Från landsbygden.

Bunge, 8 Juni.
Den 6 Juni. I Bunge högtidlighölls 6 Juni med enkel festlighet af folkskolans och småskolans barn. Sedan barnen kl. 10, högtidsklädda och i gladt medvetande af ati för dagen vara befriade från allt lexbekymmer, samlats i den med löf och blommor festsmyckade folkskolesalen, förrättades bön samt upplästes och utvecklades en lämplig bibeltext, onder anslutning till hvilken läraren på ett förtjenstfullt sätt ledde barnens uppmärksamhet på våra plikter mot Gud, konung och fosterland. Klockan 11 uppstäldes barnen kring flaggstången, och den stora prydliga flaggan hissades under tonerna af några fosterländska sånger, hvarefter, sedan åtskilliga enkla gymnastiska rörelser med lif och lust utförts, man åter samlades i skolsalen, der läraren uti ett för de ungas sinnen fattligt föredrag, illustreradt af passande berättelser ur historien, tolkade för barnen betydelsen af de två stora, i vårt fosterlands utveckling så djupt och välsignelserikt ingripande händelser, hvaraf vi 6 Juni firade minnet, påvisande huru andra folk i andra länder firade sina stora fosterländska minnesdagar med allmänna folkfester, och att äfven vi, för att alltmera lära oss inse att ockeå vi äga ett fosterland med fullt så stora och ärorika minnen som andra land, ett land, hvilket vi kunde vara stolta öfver att kalla vårt land, — att också vi en dag af året och just i dag 6 Juni, böra med glädje fira en fest för vårt kära fosterland.
På eftermiddagen marscherade den unga ekaran under ledning af läraren och lärarinnan till en äng i grannskapet, der ett par timmar tillbragtes under munter lek, omväxlande med sång och gymnastik. Sedan man åter i den gladaste feststämning återkommit till skolan, serverades kaffe, som välvilligt bekostats af en skolrådsledamot, och sedan bestyret härmed så småningom blifvit undanstökadt, uppstäldes barnen åter i ordvade led under flaggan, der läraren, utgående från betydelse af det egna hemmet och kärleken till detsamma, i varma, på barnens sinnen anslående ordalag tolkade betydelsen af det gemensamma fosterlandet, hvilket vi hafva så mångfaldiga anledningar att framför andra länder älska och och, om så skulle fordras, med våra bästa krafter skydda och värna, samt utbragte derpå ett »lefve vårt fosterland!» som af barnen med ett fyrfaldigt hurra besvarades och bsledsegades af sången »Vårt land, vårt land»; härefter talades några ord om våra stora, minnesvärda konungar och em den konung, som nu i så många år på ett välaigaelserikt sätt styrt Sveriges folk, samt ett »lefve Sveriges konung Oskar 2:dre», som äfven af barnen besvarades med ett kraftigt fyrfaldigt hurra.
Kvarstående under flaggan förrättade man aftonbönen, som på sedvanligt sätt afslöts med en psalmvers, hvarefter barnen kl, 6 återvände till sina hem, taeksamma, glada och nöjda med sin dag liksom Eder meddelare.

Sundre 9 Juni.
Hurra för Klintehamn! I dag lördag hade vi den stora glädjen få se ångf. Klintehamn ånyo härförbi på sin första resa för detta år, kring Gotl. landthamnar. Han är för oss härute på skäret i ordets fullaste bemärkelse en vårens och sommarens första budbärare.
Från Lindströmska stenhuggeriets arbetskår upphöjdes ett 9-faldigt hurra, hvars dallrande eko gannolikt fortplantade sig långt ut öfver det spegelblanka hafvet. — Från Hoburgsklippan och Hoburgs fyr viftade vänligt den svenska flaggan. Från ångaren svarades med signaler och flaggning.

Södra Gotland, 9 Juni.
Säljagt på landbacken. Da några sandstensarbetare häromdagen hvilade middag vid brottet, beläget i närheten af strandbädden, blefvo de vid uppvaknandet ej litet förvånade öfver att på landbacken, blott några steg ifrån sig finna en väldig — sälhund, som också tog sig en middagelur, högljudt snarkande. Karlarne, som tyckte den objudne vara allt för hemmastadd, rusade till och sökte hålla honom fast; men då blef den store fiskröfvaren arg, vrålade och högg omkying sig med kraft och hade nog hunnit sitt element igen, om ej den ene angriparen gjort slut på besten, genom att krossa hufvudet på honom med en stenflisa. Späcket och huden inbragte arbetarne en ordentlig dagspenning.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 Juni 1894
N:r 89

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *