Världens högsta träd.
Såsom vördnadsvärda minnesmärken från länge sedan svunna tid?????? af vår jords historia kvarlefva i norra Amerika ett par barrträdsarter, båda tillhörande släktet Sequoia. Alla som varit i tillfälle att se dessa träd påstå, att ingen kan. göra sig en föreställning om deras verkligt lika storlek eller det vördnadsbjudande i deras yttre, som icke själf stått i närheten af dessa träd och beskådat dem.
För mycket länge sedan, då helt andra klimatförhållanden voro rådande på vår jord än nu, och då land och haf intogo delvis andra områden än nu, lefde flera arter af Sequoia öfver vidsträckta delar af Europa, Asien och Amerika. På grund at förändrade klimatiska och andra förhållanden ha vi emellertid Sequoia-skogarna utdött så godt som på alla ställen, där de förr växte och frodades. I våra dagar finnas blott tvänne arter, mammutträdet (Sequoia gigantea) och redwood (Sequola sempervirens), hvilka växa inom ett relativt bergränsadt område i Sierra Nevada i Nordamerika, på omkring 1,700—2,800 meters höjd öfver hafvet. Det område, inom hvilket Sequoiaträden där förekomma, är ungefär två svenska mil långt och en half mil bredt. Få denna plats växa jätteträden i större och mindre dungar, inalles ett trettiotal.
En af de mest bekanta dungarna af mammut-träd är den så kallade Calaveras-lunden, hvilken upptäckter år 1841. Så småningom genomsöktes området nuggrannare, och nu känner man som ofvan framhållits omkring trettio olika lundar. Antalet träd växlar i olika dungar mycket. Få somliga håll växa endast 10-15 träd tillsammans, på andra ända till flera tusen. Den mark, på hvilken mammutträden växa -äges delvis af staten, delvis af enskilda personer. I regel äro nu de flesta dungarna fridlysta. Från statens sida göres allt för att förhindra åverkan å träden, samt deras förstörande genom eld. För endast ett par år sedan blef emellertid en del af Calaveraslunden, den kanhända, märkvärdigaste af dem alla, ganska svårt härjad genom skogsbrand.
Utan tvifvel torde mamrautträdet kunna betecknas såsom det märkvärdigaste träd. som öfver hufvud, taget finnes i världen. Dess höjd öfverträffas måhända utaf de i Australien förekommande Eucalyptusträden, men det torde icke förty med all rätt göra skäl för benämningen skogens konung. Under århundraden, ja årtusenden halva mammutträden beundrats och vördats af traktens innevånare. De största, sam, ej sällan uppnå en höjd på öfver 100 meter, ja man har uppmätt ända till 120 meter höga mammutträd, hafva af befolkningen fått särskildt namn såsom Skogens Skönhet, George Washington, Mor och Son, örnen, Skogens Fader, Mark Twain. Alla dessa växa uti Calaveras-lunden samt äro, i likhet med ett stort antal andra, utmärkta med anslagstaflor.
För ett amerikanskt museums räkning nedhöggs år 1891 det väldiga trädet Mark Twain. När man räknade årsringarna på detta jätteträd, pannman att det uppnått den respektabla åldern af 1,341 år. Dess stam var 100 meter hög och mätte vid roten öfver 30 meter i omkrets. Enligt många amerikanska forskares utsago måste emellertid en hel del mammutträd vara betydligt äldre; mr Muir, som en gång använde en hel dag att räkna årsringarna på ett äldt träd, konstaterade därvid, att detta träd var öfver 2,200 år gammalt. Detta vördnadsbjudande mammutträd svajade alltså för Sierra Nevadas vindar redan vid tiden för Kristi födelse! Många, mammutträd påstås vara ännu äldres ja ända till 4,000 år gamla.
Mammutträdens bark uppnår ej sällan en tjocklek på öfver en halfmeter. De allra äldsta trädens stammar äro mycket ofta inuti murkna och ihåliga, och halva mången gång fått tjäna som bostad åt herdar, skogsarbetare och andra. Ibland kan stammen vara invärtes alldeles multnad ända till 25 á 30 meters höjd. I en dylik kullfallen stam kunde en ryttare med sin häst rida in i den ihåliga stammen ända till öfver 20 meter, då han tog sig ut genom en öppning i stammens sida.
Hur mycket virke som kan erhållas ur ett enda mammutträd, kan man förstå, när man får höra att vid ett tillfälle en kyrka rymmande 500 personer uppfördes. af virke från ett enda mammutträd. Virket lär enligt uppgift vara utmärkt för många olika ändamål. Detta har också gjort att många af träden blifvit fälda, ända tills lagen om fridlysning satte hinder i vägen för sköflingen.
F. Å.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 14 januari 1913
N:r 10