Rörande detta af oss i föregående nummer omnämda mord meddelas ytterligare följande:
Den för murd å sin fader anklagade Anders Ersson är 45 år gammal och har under flere år tjenstgjort som fjerdingsman. Ungefärligen för ett år sedan kom A. Ersson en dag till kronofogden i orten och beklagade sig häftigt öfver en namngifven bonde i samma socken, som om Å. Ersson skulle kringsprida — årekränkande rykten. På fråga hvilka dessa voro, sade A. Ersson, utt han af denna sockenbo beskyldes att hafva förgiftat sin fader. Kronofogden rådle honom då att stämma belackaren till tinget, för att få sitt goda namn och rykte upprätadt, Så skedde ock; mea inför dombordetyppades sådana saker, som gjorde det trolig att iryktet talade sanning. Ej nog med af A Ersson flere gånger yttrat sin leda vid tt underhålla fadren och sin önskan att blifra befriad frän honom; en dag hade han rent ut sagt, att han skulle gifva gubben ett glas bränvin, som denne nog skulle känna. Sedan den gamle riktigt uvog fått detta glas, reste A. Ersson bort, hvarpå hans far nägot längre fram på dagen afled under svåra kräkningar. På dessa skäl gjordes hos k. m:ts befhde anmälan och likets besigtning anbefaldes. Fadren Erik Abrahamsson, som afled i November 1871, fanns då i en graf, i hvilken ytterligare tre lik voro jordade. Han var ytterligt väl bibehållen och fullkomligt igenkannelig, något som naturligtvis härrörde af arsenikens konserverande inverkan. A. Ersson förnekade dock fräckt att det var hans fader, ehuru fyra personer under edlig förpligtelse intygade detta.
Någon ransakning med den brottslige bar ännu icke hållits; äfven i fängelset, dit han nyligen införpassats, fortfar han avt neka. A. Ersson lär vara en rätt välburgen man.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Februari 1877
N:r 12