Det har länge varit tyst och lugnt nu i staden för dessa gatstrykande halfstora slynglar, som under namn af ligapojkar äro riksbekanta och af hvilkas släkte äfven vår stad hugnats med en respektabel afdelning. Nu synas de åter efter en tid af lugn vilja börja med sina nattliga illbragder och upptåg, af hvilka tvenne ägde rum natten till gårdagen.
I båda fallen hafva våldsverkarena begagnat sig af stenar, hvilka slungats in genom fönstren till bostäder, där folk legat sofvande, och i båda fallen synes man haft till ögonmärke att träffa de i rummen brinnande lamporna, Hade dessa afsikter lyckats, kan ingen veta hvad följden kunde ha blifvit — kanske förödande eldsolyckor och förlust af människolif. På den ena af de platser som i lördags natt — det var vid tolf-tiden — hemsöktes af detta, samhällets afskum var man ännu uppe och då fönstren till rummet krossades af den inslungade. stenen, som var af en hands storlek, såg man en halfstor pojklymmel skynda förbi fönstret under utstötande af en för ligapojkarne obligatorisk hvissling. Man hann dock ej dessvärre infånga gynnaren, utan får väl han och hans kamrater nu gå ostraffade för sitt tilltag.
På det andra stället slungades äf ven en stor sten in genom fönstret och slog ned midt i rummet utan att dock där förorsaka någon skada. Äfven här undkommo nidingarna oupptäckta, enär den i rummet boende, en ensam kvinna, ej vågade göra allarm.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 12 December 1898
N:r 192