Det sig ganska hotande ut i luften i förgår vid middagstid, så att man verkligen var tveksam om, huruvida man skulle våga sig ut i Snäckgärdet. Kanske skulle man derute obehagligt öfverraskas af ett åskregn — det var ingen omöjlighet. Barometern hade stadigt fallit under dagen.
Men, hur välkommet än ett regn skulle ha varit, D. B. V. hade tur. Uader hela eftermiddagen föll icke en droppe, och den lätta molnslöja, hvari himlen klädt sig, tjonade endast till att dämpa hettan. Temperaturen var särdeles behaglig.
Såsom vanligt företedde det vackra Snäckgärdet en brokig, liflig tafla. Hela staden var dernute, lägrad I backarna och i skogsdungarna nedåt stranden.
Sedan D. B. V.-isterna hunnit samlas på sin inhägnade, flaggprydda plats och de närvarande helsats välkomna af en bland värdarne, länsbokhållare Bachér, bestogs efter en stund talarestolen af red. A. Sandberg, hvilken utbragte en skål för sällskapet, dervid minnande om att det gångna året varit betydelsefullt särskildt för två af sällskapets institutioner, sparbanken och botaniska trädgården. Hr Sandberg utbragte vidare på öfligt sätt skålar för den frånvarande ordföranden, lektor Fagerholm, för den tjenstförrättande, handlanden Kahlqvist, för dagens högtidstalare redaktör Eggertz, för de närvarande gästerna, professor L. F. Nilsson, professor Geskel Saloman, statsrådet Calamnius, kammarrättsrådet Vallensteen, kapten L. Bergström, ingeniör Samzelins och apotekare Blomner. Till sist utbragtes också en skål för konsul Rudolf Cramér, hvilken iavaldes till sällskapets ledamot i Juli månad & 1834. Å gästernas vägnar svarade professor Saloman med en skål för D. B. V. På samtliga skålarne följde fanfarer. Då och då lät en dubbelkvartett höra friska sånger.
Under tiden pågick på olika platser bollspel och varpkastning, och på en öppen plats under berget i bakgrunden spelade musiken upp till dans, hvilken flitigt tråddes af den talrika ungdomen.
Återfärden till staden anträddes vid 1/2 9-tiden, då D. B. V.-laterna i paviljongen Intege gemensam, ypperlig supé, hvarefter man ännu en stund dröjde kvar kring kaffet.
Ute på paviljongsplanen pågick till långt frans på natten ett vimlande folklif, rörligare än på många år.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 Juli 1894
N:r 106