har biskop von Schéele i dag inbjudit stiftets presterskap och lärarne vid högre allmänna läroverket. Mötet kommer att äga rum 13—15 nästkommande Augusti.
Det heter i inbjudningen:
Jämt 10 år ha i dag förflutit, sedan jag blef af Visby stifts prester eventuelt kallad till det biskopliga och dermed förenade eforala embetet ibland eder. En icke ringa del af menniskolifvet öfver hufvud, men allramest vid den ålder, som en biskop och eforus måste inneha! Manande till allvarlig själfpröfning stå på den betydelsefulla gränsstenens mot det tillryggalagda stadiet vända sida med eldskrift ristade orden: Hvad har du under denna tidrymd i din Herres tjänst uträttat; hvad uraktlåtit, som kunnat och bort ske? Svaret kan icke blifva anna: än för mig nedslående. Men sagda gränssten har en indra sida, på hvilken jag läser: Förgät det tillrygga är, och sträck dig till det som frammantill är, jagande efter målet som föresatt är. Näst Guds nåd behöfyes det dock, om framtiden skall bära välsignelse i sitt sköte, att vi i broderlig kärlek samverka under ömsesidigt förtroende.
Väsentligen bör härtill bidraga ett personligt sammanträffande, sådant kyrkolagen kap. 25 föreskrifver. Årligen, ja delvis månatligen ha väl värdefulla tillfällen varit mig beredda att med flere af mina embetsbröder öfverlägga och rådslå om ting, som ligga oss uppå, äfvensom lägenhet att ofta nog möta medlemmar af den högt aktade elementarlärarekåren icke saknats; men med den inuebörd och räck vidd, som allenast en lagstadgad ordning äger, har det icke på sex år förunnats mig att se omkring mig samlade vare sig prester eller lärare, allraminst bäggedera tillhopa Derför är det med synnerlig glädje jag nu utsänder denna inbjudning att infinna eder så man: grant som möjligt till offentligt prestmöte i Visby tisdagen. onsdagen och torsdagen 13—15 Augusti innevarande år.
En särskild anledning att mötet blifver till sagda tidpunkt förlagd är den för hela vårt fosterland, men särskildt vår ö viktiga omständigheten, att på den första af de angifna dagarne infaller 250:årsjubileet af Gotlands slutliga återförening med moderlandet. Det har synts mig tilltalande, att den svenska folkkyrkans gotländska presterskap och den högre ungdomsbildningens målsmän på vår ort gemensamt beginge detta stora fosterländska minne, på samma gång vi vårda våra närmast liggande angelägenheter.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 Mars 1895
N:r 37

