Badsocietetens soaré

i måndags afton blef mycket angenäm och var trots den vackra aftonen — en svår konkurrent föröfrigt — rätt talrikt besökt, i det närmare 100 personer infunnit sig.
Soarén började således under gynsamma auspicier, ehuru det såg mörkt ut för programmets senare del — den utlofvade dansen — ty endast ett fåtal herrar skyltade i dörröppningen. Men utsigterna ljusnade sedan soarén börjat, och då dansen skulle vidtaga var det alls ingen fara.
Emellertid vidtog soaréns musikaliska del med ett tenorsolo af Zeller och en duett ur Trubaduren af Verdi, hvilka liksom de flesta numren utfördes af här vistande sommargäster.
Musik- och sångnumren omväxlade med deklamation, dervid man med synbart nöje lyssnade till en finsk badgäst, som deklamerade ur Runeberg både på svenska och finska.
Bland öfriga medverkande hade man nöjet höra fru Helga Vickström och fröken Signe Pettersson, hvilka äfven föredrogo några duetter af Rubinstein, dervid de belönades med starka applåder.
Bland sångnumren i öfrigt lyssnade man med odeladt nöje till den enkla och varmt tilltalande romansen »Vill du hålla mig kär» af Jenny Fahlstedt samt till några anspåkslösa visor: »Du bist wie eine Blume» m. fl.
Derför få vi icke glömma ett af de sista numren: »Det är skilnad», en saga af K. H. Andersén, hvilken på ett ledigt och naturligt sätt framsades af en härstädes bosatt ung fru.
Ännu några sångnummer och den musikaliska afdelningen är slut.
Innan dansen vidtager, vilja vi emellertid nämna att hvar och en af de medverkande damérna af badanstaltens läkare öfverraskades med en smakfull rosenbukett.
Se der kommer musiken från Visborgs slätt. Själfvaste infanteriregementets musikkapell med direktör Ringvall i spetsen.
Det är ett kändt namn och har god musikalisk klang. Namnet häfdar sig äfven här, det hör man när första valsen spelas upp. Och sedan den gått af stapeln, aflöser den ena dansen den andra, och tiden går som vanligt fort, som hade den vingar.
När klockan var 1/2 12 först skedde uppbrott, hvarvid vi konstaterade i damernas strålande ögon och högröda kinder att aftonen varit förtjusande treflig.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Juli 1895
N:r 100

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *