Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Etikett: Lau
Lau socken ligger söder om Ljugarn vid Gotland.
Gårdsnamn: Anderse, Annexen, Bjärges, Botels, Botvide, Bönde, Fie, Gannor, Goks, Gumbalde, Hallbjäns, Hallsarve, Hemmor, Husarve, Kauparve, Liffride, Mattsarve (Malsarve), Smiss, Snausarve, Sunnkyrke.
har i dag börjat sin hösttermin. De anmälda lärjungarne voro: Jakob Petter Hjalmar Lydahl, Maonegårda i Lye; Ernst Petter Närström, Rangsarfve i Alfra; Olof Konrad Bolin, Burge i Dalhem; Oskar Ernst Cederlund, Kälder i Hafdhem; Johan Petter Vilhelm Rannberg, Kvie i Hejde; Anders Petter Johan Herlitz, Halla; Karl Fredrik Fjellström, Hulte i Endre; Olof Sigurd Pettersson, Liftride i Stånga; Hjalmar Fridolf Jakobsson, Botvalde i Stånga; Reinhold Leonard Melin, Maldes i Stånga; Hugo Pettersson, Myrungs i Linde; Olof August Reinhold Johansson, Rofvede i Lojsta; Karl Adolf Georg Norrby, Norrgårda i Björke; Johan Hjalmar Emanuel Johansson, Stenstugu i Björke; Albert Petter Elof Kolmodin, Kumla i Ganthem; Knut Viktor Pettersson, Visby; Johan Gunnar Söderberg, Hablingbo; Karl Anton Johansson, Tjengdarfve i Hemse; Johan Viktor Jakobsson, Fackla i Östergarn; Johan Gunnar Viktor Holmqvist, Visby; Tomas Emil Fritjof Ronander, Ålarfve i Rone; Kristian August Ferdinand Vestberg, Sindarfve i Hemse; Reinhold Olof August Pettersson, Vesterväte i Väte; Gunnar Fredrik Petter Ingmansson, Tjengdarfve i Hemse; Lars Jakob Bernhard Olofsson, Sallmunds i Levide; Lars Jakob Gotfrid Niklasson, Pejoarfve i Levide; Jakob Oskar Olsson, Suderbys i Sjonhem;’ Petter Gastaf Adolf Lingvall, Tungelbos i Levide; Adolf Johansson, Långgutes i Mästerby, och Niklas Bernhard Anselm Niklasson, Silte. I landtimannaskolan: Hjalmar Alexander Norrby, Engvards i Träkumla; Frans Emrik Kalström, När; Kristian Adolf Fredrik Björkdahl, Ejmunds i Mästerby; Karl Edvard Seth Vibling, Lötvik i Norrala; Gustaf Paul Fritjot Hellberg, Stjernarfve i Levide; Karl Fritjof Bäckström, Gerte i Follingbo; Olof Laurentius Johan Larsson, Halbenarfve i Hablingbo; Olof Mattias Lagergren, Smiss i Hemse; Johan Gustaf Vilhelm Johansson, Norrby i Hejdeby; Anders Magnus Johan Bolin, Buters i Eskelhem ; Gustaf Henrik Nyström, Österby i Othem; Johan Petter Timoteus Jakobsson, Lingsarfve i Näs, och Rudolf Petter Pettersson, Hallbjens i Lau. De 9 första af dessa landtmannaskolans elever komma att fortsätta sin utbildning genom den sedvanliga kursen i Skåne. Vid uppropet voro närvarande 25 af folkhögskolans och 7 af landtmannaskolans elever. Återstoden väntas dock säkert senare. Efter uppropet stälde föreståndaren några kortfattade ord till eleverna med afseende på det förestående skolarbetet.
Gotlands Allehanda Måndagen den 15 Oktober 1894 N:r 161
Med härför häktade kanalarbetare Otto Johan Nilsson har idag ransakning hållits. N., som är tödd 13 Aug. 1871 i Blekinge, kom hit i våras och har arbetat i Lau vid myrutdikningen sedan 2 sistlidne Maj. Söndagen 16 Sept hade han varit i sällskap med några andra kanalarbetare, Blom och den för närvarande efterlyste Bingdal. De hade då på vägen från kyrkan mött Oskar Danielson, som är hemma i Fie i Lau, och hvilken var i sällskap med några kamrater och några fruntimmer, som alla i dag voro inkallade för att höras angående våldet. Emellertid hade Nilsson hastigt vändt sig om och på gifven anledning sport Danielsson: — Hvad är det fråga om? Detta var vid tiotiden på aftonen. Sedermera hade D., han kunde ej bestämdt säga af hvem, erhållit ett par slag i hufvudet, hvaraf stort blodflöde uppkommit och som hade till följd att han miste sansen. Då han kom sig för, var endast Blom — de andra två hade sprungit sin väg — kvar, och i honom tog han fatt och frågade hvarför han blifvit slagen. Blom hade då förklarat att han för sin del ej gitvit. D. något slag; beklagade dessutom det skedda under det han tyckte att det var synd om D. Danielsson, som kände sig mycket matt, måste af denna anledning uppge tanken på resa till sitt hem, utan stannade han till andra dagen på Båtels gård i hvars närhet våldet ägde rum, och fick han sedan vård af dr Nyberg i Hemse, som till i dag utfärdat läkareintyg. Det innehöll att D. fått några djupa, rätt svåra sår vid bägge öronen, hvarat han lidit stor blodförlust, men något men för framtiden behöfde han ej befara. Kär., sjelf tillstädes, vitsordade riktigheten af sin till länsman Eneman vid polisförhör förut afgifna berättelse och tillade, på domarens fråga, att våldet skett utan föregående ordväxling. De inkallade vittnena berättade i hufvudsak detsamma. Käppen som observerats vid tillfället i svar:s hand och hvilken gått tvärs af vid slaget, företeddes af allmänne åklagaren och befans vara 2 e. m. tjock. Nilsson erkände så tillvida att kär. först skulle ha yttrat att han, Nilsson, skulle få smörj o. s. v. och dervid gnuggat händerna. Erkände äfven att han användt den företedda käppen och att han strax efter slaget aflägsnat sig och rest från platsen. Hade dessutom sett äfven Ringdahl gifva D. flere slag. Målet uppsköts.
Gotlands Allehanda Lördagen den 22 September 1894 N:r 148
såsom delaktig i våldsamheterna i Lau omnämde, efterspanade arbet. Johan Ludvig Karlsson-Ringdahl, från Ryssby i Kalmar län, efterlyses nu, sedan han afvikit från förstnämda plats. Han är någet öfver medellängd, spenslig, blek och utan skägg samt 24 år gammal. Var vid afvikandet iklädd en blå eller randig kavajkostym och hade ena handen ombunden.
Gotlands Allehanda Fredagen den 21 September 1894 N:r 147
i Lau och När under der pågående afdikningsarbeten har mycket talats på de senaste veckorna. Man har nu lyckats få åtminstone en af de värsta orostiftarne fast. I söndags natt ägde öfvervåld rum å arb. Oskar Danielsson, Kvie i Lau, som af tre andra arbetare öfverfölls å allmän väg och med käppar slogs sanslös samt tillfogades flere hål i hufvudet och ett under högra tinningen. Länsman E. Enemnn har för detta våld häktat arb. Otto Nilsson, 23 år gammal, född och skrifven i Ångerums församling Blekinge. Två andra i våldet delta gande, Blom och Ringdahl, småländingar, efterspanas.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 19 September 1894 N:r 146
ansökan att få förena klockare- och organisttjensterna med skollärarebefattningen har domkapitlet icke ahsett sig böra bifalla, enär det avsett att den lön församlingen föreslagit för organisten, eller 40 kr. pr år vore för låg. 50 kronor vore det allra minsta beloppet. Deremot har domkapitlet stadfäst Etelhems församlings beslut om dylik förening af tjenster.
Gotlands Allehanda Fredagen den 14 September 1894 N:r 143
(Efter inspektörernas berättelser). Skoldistrikten inom södra inspektionsområdet utgjorde under 1893 såsom förut 42, de egentliga folkskolorna 44, mindre folkskola 1 (i Öja) och småskolorna 31. Derjämte 1 högre folkskola i Klinte och en enskild skola å Fridtorp i Vesterhejde, numera den enda enskilda inom distriktet, sedan baptistskolan i Hamra nedlades 1892 och den i Lau 1893. T iogen af dessa skolor förekommer afdelningsläsning eller hvarannandagsläsning, utom tillfälligtvis höstetid 4—6 veckor på några ställen. Lärarepersonalen utgjordes af 40 ord. lärare, 4 ord. lärarinnor, 1 e. o. lärarinna, 2 biträdande lärare, 1 lärarinna i mindre folkskola, 1 småskollärare, 29 småskollärarinnor, en lärare i högre folkskolan och en lärarinna å Fridtorp eller tillhopa 80. Fortsättningsskolor ha varit anordnade i Hejde, Fardhem, Lye, Burs, Hablingbo och Hafdhem. Lästiden 2—4 veckor. I några distrikt ha repetitionsskolor varit anordnade. Slöjdundervisning för gossar har meddelats i 20 folkskolor, för första gången i Tofta, Rone vid kyrkan, Eke, Hemse och Näs. I fyra har funnits särskilda lärare; i de öfriga har slöjden skötts af folkskolans lärare. — Slöjd för flickor har förekommit i 26 skolor. Skolhusens antal är 52, sedan i Vamlingbo. 1893 invigts ett nytt. I Mästerby har samma år skolhuset vidlyftigare reparerats. Folkmäcgden, som under föregående sexårsperiod blifvit mindre, har 1893 ökats med 19 personer och utgjorde vid årsskiftet 22,747. Antalet barn i skolåldern utgjorde samtidigt 3,256. Af dessa ha 2,964 under året erhållit undervisning, 287 deremot icke; om 5 barn saknas uppgifter. Medeltalet barn på hvarje lärare var i folkskolan 47, i småskolan 20. Utgifterna under året för skolväsendet uppgingo till kr. 75,903, hvaraf staten bidragit med 28,008, skoldistrikten med 47,895. Undervisningamaterial har inköpts för 2,080 kr. Till lärarepersonalens aflöning har i kontanter och naturapersedlar utgifvits kr. 52,935. Medelprocenten för all slags frånvaro har varit mindre än 1892 och skolgången således jämnare (91,1 proc.) Medräknas endast förfallolös frånvaro stiger medeprocenten till 96,4. De flesta skolorna ha under året inspekterats. — Skoldistrikten inom norra inspektionsområdet voro 42, men antalet skolor hade minskats med 1 till 44, medan småskolorna ökats med 1 till 25. Af mindre folkskolor funnos 2. Atdelningsläsning förekom i Stenkyrka folkskola och Sjonhems blandade skola, hvaremot samtidig undervisning &ter införts i Butle folkskola. Antalet skolor med afdelningsläsning var 13. Fortsättningsskolor funnos vid årets slut endast i Visby, Slite, Gothem och Halla, repetitionsskolor i Visby, Källunge och Kräklingbo. Slöjdundervisning meddelades åt gossar i 20 skolor (ökning under året 3). Flickorna undervisades i slöjd i 15 skolor eller samma antal som 1892. Lärarepersonalen utgjorde 49 ord. folkskollärare, 2 ord. folkskollärarinnor, 1 e. o. folkskollärare, 1 e. o. folkskollärarinna, 1 lärare och lärarinna vid mindre folkskolor samt 2 lärare och 30 lärarinnor vid småskolor, hvarjämte varit anstälda 2 lärare och 2 lärarinnor i slöjd, eller sammanlagdt 91. Folkmängden utgjorde vid årets slut 28,393 personer, med en ökning af 73. Antalet skolpliktiga bara var 4,023, med en minskning af 382. Af dessa åtnjöto 3,681 undervisning i folk- och småskolor eller andra anstalter, medan 310 saknat undervisning efter afslutade kurser och 31 af andra orsaker. Skolgången har ytterligare förbättrats och medelprocenten har uppgått till 96,38. Kostnaderna för skolväsendet utgjorde 146,518 kronor. De flesta skolor inom området hade under året inspekterats.
Gotlands Allehanda Måndagen den 27 Augusti 1894 N:r 133
i pärk vid söndagens täflingar skedde, såsom redan nämts, i första omgåogen efter poängberäkning. I bakpärken tjenstgjorde 5 prisdomare, hvilka alla gåfvo de olika lagen hvar sin poäng, så att sammanlagdt erhöllo: Sanda bollspelare 38 poäng; i medelt. 7 3/5 Dalhem bollspelare 40 poäng; i medelt. 8 Anga bollspelare 27 poäng; i medelt. 5 2/5 Ganthem bollspelare 21 poäng; i medelt. 4 1/5 Ekeby bollspelare 29 poäng; i medelt. 5 4/5 Visby art.-kår bollspelare 20 poäng; i medelt. 4 Fole bollspelare 38 poäng; i medelt. 6 3/5 Östergarn bollspelare 40 poäng; i medelt. 8 Buttle bollspelare 29 poäng; i medelt. 5 4/5 Ejsta bollspelare 29 poäng; i medelt. 5 4/5 Björke bollspelare 22 poäng; i medelt. 4 2/5 Silte bollspelare 28 poäng; i medelt. 5 3/5 Endre bollspelare 37 poäng; i medelt. 7 2/5 Halla bollspelare 34 poäng; i medelt. 6 4/5 Visby Idrottsförsning 40 poäng; i medelt. 8 Gammalg. bollspelare 32 poäng; i medelt. 6 2/5 Visby bollspelare 39 poäng; i medelt. 7 4/5 Väte bollspelare 32 poäng; i medelt. 6 2/5 Omspel skedde sedan mellan de lag, som fått minst 33 poäng. I frampärken tjenstgjorde 4 prisdomare, hvadan poängsumman här måste bli något lägre: Hafdhems bollspelare 16 poäng; i medelt. 4 Ljugarn-Alskog bollspelare 27 poäng; i medelt. 6 3/4 Garda bollspelare 23 poäng; i medelt. 5 3/4 Rone bollspelare 29 poäng; i medelt. 7 1/4 Burs bollspelare 10 poäng; i medelt. 2 1/2 Lau bollspelare 26 poäng; i medelt. 6 1/2 Alfva bollspelare 24 poäng; i medelt. 6 Habblingbo bollspelare 20 poäng; i medelt. 5
Gotlands Allehanda Fredagen den 24 Augusti 1894 N:r 131
Den 14 Dec. 1877 förordnade k. m:t, att antalet länsmansdistrikt inom Gotlands län, då utgörande tio, skulle minskas till sex och att af dem tvänne skulle utgöras af, det ena Fardhems, Garda och Burs ting, jämte Eksta pastorat af Habblinge ting, bestående af socknarna Fardhem, Linde, Lojsta, Levide, Gerum, Burs, Stånga, När, Lau, Etelhem, Garda, Alskog, Lye, Ejsta och Sproge; det andra Hoburgs, Grötlinge, Hemse ting samt Habblingbo pastorat af Habblinge ting, bestående af socknarna Hablingbo, Silte, Hemse, Alfva, Eke, Rone, Grötlingbo, Hafdhem, Näs, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre. Länsmännen i dessa bägge distrikt hafva icke boställen sig anvisade och äro f. n. boende, den ena i förstnämda di strikt, bvilket, jämlikt af k. m:t senare meddelad bestämmelse, numera benämnes Gotlands Södra fögderis mellersta länsmansdistrikt, vid Etelhems jernvägsstation, och den i det senare, benämdt Gotlands södra fögderis södra länsmansdistrikt, i Öja socken i närheten af Burgsviks hamn. Längsta väglängden från länsmännens bostäder till distriktsgränsen är för länsmannen i mellersta distriktet till stranden i Sproge socken 4,2 nymil och för länsmannen i södra distriktet omkring 3 nymil. Folkmängden i mellersta distriktet var vid 1891 års utgång 7,386 personer och i det södra 7,623. Efter det förutnämda distrikts indelning vunnit tillämpning hafva emellertid förhållanden inträffat, som skulle göra en jämkniog i deona indelning önsklig. Så har i Hemse socken uppstått en allt mera vflig rörelse och mera samlad befolkning af den betydelse att k. m:t uti skrifvelse 25 Juoi 1886 förklarat, att för densamma, benämd Hemse handelsplats, ordningsstadgan, bygnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer skola i tillämpliga delar gälla, hvarefter särskild municipalstyrelse der ordnats. Då en ganska lifbg rörelse råder å denna plats, bvilken tillika är ändpunkten af Gotlands jernväg, och der anordnade månatliga torgdagar vanligen sammanföra rätt mycket folk, är det af vigt att polistillsya der finnes. Nu bör emellertid denna plats till södra länsmansdistriktet och är belägen på 2 mils afstånd från länsmannens bostad. Då denna länsman jämväl har flera orter med jämförelsevis betydbgare befolkning inom sitt distrikt, såsom Ronehamn på 3 mils afstånd, Bargsviks bamn och ett under senare åreo anlagdt och bedrifvet stenhuggeri vid Hoburgen med en del löse arbetare på omkring två mils afstånd, är det både betuogande och besvärligt för bonom att utöfva den honom åliggande polisuppsigtea ipom distriktet. Länsmannen i mellersta distriktet har åter ingen plats med mera samlad befolkning inom »itt distrikt. Ett otjemnande af denna olikhet till båtnad för en mera verksam polistillsyn kan utan svårighet ske på det sätt att en del af södra distriktet öfverflyttas till det mellersta; och dertill bör i första rummet ifrågakomma Alfva och Hemse socknar, utgörande Alfva pastorat. Om sådan öfverflyttning sker och länsmannen får sin bostad i Hemse socken, der brist på dertill lämpliga lägenheter ej lärer förefia nas, vinnes derjämte den fördelen, att han kommer att bo mera centralt i distriktet än nu, med längsta afstånd till distriktsgränsen af å ena hållet 3 mil, å det andra af omkring två mil, till lättnad för tjenstegöromålen och minskning i kostnader för allmänheten, — Visserligen skulle genom en sådan omreglering ionevånareantalet i de båda distrikten blifva icke obetydligt olika, idet att mellersta distriktet fioge 8,547 och det södra 6,462 per soner efter folkmängden år 1891; men denna omständighet torde ej tillmätas någon afgörande vigt i förhållande till de fördelar, som regleringen komme att medföra i ofvan antydda afseenden, och då tillökningen i innevånareantalet i mellersta distriktet icke medför någon afsevärd svårighet i distriktets skötande. Upplysningsvis kan här nämnas att ionevånareantalet i södra fögderiets norra länsmanvsdistrikt år 1891 utgjorde 8,012 personer. Med afseende å hvad sålunda anförts har länsstyrelsen hemstält, att k. m:t ville förordna om sådan jämkning i länsmansdistrikten inom Gotlands södra fögderi att Alfva pastorat, bestående af Hemse och Alfva socknar, må öfverflyttas från södra till mellersta distriktet, en förävdring, som ej mindre kronofogden i fögderiet och vederbörande länsman, än äfven Hemse och Alfva sockenmän, i kommunalstämman hörda, förordat såsom önsklig och förmånlig, och att denna förändring må få tillämpas med början af &r 1895. K. m:t har häröfver anbefallt kommarkol legium och statskontoret afgifva utlåtande.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 15 Augusti 1894 N:r 126
Under 1892, det senaste år, för hvilket uppgifter, föreligga, utgjorde antalet fattigvårdssamhällen inom Gotlands län 94, deraf 93 å landsbygden. Inom länet funnos följande fattigvårdsanstalter: 80 fattighus med utrymme för 891 personer, deraf 1 i Visby för 120 personer samt 28 mindre fattigstugor för 158 personer. Hela antalet personer, som under 1892 åtnjöto kommunalt understöd inom länet utgjorde 1,550, af hvilka 1,161 tillhörde landsbygden och 389 staden Visby. Hela antalet understödstagare inom länets landsbygd har sålunda sedan näst föregående år ökats med 22 personer eller 1.9 procent. Med hänsyn till proportionen mellan antalet understödstagare och folkmängden visar sig, att fattigvårdsprocenten för änets landsbygd utgjorde 2.64 och sålunda understeg medeltalet för landsbygden i hela riket, hvilket var 4.55. Högst ifråga om fattigvårdsprocenten kommer fortfarande Värmlands län med 5.98 skumt lägst och bäst Gotlands län med ofvarnämda procenttal. Härvid är att märka, att i en del at länets fattigvårdssamhäller, eller Lokrume, Norrlanda, Hörsne, Viklau, Ala, Träkumla, Öja, Gerum och Lau, utgöra antalet understödstagare endast 1 procent eller ännu mindre af folkmängden. Antalet direkta uoderstödstagare, såväl barn som äldre uppgick till 389 män och 792 kvinnor, deraf &landsbygden 278 män och 629 kvinnor samt i Visby 111 män och 163 kvinnor. De indirekta understödstagarne, d. v. s. barn tillhörande understödetagare, utgjorde inalles 369, deraf 254 å landsbygden och 115 i Visby. De direkt understödda bar: nen fördelades sig på följande sätt: föräldralösa äkta 16, moderlösa oäkta 27 samt andra barn 109. Hela antalet barn som under 1892 åtnjöto fattigunderstöd, vare sig direkt eller indirekt, uppgick alltså till 521. De äldre understödstagarne fördelade sig på följande sätt: ogifta: 355, af hvilka 68 kvinnor med 109 dem tillhörande barn; gifta: 265, deraf 78 med 150 dem tillhörande barn; enklingar, enkor och frånskilda: 409, deraf 48 med 110 tillhörande barn. I afseende på kön fördelade sig de direkta understödstagarne i 389 mankön och 892 kvinkön. Härvid gör sig dock en väsentlig skilnad gällande mellan barn och äldre understödstagare, i det att de förra räknade 80 markön mot endast 72 kvinkön, hvaremot af de senare 309 voro män och icke mindre än 720 kvinnor. Denna kvinnokönets öfvertalighet väl göres deraf, att i hela riket svarade mot 100 understödstagare af mankön 175 af kvinkön eller 180 på landsbygden och 164 i städerna. Ser man till proportionen mellan direkta och indirekta understödstagare, barn och äldre personer, ogifta och gifta o. s. v. så finner man, att å länets lardsbygd utgjorde de direkt understödda barnen 8.6 procent, af äldre personer voro 23.5 procent ogifta med 8.0 procent tillhörande barn, 17.1 procent gifta med 7.3 procent barn samt 28.9 procent enklingar, enkor och frånskilda med 6.6 procent barn. Således inalles 78.1 procent direkta och 21.9 procent indirekta understödstagare. Understödets varaktighet och storlek. Antalet fullt försörjda understödstagare inom länet uppgick 201 män, 358 kvinnor och 32 barn, deraf å landsbygden 131 män, 186 kvisnnr och 32 barn samt i Visby 80 män och 72 kvinnor. Delvis understödda voro 122 män, 580 kvinnor och 214 barn, deraf å landsbygden 113 män, 321 kvinnor och 143 barn samt i Visby 9 män, 59 kvinnor och 71 barn. Personer med tillfälligt understöd voro 66 män, 154 kvinnor och 123 barn, deraf å landsbygden 44 män, 122 kvinnor och 79 barn samt i Visby 22 män, 32 kvinnor 44 barn. Understödets beskaffenhet. Utackorderade voro 112 män, 137 kvinnor och 9 barn, deraf å landsbygden 92 män, 117 kvinnor och 9 barn samt i Visby 21 män och 19 kvinnor. I sjukvårdsanstalter vårdades 27 män och 37 kvinnor, deraf å landsbygden 9 män och 24 kvinnor samt i Visby 18 män och 13 kvinnor. I egna hem understödda voro 125 män, 379 kvinnor och 230 barn, deraf å landsbygden 115 män, 318 kvinnor och 143 barn samt i Visby 10 män, 61 kvinnor och 87 barn. Understödstagarnes omsättning. Under året tillkommo 92 män, 132 kvinnor och 104 bars, deraf å landsbygden 53 män, 87 kvinnor och 53 barn samt i Visby 39 män, 45 kvinnor och 51 barn. Under bret afledo 38 män, 63 kvinnor och 3 barn, deraf å landsbygden 24 män, 57 kvinnor och 2 barn samt i Visby 14 män, 16 kvinnor och ett barn. På annat sätt afgångne voro 48 män, 92 kvinnor och 92 barn, deraf å landsbygden 22 män, 55 kvinnor och 52 barn samt i Visby 26 män, 37 kvinnor och 40 barn. Till nästa år kvarvarande voro 303 män, 637 kvionor och 274 barn, deraf å landsbygden 232 män, 517 kvinnor och 200 barn samt i Visby 71 män, 120 kvinnor och 74 barn. — Utgifterna för kommunernas fattigvård inom länet under 1892 utgjorde 73,379 kr., deraf å landsbygden 44,041 kr. (3,131 kr. för bus och inventarier, 38,270 kr. för understödstadgarnes vård och underbåll samt 2,640 kr. för öfriga utgifter) samt för Visby 29,338 kr., (1,800 kr. för hus och inventarier, 21,690 kr. för vård och underhåll samt 5,838 kr. för öfriga utgifter). Totalkostnaden för hvarje understödstagare utgjorde å Gotlands läns landsbygd 37 kr. 93 öre, deraf underhållskostnad 32 kr. 96 öre, och utgjorde högsta värdet af en undarstödstagares fulla försörjning 212 kr. samt lägsta samma värde 40 kr. eller i medeltal 106 kr. Fördelade på länets härader och staden Visby ställer sig antalet understödstagare och fattigvårdskostnader sålunda:
Uti hela riket åtojöto 253,847 personer kommunalt understöd och tillhörde af dessa 176,085 landsbygden samt 77,762 städerna och köpingarne. Sammanlagda beloppet af utgifterna för kommunernas fattigvård uppgick till 11,599,085 kr., derat 7,135,403 kr. på landsbygden och 4,463,682 kr. på städerna. Förstnämda belopp öfverstiger motsvarande slutsumma för år 1891 med 3820,926 kr., deraf 205,719 kr. för landsbygden och 115,207 kr. för städerna.
Gotlands Allehanda Måndagen den 30 Juli 1894 N:r 117
Kyrkorådet i Lau hade hos domkapitlet anmält att församlingen beslutit sammanslå klockare- kantors- och organisttjensterna med skollärarebefattningen, dervid församlingen bestämt klockarelönen till 60 kronor samt organistlönen, enär hos den sökande till tjensten ej komme att ställas »några högre kraf på kompetens», till 30 kronor. Domkapitlet har emellertid funnit särskildt organistlönen för ringa och under erinran, att församlingen icke äger att på sökande till organistbefattningen ställa lägre kompetensvilkor än K. kung. 8 Dec. 1881 stadgar, har domkapitlet vägrat sitt bifall till sammanslagningen under för handen varande förhållanden.
Gotlands Allehanda Fredagen den 20 Juli 1894 N:r 111
This website is using cookies to improve the user-friendliness. You agree by using the website further.
