Skall Karins torn falla?

Ja, det ser verkligen dess bättre ut, som skulle det varda år 1884 förbehållet att få godtgöra den blunder mot smak och skönhetssinne, som för 200 år sedan gjordes af den ti dens vederbörande. Då denna sak i slutet af sistlidna år bragtes på tal, möttes den af en viss betänksam motvilja, grundad måhända mest på vanans mäktiga inflytelse. Men stämningen har ändrat sig; man har kommit till insigt af att, sedan riksdagen med frikostig hand lemnat ett betydande anslag till våra fornlemningars bevarande och då den prydligaste bland dem i så väsendtlig mån lider af den yan-prydande utväxten, det icke längre är öfverensstämmande med hvarken stadens vär dighet eller klokheten att neka bifall till vederbörandes önskningar, så mycket mindre, som det nu kan ske utan att staden derför betungas med någon kostnad för tornets nedtagande.
Drätselkammaren har också tillstyrkt saken, men ansett att före besluts fattande kyrkostämman bör höras för att lemna sitt bifall till de åtgärder för åstadkommande af larmsignaler m. m., som eventuelt kunna ifrågakomma att vidtagas i tornet på Maria. Om kyrkostämmans samtycke härtill lära väl meningarne icke vara delade.
Uti sitt afgifna betänkande yttrar kammaren som sin åsigt, att kyrkoruinen skulle, på sätt hr Langlet påpekat, vinna högst betydligt i utseende, om det föga prydliga tornet och dertill hörande murverk m. m blefve bortrifvet. Vid bedömande af frå: gan om tornets borttagande måste emeller tid hänsyn tagas till tornets egenskap af lokal för urverk och brandstation.
Urverket derstädes är likväl till beskaf fenheten ieke bättre än det i domkyrkan befintliga och ansågs kunna af det sist nämda fullständigt ersättas, om detta, som nu slår endast hel- och halftimmar, så förändras, att detsamma slår äfven qvart slag och dessutom blir försedt med visaretaflor. Enligt införskaffade upplysningar, yttrar kammaren, skulle, med lelning af ett erhållet kontrakt om ett för några år sedan i kyrktornet i Nora uppsatt ur, kostnaden för ett nytt, ändamålsenligt ur i Maria torn kunna beräk: nas till 3,500 till 4,000 kronor. Kam: maren anser emellertid, att frågan, huru | vida ett nytt ur skulle anskaffas eller det nuvarande domkyrkouret förändras, är af den beskaffevhet, att — då sistnämda ur är gångbart, samt visaretaflor numera, då ur förekomma öfverallt, icke böra kunna anses absolut behöfliga, och ej heller, så vidt kammaren har sig bekant, vid tvist om fatalietids beräkning denna mätes efter något officiöst s. k fatalieur, som ju kan visa tiden mer eller mindre oriktigt, utan efter den verkliga, meteorologiskt bestämda tiden — bör kunna till framtida afgörande uppskjutas, endast att domkyrkorådets tillstånd till eventuel förändring af uret i Maria torn erhålles.
I fråga om brandstation hade arkitekten Langlet gjort utkast till anbringande af ett s. k. larmtorn årådhuset, men kammaren anser, att kostnaden för ett dylikt torn borde kunna undvikas och larmsignalerna vid eldsvåda lämpligare kunna gifvas från Maria torn. Kostnaden för anbringande dit af elektrisk eller mekanisk ledning, som beräknats till omkring 500 kronor, antages kunna uppvägas af köpeskillingen för den större ringklockan i S:t Karins torn, derest staden försäljer denna.
Såsom följd af hvad här antydt är och då kammaren dessutom tager i betraktande den vigtiga omständigheten, att tornet nu skulle blifva nedtaget under en skick: lig och erfaren arkitekts ledning, och utan någon särskild kostnad för staden för nedtagningen, anser sig kammaren böra tillstyrka, att den af arkitekten Langlet föreslagna öfverenskommelsen må, såvidt den äfven från statens sida af vederbörande myndighet godkännes, & stadens sida antagas.
Slutligen hemställer kammaren, att, derest den åsyftade öfverenskommelsen kommer till stånd, kammaren måtte få bestyret med larmsignals ledningens anbringande.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1884
N:r 80.

Sjömannen Jakob Petter Larsson,

hvilken uppgifvits vara född på Gotland samt son af Lars Olsson och Maria Olsson, har, enligt tillkännagifvande från svensk: norska konsulatet i Messina, 28 sistl. Juli aflidit å hospitalet i Catania på Sicilien, Larsson var före sitt insjuknande förhyrd å skeppet Jakob. Till kommerskollegium ha öfversändts hans innestående hyresmedel 32 kronor 49 öre och attest om dödsfallet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1884
N:r 80.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
I mordbrandsmålet mot häktade korffabrikören Lars Hansén och f. artilleristen Per Flygare hölls i dag å länsfängelset förnyad ransakning, som pågick i dryga fyra timmar.

Hansén framhöll, att han, om han haft för afsigt att anlägga mordbrand, kunde besparat sig att förnya sitt brandförsäkringsbref. Han påstod dessutom, att Flygare stulit matvaror från hans vind och sålt dem i staden.

Fiygare hemstälde till rätten, om Hansén hade rättighet att beskylla honom för fylleri och stöld. Han upplyste derjämte, att han en tid före branden öfverraskat Hansén stående på pannmuren och sysselsatt att med ett jernspett hacka i muren det hål, hvarifrån elden enligt H:s påståendeskulle halva kommit.
Femton vittnen, at hvilka tio voro åberopade at Hansén, hördes.
En fullständig ritning öfver Hanséns bostad hade på åklagarens försorg uppgjortsaf byggmästare Lindgren. Riktigheten af denna ritning intygades af byggmästare Stenbom och brandmästare Berg. Dessa tre vittnen anförde på väl grundade skäl, att elden ej kuunat uppkomma från muren.
De af Hansén åberopade vittnenahade föga nytt och af vigt att berätta.
Hanséns hustru, som var närvarande, afbröt flere gånger rättens förhandlingar, hvarför hon erhöll tillrättavisning.
Målet uppsköts ånyo, och skulle Hansén och Flygare fortfarsnde qvarsitta i häkte.

För stöld af en kappsäck med inneliggaude varor dömdes i afton ogifta Jahanna Lorentina Hilt från Eskelhem till tre månaders straffarbete och ett års vanfräjd utöfver strafftiden.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1884
N:r 80.

Passagerarelista.

Från Stockholm med Tjelvar 2 Oktober, hrr Malmros, Stenmark Malm, Andersson, Hellqvist, Herlitz, fra Poignant. — Med Klintehamn löjtnant Strussentelt, hr Ållander, fru Janson, fröknarna Herlitz, Vislund, Peters.

Från Kalmar med Visby 2 Oktober hr Möllerström, fröknarna Åkerman, Witt.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1884
N:r 80.

Mjölkproducenter.

Härmed få undertecknade tillkännagifva, att vi från och med 15 instundande November gemensamt öppna mejeriaffärer med kontor och bufvadmejeri på Rosendals gård i Follingbo socken och filialer för uppköp af mjölk på alla delar af Gotland, der sådana stå os8 till buds, och då vi beslutat att först och främst garantera leverantörerna ett visst högt pris per kanna mjölk och tillika utdela en stor del af vinsten till dem utan att de genom teckning af något som helst aktiekapital behölva ri skera att förlora sina penningar, så boppas vi blifva hedrade med uppdrag om filialers inrättande och öfvertagande.
Vidare upplysningar lemnas å kontoret.
Rosendal i September 1884.
O. W. Ålander,
Rosendal.
J. N, Wiman,
Henriksdal.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1884
N:r 80.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg:
Till Visby: 2 Oktober, jakten Maria, Selin, Ystad, Mjöl.
Till Slite: 25 September, koffen Concordia, Hejdenberg, Veile, barlast; 27 September, jakten Matilda, Bergedahl, Örnsköldsvik, barlast; I Oktober, ångfartyget Jeanie, Webster, Stockholm, utan last.

Utgångna:
Från Visby: 1 Oktober, skonerten Lars, Hultman, Lybeck, trävaror; 3 Oktober, briggen Svante, Stenberg, Katthammarsvik, barlast.
Från Ljugarn: 27 September, skonerten Nordstjernan, Österberg, utrikes Östersjöort, trävaror.
Från Slite: 27 September, koffen Concordia, Hejdenberg, Uleåborg, släckt kalk; 1 Oktober,
jakten Matilda, Bergedabl, släckt och osläckt kalk.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1884
N:r 80.

För utsträckt undervisning

i militäröfningar under sistl. vårtermin vid Visby allmänna. läroverk har gymnastikläraren tilldelats ett arvode af 70 kronor.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1884
N:r 80.

Födde och Död i Visby.

F. arrend. Nils Larssons dotter, målaren Erik Anderssons dotter.

Död:
Flickan Anna Karolina Johansson 1 månad och 14 dagar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1884
N:r 80.

Från södra Gotland.

En utmärkt väderlek
för skördens af- och inbergning har här innevarande höst varit rådande, så att landtmannen rea fått sitt arbetes lön i godt tillstånd inbergadt i »sino lado», Potatisen är väl ännu ej upptagen, men dermed fortgår dock nu som bäst; röta förefinnes på åtskilliga ställen, dock så vidt jag vet af lindrig beskaffenhet. Beträffande råg- och kornskörden kan sägas, att den utfallit öfver förväntan bra och lemnat ungefärligen medelmåttig afkastning, kornet kanhända något mera.
När detta skrifves (26 Sept), råder härstädes verklig brist på regn, så att hvetessådden så kunnat till någon del företagas, ja, man kan ej ens få tillreda och bearbeta jorden som sig bör till följd af den hårda torkan, ty regn har här di kommit sedan sista Aug. och icke ens då allestädes. Om jag ej blifvit illa underrättad, så lära åtskilliga ???rnenere) fått till fullo afsluta sin rågsådd af brist på våtväder.
En för landtmannen ovälkommen gäst har på flerfaldiga ställen infunnit sig och i högsta grad härjat på rågbrodden nämligen

sädesmasken
Man kan mångenstädes se, huru den ena tegen i åkern är utmärkt vacker och frodig och den andra af masken så pre att det tyckes som den aldrig varit besådd. I det hela taget är ett välgörande och uppsvalkande regn af högsta nöden, om man skall hoppas något i ett kommande år.
Enligt hvad jag från tillförlitligt båll hört uppgifvas har

Slipstenshandeln
denna sommar ej lemnat något lysande resultat, helst på eftersommaren, då denna artikel varit trögsåld på de flesta ställen. Vid det Hallströmska stenhuggeriet i trakten af Hoburg har ej någon lifaktighet på senare tiden varit rådande, hvarken med brytning eller utskeppning.
Den för en tid sedan inrättade

Postsparbanken
har ej från allmänhetens sida varit gynnad af något lifligt intresse, åtminstone här på söder, hvartill orsaken kan sökas i det flitiga begagnandet, af pastoratssparbankerna, som efterhand vinna allt mera förtroende, särskildt från den arbetande klassens sida. Ett exempel ha vi härpå i Vamlingbo pastorats sparbank, hvars insättningar nu] på ett par år vuxit till ett ansenligt kapital till följd af flitiga insättningar. *)

Rik växtlighet.
På en egendom i södra trakten af Gotland, erhöllos efter 3/4 tunnas utsäde 14 tunnor godt och vigtigt hvete, alltså nära !9:de kornet, och detta ehuru jorden ej var af särdeles god beskaffenhet.

Hög ålder.
I Sundre församling fiunes en gumma Anna Kajsa, så är hennes vanliga namn som uppnått den sällsynta åldern af nära 93 år. Hon lär dock ännu ba både kropps- och jälsförmögenheter i behåll och kan, säges de ännu sjelf skura sitt golf, så väl som någon. Hennes bostad är numera i socknens fottigstuga, der hon af kommunen erhåller sin försörjning.
En annan gammal person, fastän ej så mycket till åren, finnes ätven i denna socken och sitter vid sitt arbete träget och allvarsamt.
Personen i tråga är en skrädderiarbetare, nu 80 år gammal, men frisk och sund, med undantag af fortkomstledamöterna, som en liten tid nekat att göra siu tjenst, hvarför han måste betjena sig af kryckor, Understundom, då han sitter vid sitt arbete, kan han för de unga berätta många löjliga äfventyr, sjunga lustiga visor m. m, Vid ett lillfälle, då jag kom i samspråk med honom, berättade han, huru år 1808, då »ryssen var på landä>, ryske general Bodisko inkommit i hans föräldrars bostad, som var i Alfva, och då tagit vår hjelte, den 4-årige pilten på sitt knä samt lemnat honom sitt värjgehäng att leka med, och då, utbrast gubben, må man tro, att jag var lycklig som fick en så vacker leksak.
Vid det i ett föregående bref omtalade

Hoburgsrefvet
har återigen fångats en myckenhet strömming tlll stor glädje för alla fiskbehöfvande familjer, och har äfven, fastän till mindre antal, strömming fångats på dref-fiske både på östra och vestra kusten; dock torde ännu ej alla fått sina vinterbehof tillfredsstälda.
Vid en hafsvik söder om Burgsvik har under några års förlopp uppehållit sig en hel mängd

Säl (kut),
som i hundratal synas simma i och omkring viken. När vackert väder och solsken är rådande, bruka de i massa krafla sig upp på större stenar, der de tumla om hvarandra uuder ett flåsande och vrålande, som kan höras på långt afstånd. Att de ej äro så oskyldiga, som mängen tror, kan visas af följande: En person, som med ett skott dödligt sårat en säl, skulle, då han trodde honom vara död, draga honom i land, vadande i vattnet. Men när vår skytt skulle gripa gynnaren, reser denne sig plötsligt i vattnet mot honom och hade säkerligen anfallit personen i fråga, så vida han ej tagit till benen det fortaste han kunde åt land. Ja, han gick till och med så långt, att han ville förtölja jägaren, som dock fick försprång, så atthan lyckades undkomma.
Sudergute.

*) Det är fråga, om detta förhållande är så glädjande. Snarare torde man ega skäl att anse, det de många små och svårskötta Sparbankerna nu etter postsparbank ons tillkomst kunna försvinna, så mycket heldre som en del poronja dem icke fyller sin uppgift på bästa sätt.
Gotl. Allehanda.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1884
N:r 80.

Från Gotland

hafva under innevarande års åtta första månader utvandrat till främmande verldsdel 253 personer.
Under denna tid hafva från hela riket utvandrat 16,840 personer mot 42,705 under samma tidsperiod år 1882 och 24,850 under motsvarande tidrymd år 1883.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Oktober 1884
N:r 80.