Rute, 6 Juni.
För att väcka, nära och underhålla fosterlandskänslan, särskildt hos de unga, hade en flagga anskaffats till härvarande folkskola hufvudsakligen genom fru Olga Rettigs försorg. För att på samma gång hugfästa min: net af 6 Juni 1523 och 1809 samt på sitt sätt arbeta för en gemensam nationaldag hade invigningen af flaggan bestämts till nämda dag. På e. m. samlades omkring ett 50-tal åskådare utom skolans lärjungar. Sedan barnen orduats i den nordiska granens djupa skugga och tonerna af »Vårt land» förklingat från späda barnaröster, höll prosten Nyberg ett kärnfullt tal, hvari han framhöll, hurusom flaggan ville påminna om våra förfäders arbete och kamp för de fri- och rättigheter, som varit svenska folkets egendom från hedenhös, men äfven huru den ville vara en maning till oss att värna och skydda detta arf, så att vi må kunna lemna det med glädje åt våra barn och såmedels framkalla den kärlek och frid, som ej blott arbetar för epskild fördel utan också för allmänt bästa.
Under tonerna af Holmbergs »flaggsång» hissades derefter flaggan i topp.
Sedan kaffe bjudits och barnen lekt en stund, visserligen ej i det gröna utan soltorkade gräset, samlades de åter och den ena sången klingade efter den andra. Till sist frambar läraren sin och barnens tacksamhet till alla dem, som på något sätt bidragit att göra denna dag till en högtidsdag för de unga, uttalande den förhoppningen, att de en dag icke måtte komma att svika sitt lands fana. Och så var den enkla festen ett minne blott.
Vestergarn, 6 Juni.
Sanda, Mästerby och Vestergarns skolungdom var i dag samlad till gemensåm nationalfest.
Fosterländska föredrag höllos. »Stenbocks kurir» om. fl. fosterländska kväden framsades af barnen. Sånger och gotlandslekar omväxlade.
Norrlanda, 8 Juni.
Den 6 Juni högtidlighölls härstädes på öfligt sätt. Sedan skolbarnen blifvit befriade från eftermiddagsläsnivg, samlades de kring flaggstången hvarvid deras lärare gjorde dem förtrogne med dagens betydelse, hvarpå några fosterländska sånger sjöngos.
Något senare anlände ungdomen och de äldre och snart var pärkspelet i full gång, gubbarne mot »drängarne» hvarvid kampen aflöpte med växlande lycka. Till sist bragtes ett lefve för konungen och fosterlandet, åtföljdt af ett kraftigt, fyrafaldigt hurra.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 Juni 1895
N:r 87