— På resa från S:t Sebastian i Spanien till Ybes strandade, såsom vi förut omtalat, onsdagens afton föra veckan på Lister i Norge svenska barken »Elze», kapten Nilsson. Om förloppet härvid skritver »Farsunds Avis».
Fartyget hade först af storm dritvits upp mot England, och då det, läck som det var, ville söka hamn der, fick det i Kanalen en orkanartad storm på sig och måste länsa af mot Norge. Onsdags afton hade det i tjocka och storm kommit upp under Listerlandet, tätt vid Farsund. Sydoststormen höll nu plötsligt upp, och fartyget rullade och dref i stiltje.
Det lättnade emellertid upp, och upptäckte man, att fartyget befann sig midt inne bland skär och bränningar. Så kom en liten vindpust från vester, och man satte till segel för att komma ut från land. Men plötsligt kastade vinden om till sydlig, och fartyget började bugga mot grund. Läget var nu sådant, att besättningen, 8 man, genast sprang i båten, satte af och började leta sig ut bland bränningarna.
Strax derefter sprang vinden om till sydväst och satte in med storm och regntjocka. Att vända tillbaka till fartyget kunde ej mer bli tal om, utan båten måste sätta kurs på Lister. Efter 9 timmars rodd landade de straxt norr om fyren dit de ankommo kl. 4 på morgonen i hög grad utmattade.
Att dessa 8 man kommo med lifvet från denna båtfärd, är ett rent underverk. Värre sjö än den natten är knappast på många år observerad på Listers fyr. Men färden hade ock varit förfärlig. Männen hade måst taga af sig sina kläder och låta dem hänga efter båten för att göra tjenst som vågdämpare mot de förfärliga brottsjöarna.
Fartyget hade emellertid ej fastnat utan manövrerade mellan skären på ett sådant sätt som ingen lots kunde åtaga sig att göra efter; det gick klart af flera farliga undervattensskär och satto kurs rätt in på stranden vid Haseby, der det står i sanden så mjukt och vackert som vore det i docka. Folk på land beundrade hela tiden det ombordvarande manskspets skicklighet! Men man upptäckte snart att fartyget for af på egen hand. 10 man begåfvo sig derför ombord och beslogo seglen.
Något hopp om att få fartyget flott finnes ej, det sjunker mer och mer i sanden, och de stormar, som sedan dess rasat, ha ej förbättrat dess ställning.
På torsdagen var manskapet ombord å fartyget och fick sina tillhörigheter bergade, hvarefter enhvar reste hem.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 26 November 1894
N:r 185

