Visby domkapitel har nu afgifvit yttrande öfver komiterades, förslag till omorganisation af Gymnastika Centralinstitutet och anför därvid följande:
Stora delar af förslaget anser domkapitlet ligga utanför dess om, råde, och ingår därför ej på desamma.
Kapitlet anser sig däremot böra, upptaga till behandling den fråga, som rör gymnastikundervisningen vid de allmänna läroverket. Komitén framhåller, att de nuvarande militära gymnastiklärarne äro alltför ensidigt utbildade, »att gymnastiklärarne äfven böra deltaga i den intellektuella undervisninge» samt att militärtjänstens kral snart kommer att omöjliggöra för officerare i aktiv tjänst att antaga gymnastiklärarebefattningar.
Domkapitlet anser det vara en stor fördel för läroverken att äga militära gymnastiklärare. Våra dagars officerare äro äfven i sitt egentliga yrke i ej ringa grad pedagoger, men om också officeren ej fått samma pedagogiska skolning som öfriga lärare, upp vätes detta fullkomligt af den hurtighet, medborgaranda och militära disciplin, som han fått lära sig, och som särskildt verka uppfriskande vid gymnastikundervisningen. Ur läroverkens synpunkt är sålunda intet att invända mot den nuvarande rekryteringen af gymnastiklärarekåren.
Ur arméns synpunkt torde det åter snart blifva nödvändigt att helt och hållet taga de aktiva officerarnes tid i anspråk, hvarigenom, dessa bli ur stånd att längre innehafva gymnastikliiraretjänsten. Men enligt domkapitlets mening finnas för besättande af dessa tjänster ännu två grupper af militärer tillgängliga, nämligen dels reservofficerare, och dels officerare i arma Reservolficersinstitutionen i sitt nuvarande skick har blifvit mycket klandrad af militära auktoriteter; tydligt är emellertid att denna institution – på ett eller annat sätt omorganiserad — är nödvändig, då Sverige lika litet som något annat land med värnpliktsarmé har råd att hålla tillräckligt antal aktiva officerare för att fylla den mobiliserade härens kadrer. För dessa reservofficerares civilförsörjning torde få platser vara mera lämpliga än just gymnastikläraretänsterna. Det torde äfven vara till nytta för armen att dylika tjänster stäldes öppna för reservofficerare, som genom lagstadgad kurs på institutet därtill gjort sig kompetenta.
Beträffande den andra gruppen — de pensionerade officerarne bör framhållas att de, som vid 50—52 års ålder med obrutna kropps- och själskrafter lämna militärtjänsten, böra vara lämpliga till de ifrågavarande tjänsterna. De skola nog också vara villiga söka sådana platser, om blott lagarna för pensioneringen ändras så, att ej innehalvandet af gymnastikläraretjänst medför 800 kronors förlust i militärpensionen.
Mven där vid de mindre läroverken civila gymnastiklärare måste anlitas anser domkapitlet emellertid det olämpligt att denna befattning kombineras med undervisning i läsämnen. I de flesta fall skulle den intresserade gymnasten tvingas till en otillräcklig universitetsstudietid och resultatet skulle helt säkert bli, dels en allmän sänkning af gymaastiklärarnes duglighet i deras speciella fack och dels skapandet af en ny klass af lektorer och adjunkter med underhaltiga kunskaper, hvilka på, grund af sina ensidiga studier komma att blifva synnerligen svåra att inpassa, i läroverkens lägordning.
På grund häraf och i väsentlig anslutning i öfrigt till innehållet i gymnastikläraren vid Visby högre allmänna läroverk, major E. Hellgrens yttrande finner domkapitlet sig ej kunna tillstyrka nådigt bifall till det föreliggande förslaget; men då vårt gymnastikväsen otvifvelaktigt åtminstone i vissa delar tarfvår omläggning, tillåter sig domkapitlet föreslå en grundlig, på den berättigade kritiken aktgifvande omarbetning af förslaget.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 januari 1913
N:r 19