på Gotland, skördeskadorna än större.
De obärgade grödorna på Gotland torde representera ett värde av ca 6 milj., kr, varav över hälften på fodersäd och våroljeväxter, men därtill kommer den skördetröskade halm som ligger kvar ute på åkrarna och som knappast kan komma till nytta. Vidare har inte mer än 60 proc. av avsedda arealer kunnat besås, varjämte det finns risk att gräsroten tagit skada genom den långvariga översvämningen ute på myrarna.
Dessa dystra uppgifter meddelas av sekreterare Bengt Ljunggren efter hushållningssällskapets inventering av skördeskadorna i länet pr den 15 nov. Uppgifter över vid denna tidpunkt obärgade grödor har insamlats genom sällskapets sockenombud och har sedan sammanställts. Största skadorna förekommer givetvis inom de storkommuner, där de I stora myrarna, Mästermyr, Lina myr, Laus myr och Martebo myr ligger. Östra Gotland synes även vara relativt hårdare drabbat än övriga delar.
Totalt var ännu drygt 6.000 ha obärgade, sockerbetorna oräknade. Tas de med ökas arealen med ytterligare ca 1.000 ha.
För olika grödor har erhållits följande arealer:
korn, havre och blandsäd 2.726 ha
vårvete 697 ha
vårraps och vårrybs 512 ha
vitsenap 644 ha
oljelin 220 ha
hampa 782 ha
potatis 200 ha
foderrotfrukter, rödbetor m. m. 195 ha
klöverfrö 30 ha
Härutöver tillkommer mindre arealer ärter, vårråg och köksväxter.
Det är möjligt att av ovanstående något kan komma till nytta, men det måste i så fall röra sig om jämförelsevis obetydliga mängder, t. ex. på krakstör uppsatt vårsäd och mindre arealer foderrotfrukter. Mycket ovisst är däremot om något av värde kan fås ut av obärgad hampa, då det är svårt att avgöra om kvalitetsförsämringarna är så stora att det ej lönar sig att köra ihop halmen.
Omräknat i pengar torde de obärgade grödorna representera ett värde av ca 6 milj. kr, varav 1,9 på fodersäd, 1,4 milj. på våroljeväxter, 0,9 milj. på hampa, 0,6 milj. på vardera vårvete och potatis; 0,3 milj. på foderrotfrukter, rödbetor m. m. samt resten på diverse smågrödor. Härutöver kommer ett ej medräknat värde på all den skördetröskade halm, som kvarligger ute på åkrarna och som knappast kan komma till nytta, åtminstone ej som foder.
Skadorna av den rikliga nederbörden stannar dock ej härmed. Höstsådden har således ej kunnat ske i full utsträckning, gissningsvis torde ej mera än 60 proc. av avsedda arealer kunnat besås, höstplöjningen har endast påbörjats och det krävs åtskilliga dagars torrväder innan man med större framgång mera allmänt kan räkna med plöjning med traktör. Höstplöjning har dock skett på de ej alltför hårt mekaniserade jordbruken, varav framgår att även mekaniseringen kan ha sina svårigheter. Över huvud taget synes de jordbruk, som ej helt litat till mekaniseringen ha hunnit med bäst i år.
Den långvariga översvämningen på myrarna kan också ha medfört skador på gräsroten, och vill det sig så illa att denna har tagit skada i större omfattning, då kommer med säkerhet svårigheterna med nästa års foderförsörjning att bli mycket stora.
Gotlänningen
Fredagen den 21 November 1952
Nr 271