle blifva billigare till nästa år, men man borde ej bestämma något på förhand.
Hr Bokström yrkade att för den blifvande auktionen skulle finnas tillgängliga arbetsbeskrifning, åtgångsförslag, detaljritningar och projektkontrakt, hvilket – talaren ansåg vara nödiga handlingar.
Sedan diskussionen förklarats afslutad beslöt församlingarne, såsom nämts, genom votering med 590 röster mot 242 att reparationen skulle uppskjutas till nästa år.
Vid denna utgång af frågan kom naturligtvis icke något beslut i fråga om provisoriska gudstjenstlokaler.
I sammanhang med reparationsförslaget, framstälde lektor Bergman sedan samtalsvis några anmärkningar mot detsamma. Så hade beslutats att åtskilliga epitafier i kyrkan skulle flyttas, en ny dörr upptagas o. s. v. Talaren ansåg dessa förslag mindre lämpliga och hemstälde huruvida ej de anmärkniogar han gjort kunde bli föremål för domkapitlets pröfning.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 Maj 1890
N:r 67

Vid kyrkostämma

i går, talrikt besökt, beviljade församlingarne ansvarsfrihet åt kyrko- och skolråden för 1889 års förvaltning.
Tillika öfverlemnade församlingarne åt kyrkorådet att, när tid blef, på förmånligaste vilkor afyttra kyrkans gurneyugnar och skulle de härför inflytande medlen lemnas åt reparationsfonden till oförutsedda utgifter.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 Maj 1890
N:r 67

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby: 30 April, skonert Lars, Hultman, Lübeck, styckegods; 1 Maj, jakt Karolina, Olsson, Ekviken, trävaror. — Till Burgsvik; 23 April, skonert Starkodder, Siltberg, Ystad, förpassade varor; jakt Sälla Hoppet, Siltberg, Danmark, sill och kli; 24 April, jakt Sex Syskon, Österberg, d:o, d:o.

Utgångna: Från Burgsvik: 15 April, galeas Petrine, Odman, Varberg; slup Valfrid, Hansson, Södertelge, 16 April, skonert Augusta Maria, Löffler, Danmark; 24 April, skonert Starkodder, Siltberg, Södertelge; skonert Emma, Larsson, Söderköping.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Maj 1890
N:r 66

Passagerarelista.

Från Stockholm med »Visby» 1 Maj: kapt. Åkerhjelm, regementsintendent Karlson, löjtnant Gyllenram, hrr Carlssop, von Sydow, Carlström, Vigström, Gustafsson; fru Gustafsson; fröknarna Stenberg, Otterström, Björklund; samt 14 däckep. — Med »Klintehamn» 2 Maj: generaldirektör Ankarcrona, fyringeniör Höjer, löjtnanterna von Vicken, Hoppe, Johansson med fru, Falk, Hübner, Thorén, grossh. Hammar, kamrer Odin med fru, hrr Fredin, Rosendahl, Viberg med fru; fru Bolin; fröken Schröder.

Från Norrköping med »Polhem» 2 Maj: kapten Gyllenram, löjtnanterna Landberg, Hammarström, hr Vablgren samt 1 däcksp.

Från Stettin med »Tjelvar» 1 Maj: hrr Eyde, Granit.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Maj 1890
N:r 66

Rättegångs- och polissaker.

För lösdrifveri har till länsfängelset införpassats f. kronobätsmannen Petter Timoteus Hammarberg, född i Veskinde 1839. H. har förut 2 gånger dömts för försvarslös.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Maj 1890
N:r 66

Från sjön.

— Danska ångfartyget Rosenborg, lastadt med jern och trävaror, har i förgår strandat Å norra sidan af stenrefvet Grundkallen, beläget i Södra Qvarken vid norra inloppet till Ålands baf. Bergnings- och dykeribolaget Neptuns ångfartyg Eol afgick samma dag från Stockholm till strandningsstället för att assistera.
— Från Karlstad telegraferas 29 April: Galeasen Jacob Dyre, med last till hamnar i norra Venern, påseglades i söndags af en ångare å segelleden en mil norr om Gälleudden, Galeasen sjönk genast, Besättningen räddades ombord å ångaren.
— I lördags morgse inbogserades i Helsingborgs hamn Oskarshamnsskonerten Ida, kapten Ingvarsson, med atbruten förbramsstång och förriggen i öfrigt ramponerad samt med diverse skador å skrofvet för-ut om babord. Fartyget, som var på resa från hemorten till England med prop-last, hade på natten i sundet påseglat en till ankars liggande jakt, hvilken ej visade någon lanterna.
— I Bergqvara hemmshörande briggen »Salamanda», på resa från Landskrona till Kalmar, har under tjocka och storm strandat vid Gudbjem (Bornholm) och blifvit totalt vrak; besättningen är bergad.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Maj 1890
N:r 66