(Efter länsstyrelsens femårsberättelse.)
Laga skiften.
Under femårsperioden 1891—1895 skiftades 6,124 hektar åker, 2,331 hektar äng, 3,322 hektar odlingsmark, 16,911 hektar afrösningsjord och 184 hektar impedimanter eller sammanlagdt 28,872 hekar för en kostnad af till landtmätaro och gode män 166,418 kronor och i öfriga beräknade utgifter 140,058 kronor, hvartill komma ändringar under perioden af förut afslutade laga skiften för ett belopp af 19,653 kronor.
Bergsbruk
förekommer som bekant icke på Gotland, afseende tillgodogörande af metallfyndigheter. Däremot användas fortfarande här befintliga berg för tillverkning af kalk och cement samt brytning och bearbetning af kalksten och sandsten. Utom för ortens behof har kalktillverkningen och kalkstensbrytningen under perioden lemnat till utförsel: af osläckt kalk 178,285 hektoliter, släckt kalk 573,377 hektoliter, oarbetad kalksten till ett värde af 107,302, arbetad kalksten till ett värde af 326,240 kronor och pulviserad kalk för 30,959 kronor.
Vid jämförelse med = nästföregående femårsperiod synes kalktillverkningen hafva nedgått; däremot har utförseln af arbetad och oarbetad kalksten ökats.
Visby cementfabrik har under perioden, utom ortsbehofyet, tillverkat och utskeppat 34,897,663 kg. eller 193,876 tunnor cement, hvartill kommer den ofvannämda pulvriserade kalken s. k. dängerkalk.
Af sahdsten ha under perioden utförts: blocksten för 38,405 kr., arbetad sten för 21,683 kr., oarbetad sten för 17,000 kr. och slipsten för 293,326 kronor.
Bränvin och maltdrycker.
Under femårsperioden hafva på Gotland förbrukats 1,468,716 liter spritdrycker, hvilket, som förut är sagdt, utgör för år på person 5,7 liter.
Af maltdrycker ha under perirden inom länet tillverkats sammanlagdt 33,354 hektoliter samt införts 1,441 hektoliter, hvadan förbrukningen i sin helhet blir 34,795 hektoliter. Om man bortser från husbehofstillverkningen skulle, enligt dessa siffror, som hufvudsakligast afse s. k. bayerskt öl, på hvarje person komma en förbrukning af 14,8 liter årligen.
Under perioden hafva i försäljningsafgifter erlafts inalles kr. 294,665:81, hvaraf Visby stads behållna andel utgjort kr. 140,299: 99.
Husslöjden.
å länets landsbygd afser uteslutande ortens eget behof och utgöres hufvudsakligen, den manliga af tillverkning af hvarjehanda arbetsredskap och den kvinliga af tillverkning af väfnader, såsom vadmal, halfylletyg och bomullstyg, hvarjämte förfärdigande af fiskegarn och annan redskap för’fiske utgör föremål för både mäns och kvinnors slöjd. Väfnadsslöjden synes fortfarande vara i aftagande; ty, likasom förut under de senaste femårsperioderna, har utiörseln från orten af vadmal, som därförinnan utgjort ett mycket beaktansvärdt föremål för sådan utförsel, under| nu ifrågavarande femårsperiod icke förekommit, jämte det vadmalets begagnande till kläder aftagit, men däremot införseln för ortens behof af väfnader väsentligen tilltagit. Ett annat bevis för väfnadsslöjdens tillbakagång förefinnes ock uti dan starkt tilltagande utförseln af ull, under det att ullproduktionen icke väsentligen tilltagit.
Under femårsperioden hafva till Gotland införts 339,734 kg. bomullsväfnader, 44,608 kg. linne- och juteväfnader samt 191,025 kg. ylleväfnader och utförts 125,793 kg. ull.
Medan införseln af väfnader sålunda utgjorde åren 1891—1895 tillsammans 575,367 kg., eller i medeltal för år 115,073 kg. utgjorde densamma åren 1886—1890 tillsammans 371,079 kg., eller i medeltal för år 74,216 kg.; och då utförseln af ull åren 1891—1895 steg till sammanlagdt 125,793 kg., eller i medeltal för år 25,159 kg., utgjorde densamma åren 1886—1890 45,549 kg., eller i medeltal 9,110 kg.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 Oktober 1897
N:r 158