De allierades svar på stormaktsmedlingen.
På lördagen öfyverlämnade de allierade sitt svar på stormakternas medling, hvilket förslag framlades 22 mars.
På en viktig punkt har ett närmande mellan makternas ståndpunkt och Balkanstaterna ägt rum: Bulgarien afstår nu bestämdt på en gräns med tillträde till Marmarasjön. Den bulgarisk-turkiska gränsen bör därför ej längre bereda några oöfverkomliga svårigheter.
Däremot öppnar de allierades kraft rörande den albaniska gränsens fastställande de största svårigheter.
Här beror allt på hvilka anspråk Österrike och Italien isista hand ställa för sitt bifall till uppgörelsen, och därom vet man ännu föga.
Slutligen hänger Skutarifrågan ännu som ett orosmolm öfver horisonten.
Notens lydelse.
Den not, som öfverlämnats till stormakternas sändebud, har följande lydelse:
De förbunda makterna uttala sitt tack till stormakterna för deras sträfvanden att åvägabringa ett fredsslut och godkänna, ledda af en uppriktig önskan att underlätta makternas sträfvanden, de af makterna föreslagna villkoren för medling, med följande förbehåll:
1.) Beträffande det definitiva fastställandet af Traciens gränser antages den gränslinje, som angifves ide af makterna formulerade vilkoren såsom en förhandlingsgrundval och icke såsom den slutliga gränslinjen.
2.) Egeiska öarna afstås af Turkiet till de allierade.
3.) De allierade äro af den åsiktan, att de i förväg böra få kännedom cm de gränser, man tänker ge Albanien, och hoppas att dessa öfverensstämma med de gränslinjer, de föreslagit i London.
4.) Fordran på krigsskadeersättning skall accepteras i princip. Bestämmandet af ersättningens storlek öfverlämnas till den kommitté, som skall sysselsätta sig med de finansiella frågorna, och i hvilken de allierade skola vara representerade.
5.) De allierade gå in på att fientligheterna upphöra från det ögonblick, då de ofvannämnda vilkoren blifvit gynsamt upptagna och godkända.
”En ren dikt”.
Från kompetent håll dementeras italienska tidningars uppgift, att österrikiska krigsfartyg skulle ha kapat en del grekiska transportångare med gserbiska soldater ombord; uppgiften betecknas som en ren dikt.
”Demonstrationerna” börja.
Till Neue Freie Presse telegraforas från Antivari i lördags: Kl. 5 imorse ankom söderifrån ett engelskt vch att franskt krigsfartyg och lade sig utanför staden. Kl. 9 satte sig en tysk krysgare Breslau och fyra österrikiska slagskepp, tillhörande demonstrationsflottans norra afdelning, irörelse mot Antivaris hamn. Breslau gick in ihamnen, där den ännu kvarligger. Två österrikiska torpedbåtar ha kastat ankar utanför Spitza.
Rumänien och Bulgarien.
Ambassadörskonferensen i Petersburg för lösning af de rumänisk-bulgariska tvistefrågorna hade i fredags sitt andrasammanträde under ordförandeskap at utrikesministern Sasonoff och lyckades därvid finna en gemensam grundval för konfliktens biläggande. Det definitiva afgörandet skall fattas samtidigt med att fredsunderhandlingarna mellan Turkiet och de allierade återtagas, hvarvid den funna grundvalen offentliggöres.
Då nu alltså makternas ställning i frågan blifvit förmulerad, och en grundval för konfliktens biläggande blifvit funnen, har Bulgariens ombud dr Daneff redan kunnat anträda hemresan till Sofia.
Äfven Rumäniens ombud furst Ghika ämnar inom de närmaste dagarna bege sig tillbaka till Bukarest.
Pausen i Skutaris bombardemang.
Det meddelas nu, att pausen i Skutaris bombardemang beror på belägringshärens fullkomliga utmattning. De förenade serbisk-montenegrinska truppernas angrepp, som började 28 mars, slutade på måndag middag med fullständigt nederlag. Belägringstrupperna lyckades visserligen taga några framskjutaa positioner och utanverk, men vid angreppet på de redutter, som behärska själfva staden, drefvos de tillbaka med stora förluster. Under de 4 dagarna ha montenegriner och serber tillsammans förlorat öfver 4,000 man döda och sårade. Därför såg man sig tvungen att inställa alla vidare operationer, tills nya serbiska förstärkningar inträffat och ett par nya serbiska haubitsbatterier bragts. i position. Turkar och albaner strida med förtviflans mod, då de frukta en allmän massaker, om montenegrinerna eröfra staden.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 7 April 1913
N:r 78