Gotlands skytteförbund

står främst med afseende på antalet anslagsberättigade i förhållande till antalet medlemmar.
Dessas antal är 610 med 500 anslagsberättigade. Detta är så mycket mer anmärkningsvärdt, som förlidet år skytteverksamheten på ön var så godt som utdöd.
Gutarnes exempel manar till efterföljd, säger Skyttetidningen.
De understöd från statens skytteanslag, hvilka tillkomma Gotlands skytteförbund äro.
Visby skyttegille 90 kr.; Lina 183 kr; Klinte 96 kr.; Dalhem 90 kr.; Lärbro 198 kr.; Hemse 190 kr; Lummelunda 93 kr; Fårösund 738 kr.; Tingstäde 86 kr.; Hoburg 80 kr.; Stenkumla 183 kr.; Stånga 81 kr.; Fardhem 27 kr. och Garda 201 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 September 1894
N:r 142

Gotlands skytteförbunds täflingsskjutning

vidtog i dag å skjutbanan invid Visborgs slätt strax efter klockan åtta under det mest gynsamma väder. Fram på förmiddagen mulnade det emellertid och ett ymnigt regn började falla, Det fortfor sedan att dugga ända till vid tvåtiden, då det tycktes vilja klarna. Vid ett besök derute funno vi emellertid skyttarne vid godt humör.
I skjutningen i dag deltaga Visby, Lina, Dalhems, Lummelunda, Tingstäde och Stenkumla skyttegillen; i morgon Klinte, Garda, Fardhems, Hemse, Stånga, Rone, Hoburgs, Fårösunds och Lärbro skyttegillen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Augusti 1894
N:r 127

Ifrågasatt jämkning i länsmansdistrikten.

Den 14 Dec. 1877 förordnade k. m:t, att antalet länsmansdistrikt inom Gotlands län, då utgörande tio, skulle minskas till sex och att af dem tvänne skulle utgöras af, det ena Fardhems, Garda och Burs ting, jämte Eksta pastorat af Habblinge ting, bestående af socknarna Fardhem, Linde, Lojsta, Levide, Gerum, Burs, Stånga, När, Lau, Etelhem, Garda, Alskog, Lye, Ejsta och Sproge; det andra Hoburgs, Grötlinge, Hemse ting samt Habblingbo pastorat af Habblinge ting, bestående af socknarna Hablingbo, Silte, Hemse, Alfva, Eke, Rone, Grötlingbo, Hafdhem, Näs, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre. Länsmännen i dessa bägge distrikt hafva icke boställen sig anvisade och äro f. n. boende, den ena i förstnämda di strikt, bvilket, jämlikt af k. m:t senare meddelad bestämmelse, numera benämnes Gotlands Södra fögderis mellersta länsmansdistrikt, vid Etelhems jernvägsstation, och den i det senare, benämdt Gotlands södra fögderis södra länsmansdistrikt, i Öja socken i närheten af Burgsviks hamn. Längsta väglängden från länsmännens bostäder till distriktsgränsen är för länsmannen i mellersta distriktet till stranden i Sproge socken 4,2 nymil och för länsmannen i södra distriktet omkring 3 nymil. Folkmängden i mellersta distriktet var vid 1891 års utgång 7,386 personer och i det södra 7,623.
Efter det förutnämda distrikts indelning vunnit tillämpning hafva emellertid förhållanden inträffat, som skulle göra en jämkniog i deona indelning önsklig. Så har i Hemse socken uppstått en allt mera vflig rörelse och mera samlad befolkning af den betydelse att k. m:t uti skrifvelse 25 Juoi 1886 förklarat, att för densamma, benämd Hemse handelsplats, ordningsstadgan, bygnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer skola i tillämpliga delar gälla, hvarefter särskild municipalstyrelse der ordnats. Då en ganska lifbg rörelse råder å denna plats, bvilken tillika är ändpunkten af Gotlands jernväg, och der anordnade månatliga torgdagar vanligen sammanföra rätt mycket folk, är det af vigt att polistillsya der finnes. Nu bör emellertid denna plats till södra länsmansdistriktet och är belägen på 2 mils afstånd från länsmannens bostad. Då denna länsman jämväl har flera orter med jämförelsevis betydbgare befolkning inom sitt distrikt, såsom Ronehamn på 3 mils afstånd, Bargsviks bamn och ett under senare åreo anlagdt och bedrifvet stenhuggeri vid Hoburgen med en del löse arbetare på omkring två mils afstånd, är det både betuogande och besvärligt för bonom att utöfva den honom åliggande polisuppsigtea ipom distriktet. Länsmannen i mellersta distriktet har åter ingen plats med mera samlad befolkning inom »itt distrikt. Ett otjemnande af denna olikhet till båtnad för en mera verksam polistillsyn kan utan svårighet ske på det sätt att en del af södra distriktet öfverflyttas till det mellersta; och dertill bör i första rummet ifrågakomma Alfva och Hemse socknar, utgörande Alfva pastorat. Om sådan öfverflyttning sker och länsmannen får sin bostad i Hemse socken, der brist på dertill lämpliga lägenheter ej lärer förefia nas, vinnes derjämte den fördelen, att han kommer att bo mera centralt i distriktet än nu, med längsta afstånd till distriktsgränsen af å ena hållet 3 mil, å det andra af omkring två mil, till lättnad för tjenstegöromålen och minskning i kostnader för allmänheten, — Visserligen skulle genom en sådan omreglering ionevånareantalet i de båda distrikten blifva icke obetydligt olika, idet att mellersta distriktet fioge 8,547 och det södra 6,462 per soner efter folkmängden år 1891; men denna omständighet torde ej tillmätas någon afgörande vigt i förhållande till de fördelar, som regleringen komme att medföra i ofvan antydda afseenden, och då tillökningen i innevånareantalet i mellersta distriktet icke medför någon afsevärd svårighet i distriktets skötande. Upplysningsvis kan här nämnas att ionevånareantalet i södra fögderiets norra länsmanvsdistrikt år 1891 utgjorde 8,012 personer.
Med afseende å hvad sålunda anförts har länsstyrelsen hemstält, att k. m:t ville förordna om sådan jämkning i länsmansdistrikten inom Gotlands södra fögderi att Alfva pastorat, bestående af Hemse och Alfva socknar, må öfverflyttas från södra till mellersta distriktet, en förävdring, som ej mindre kronofogden i fögderiet och vederbörande länsman, än äfven Hemse och Alfva sockenmän, i kommunalstämman hörda, förordat såsom önsklig och förmånlig, och att denna förändring må få tillämpas med början af &r 1895. K. m:t har häröfver anbefallt kommarkol legium och statskontoret afgifva utlåtande.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Augusti 1894
N:r 126

Gotlands skytteförbunds täflingsskjutning om statens pris

äger rum den 17 och 18 innevarande Augusti å Kongl. Gotlands infanteriregementes skjutbana å Visborgs slätt.
Berättigade att deri deltaga äro skyttegillens medlemmar, som under året skjutit minst 60 protokollförda skott.
Den 17 kallas till skjutningen Visby, Lina, Dalhems, Lummelunda, Tingstäde och Stenkumla skyttegillen, samt den 18 Klinte, Garde, Fardhems, Hemse, Stånga, Rone, Hoburgs, Fårösunds och Lärbro skyttegillen.
Båda dagarne börjar skjutningen kl. 1/2 9 f. m., då de, som vilja deltaga i densamma, skola anmäla sig. Med jernvägen inkommande få anmäla sig till kl. 10 f. m.
Hvarje skytt anskaffar sjelf ammunition.
Verkställande utskottet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Augusti 1894
N:r 122

Väldiga kalkstensblock

medförde ångaren Klintehamn i dag hit från Hoburgen. Ett af dem innehöll ej mindre än 106 kubikfot och vägde 3,000 kilogram, eller öfver 70 centner. Det är afsedt till öfverliggare på en portal till Alunda kyrka i Upland, för hvars restaurering Lindströmska stenhuggeriet härstädes utfört en hel del arbeten.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Juli 1894
N:r 113

Från landsbygden.

Sydligaste Gotland, 17 Juli.
Sitt femtioåriga jubilem i kronans tjenst firade här om dagen fyrmästaren å Hoborgens fyrinrättning, P. O. Pehrson.

»Hoborgsgubben» besöktes i söndags af ett ovanligt stort antal turister och »infödingar» (man säger flere hundra) hvadan den ståtliga Hoborgs fyr också fick sina många besök, hvilka i det närmaste räckte lagen genom.

Lindströmska stenhuggeriet å Hoborgen går stadigt och säkert framåt. I dagarna har häritrån (Flisors hamn) afgått ett fartyg med full last af törädlad »Hoborgsmarmor».
Fartygets destination var Stockholm.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 Juli 1894
N:r 109

För de förhandlingar,

hvilka under den gångna veckan ägt rum vid gillessammanträdena, redogöra vi här nedan.
Vid sammanträdet med Burs och Garda hushållsgille 18 dennes i Burs skolhus lemnades åtskilliga upplysningar angående arealen af skogbärande mark inom olika socknar af gillesområdet.
Bland annat upplystes, att inom Närs socken ej hälften af hemmansägarne hade skog nog för husbehof och att inom Burs socken förhållandet ej var stort bättre.
Ordf. föredrog åtskilliga paragrafer i nya skogslagen och påvisade tillämpningen af desamma.
I fråga om väglagen och dess tillämpning framhölls vigten af att ny vägdelning, hos länsstyrelsen söktes, dels på grund af att ett så stort artal pya vägar blifvit föreslagna att upptagas och underhållas, som allmännas, dels ock på den grund att det vore fördelaktigast om den nya vägdelningen föreginge ploglagsindelningen.
Man uttalade sig härefter för att något skulle göras för hästafvelus befrämjande och att man medels premiering skulle söka åstadkomma detta, hvarför föreslogs att hos landstinget göra framställning om ett anslag af 600 kr. för kommande året.
Till gillets ordförande återvaldes f. fanjunkare L. Jacobsson, Halfvans i Garda, hvarjämte till ledamot i nötpremieringsnämden utsågs nämde J., hvars suppleant blef L. Pettersson, Hallbjens.
I fårpremieringsnämden utsågs till ledamot för nästa år Olof Pettersson, Hallute i När.
Till sist uttalade sig gillet för att premieringsmöten måtte omväxlande hållas i Burs, Etelhem och Lau; nästa möte bestämdes att hållas på sistnämda plats.
— Vid Hoburgs och Grötlinge tingssammanträde i tisdags i Hafdhem voro 55 af gillesledamöterna samlade.
Uppgifterna om arealen af skogbärande mark granskades och häraf framgick, att den i allmänhet var för högt upptagen och tarfvade betydlig nedsättning.
Äfven här meddelade landshbötdingen åtskilligt om nya skogslagea och dess tillämpning.
Inom väghållningsdistriktet hade ett stort antal vägar anmälts till upptagande, men lävsstyrelsen hade endast undantagsvis kunnat förordra någon mindre eträckas upptagande på allmän bekostnad.
Ny vägdelning vore af vigt.
Hästafveln borde befrämjas genom premiering af lämpliga hingstar och ston och borde landstinget härför anslå 600 kr.
Ett af hr V. Hansén, Burgsvik, väckt förslag om att hösttorgdagen å Bandesrum i Grötlingbo måtte framflyttas till sista onsdagen 1 Sept. godkändes af gillet.
Till ordf. omvaldes hr Hansén, som äfven blef ledamot i nötpremier nosnämden för 3 år med N. Olsson, Nora och P. Jespersson i Burge, Hafdhem, som suppleanter. Till ledamot i fårpremieringsnämden utsågs för nästa år hemmansäg. O. Vestberg, Sibbenarfve i Öja.
Nästa premieringsmöte skall hållas i Vamlingbo.
— Vid sammanträdet i Hablingbo i onsdags voro ett 50-tal af Hablinge och Hemse tings gillesledamöter närvarande.
Ett förelag att höja hamnafgifterna för virke till utförsel för att derigenom hämna skogsafverkniogen omfattades ej af gillet med allmännare intresse, utan ansåga i stället af några skola medföra alldeles motsatt verkan.
Hästpremiering hvarje år ansåg gillet t. v. böra anstå, deremot uttalade man sig för höjda nötpremier.
Till ordf. återvaldes d:r Sätervall i Hemse. I premieripgsnämden valdes A. Pettersson, Hulte, suppl. M. Cedergren och K. Pettersson, Asarfve. I fårpremieriogsnämden N. Broander, Bölske.
Nästa premiering hålles i Hemse.
— Vid Hejde och Fardhems tings gillessammanträde å Skogs i Levide:
Man uttalade sig för framflyttning af tiden för vägsynernas hållande till sista delen af Sept. och ville landsböfdingen upderställa denna fråga pröfning af årets landsting.
Äfven bär framhölls vigten af ny vägdelning. Rörande de i jordbruksstatistiken upptagna siffrorna & arealen af skogbärande mark kunde ingen justering företagas, enär de närvarande ej med visshet kunde uppgifva arealen af under de 2 senaste åren uppodlad mark, som dock torde uppgå till omkring 125 hektar inom gillesområdet.
Hr Wöhler ansåg det vara af synnerligt gagn om tallplantor uppdroges i tillräcklig mängd för att tillhandahållas allmänheten. Äfven borde skogsplantörernas antal ökas.
Gillet uttalade sig för hästpremiering hvartannat år med anslag af landstinget.
Till ordf. omvaldes hr Wöhler, som äfven blef ledamot i nötpremieringsnämden, med kapten Facht och hemmansäg. N. Christiansson, Sicklings som suppl. I fårpremieringsnämden invaldes F. Schimdt, Sicklings.
Nästa premieringsmöte hålles å Klintehamn.
— I går vid Stenkumla och Banda gillesmöte i Stenkumla uttalade man sig ock för vägsyrens franiflyttande till slutet af September. Man uttalade sig för hästpremiering. Meddelades att inom gillesområdet under de två sistlidne åren uppodlats omkr. 55 hektar skogsmark.
Till ordf. återvaldes kyrkoherde Kolmodin i Vall. I nötpremieringsnämden hemmansäg. O. Hagvall, Rosarfve i Vall med Hj. Hagvall och nämdeman F. Sahlsten till ersättare. I fårpremieringsnämden invaldes O. Pettersson, Hallvede.
Nästa premiering hålles i Vall.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 23 Juni 1894
N:r 96

Från landsbygden.

Bunge, 8 Juni.
Den 6 Juni. I Bunge högtidlighölls 6 Juni med enkel festlighet af folkskolans och småskolans barn. Sedan barnen kl. 10, högtidsklädda och i gladt medvetande af ati för dagen vara befriade från allt lexbekymmer, samlats i den med löf och blommor festsmyckade folkskolesalen, förrättades bön samt upplästes och utvecklades en lämplig bibeltext, onder anslutning till hvilken läraren på ett förtjenstfullt sätt ledde barnens uppmärksamhet på våra plikter mot Gud, konung och fosterland. Klockan 11 uppstäldes barnen kring flaggstången, och den stora prydliga flaggan hissades under tonerna af några fosterländska sånger, hvarefter, sedan åtskilliga enkla gymnastiska rörelser med lif och lust utförts, man åter samlades i skolsalen, der läraren uti ett för de ungas sinnen fattligt föredrag, illustreradt af passande berättelser ur historien, tolkade för barnen betydelsen af de två stora, i vårt fosterlands utveckling så djupt och välsignelserikt ingripande händelser, hvaraf vi 6 Juni firade minnet, påvisande huru andra folk i andra länder firade sina stora fosterländska minnesdagar med allmänna folkfester, och att äfven vi, för att alltmera lära oss inse att ockeå vi äga ett fosterland med fullt så stora och ärorika minnen som andra land, ett land, hvilket vi kunde vara stolta öfver att kalla vårt land, — att också vi en dag af året och just i dag 6 Juni, böra med glädje fira en fest för vårt kära fosterland.
På eftermiddagen marscherade den unga ekaran under ledning af läraren och lärarinnan till en äng i grannskapet, der ett par timmar tillbragtes under munter lek, omväxlande med sång och gymnastik. Sedan man åter i den gladaste feststämning återkommit till skolan, serverades kaffe, som välvilligt bekostats af en skolrådsledamot, och sedan bestyret härmed så småningom blifvit undanstökadt, uppstäldes barnen åter i ordvade led under flaggan, der läraren, utgående från betydelse af det egna hemmet och kärleken till detsamma, i varma, på barnens sinnen anslående ordalag tolkade betydelsen af det gemensamma fosterlandet, hvilket vi hafva så mångfaldiga anledningar att framför andra länder älska och och, om så skulle fordras, med våra bästa krafter skydda och värna, samt utbragte derpå ett »lefve vårt fosterland!» som af barnen med ett fyrfaldigt hurra besvarades och bsledsegades af sången »Vårt land, vårt land»; härefter talades några ord om våra stora, minnesvärda konungar och em den konung, som nu i så många år på ett välaigaelserikt sätt styrt Sveriges folk, samt ett »lefve Sveriges konung Oskar 2:dre», som äfven af barnen besvarades med ett kraftigt fyrfaldigt hurra.
Kvarstående under flaggan förrättade man aftonbönen, som på sedvanligt sätt afslöts med en psalmvers, hvarefter barnen kl, 6 återvände till sina hem, taeksamma, glada och nöjda med sin dag liksom Eder meddelare.

Sundre 9 Juni.
Hurra för Klintehamn! I dag lördag hade vi den stora glädjen få se ångf. Klintehamn ånyo härförbi på sin första resa för detta år, kring Gotl. landthamnar. Han är för oss härute på skäret i ordets fullaste bemärkelse en vårens och sommarens första budbärare.
Från Lindströmska stenhuggeriets arbetskår upphöjdes ett 9-faldigt hurra, hvars dallrande eko gannolikt fortplantade sig långt ut öfver det spegelblanka hafvet. — Från Hoburgsklippan och Hoburgs fyr viftade vänligt den svenska flaggan. Från ångaren svarades med signaler och flaggning.

Södra Gotland, 9 Juni.
Säljagt på landbacken. Da några sandstensarbetare häromdagen hvilade middag vid brottet, beläget i närheten af strandbädden, blefvo de vid uppvaknandet ej litet förvånade öfver att på landbacken, blott några steg ifrån sig finna en väldig — sälhund, som också tog sig en middagelur, högljudt snarkande. Karlarne, som tyckte den objudne vara allt för hemmastadd, rusade till och sökte hålla honom fast; men då blef den store fiskröfvaren arg, vrålade och högg omkying sig med kraft och hade nog hunnit sitt element igen, om ej den ene angriparen gjort slut på besten, genom att krossa hufvudet på honom med en stenflisa. Späcket och huden inbragte arbetarne en ordentlig dagspenning.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 Juni 1894
N:r 89

Den grupp af geologer,

som besökt södra Gotland, återvändo i går till hufvudstaden. Studier hafva gjorts i Ejsta och Fröjel samt vid Hoburgen hvarjämte igår besöktes Snäckgärdet och Högklint.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 Maj 1894
N:r 71

Från landsbygden.

Barlingbo, 26 Mars.
Blodigt uppträde. Påskdagen på aftonen inkommo några dikesgräfvare jämte andra ynglingar i ett kök på Unsarfve gård och bådo om litet vatten. De erhöllo det äfven, oaktadt de icke voro nyktra, hvilket tycktes misshaga vågra der i köket varande ungdomar.
Dikesgräfvarne aflägsnade sig emellertid, men då de hunnit ett stycke på vägen kallades de tillbaka genom hvisslingar. Utan att era något ondt vände de åter och öfverföllos genast med käppar och stenkastning; på en blef benet afslaget, så han måste samma natt forslag in till lasarettet. Då vagnen, på hvilken den skadade blifvit upplagd, satte sig i gång, sprungo två af de vilda sällarne efter, höllo in hästen och började på nytt bearbeta de i vagnen varande, samt äfven några andra fredliga vandrere, sem åsågo uppträdet.

Vamlingbo, 27 Mars.
Störd gudstjenst. Då i lördagskväll predikant Nilsson från Norrköping höll föredrag i Järvarande missionshus, blefvo såväl talare, fom åhörare på ett pinsamt sätt störda af en hernsad tjenstedräng härifrån socknen. Denne började, så snart han kommit in genom dörrep, med högljudt tal, råa ord och svordomar falla predikanten i talet. En af åhörarne försökte då med förmaningar få honom att aflägsena sig, men detta misslyckades. Då måste till sist ett par handfasta karlar föra ut fridstöraren. Väl utförd en gång, försökte han komma in igen, men pu hade man satt en bom för stora dörren, så att han trots alla bultningar måste stanna utanför. När han väg sig utestängd från mötet promenerade han rundt ikring huset framsjungande de rysligaste svordomar, så att det ibland öfverröstade predikantens tal.
Ett slags nänst fick dock,samme man senare på kvällen då har ofredade några yoglingar utanfför en salubod och botade dessa med stryk. Medan han strök en yngling kring munnen och skräflade och hotade väldiga, klappade en annan till honom midt i ansigtet, så att blodet rann om honom. Ett blodsprängdt öga och ett uppsvullet ansigte, förutom några smärre skråmor är hvad han bar till minne af denna oroliga kväll.

Våldgästning. Då i går eftermiddag en yngling jämte sällskap begaf sig till sitt hem — en bondgård der han innehade tjenst möttes de af fyra arbetare vid Hoburgen, som utan vidare misshandlade och slogo honom till marken. Derefter tvangs han att följa dem till sitt hem och der bjuda på hvad han ägde hemma af spritvaror. Husmodren der han tjenade — husbonden var för närvarande ej hemma — tvangs ock att traktera dem med mjölk och kaffe, för den kära halfvan. När då drängen, trots deras höga hotelser, ej kunde lemna mera spritvaror, ingingo de till granngården och sökte äfven der tvinga hus bonden å stället fram med spritvaror; då de till yttermera visso framkastade en femkrona. Då denna svarade att han ej bölla någon krogrörelse, svuro de att de skulle klappa fram bränvin från de dj-a bönderna. Detta tal jämte deras utmanande åtbörder, uppväckte en häftig vrede hos ägaren på stället, så att han blixtsnappt grep den ene i strupen och utan vidare kurs, med ef vreden och förtviflan uppeggade krafter förpassade honom utom dörren. Denna kraftåtgärd förskräckte så de andre, så att de trote sin fylla ansågo rådligast att förpassa eig sjalfva utom dörren. Senare på kvällen, då husborden å förstnämda ställe åkte hem, dertill hemtad med skjuts af personer från det våldgästade bemmet öfverföllos de med stenkastning, men möttes af ett så kraftigt motstånd att de måste taga sin tillflykt till skogen. Den öfverfallne lär vara hvad man kallar alldeles rådbråkad så att han på väl på en längre tid ej lär vara fallen till något göromål. Ha bland angriparne lär varit en ung Visbybo.

Hemse, 24 Mars.
Sorglig förlofningsfärd. En arbetare från södra delen af ön hade i dag på morgonen begifvit sig hemifrån på väg till Visby der han under påsken skulle ingå trolofning med sin hjertans kär. Ringar hade han försett sig med, och det var nog så bra. Men hvad han kunde ha undvarat på färden det var konjaks- eller bränvinsflaskan, som han emellertid sett till att få väl fyld. Under det han satt på skjutsen anlitade han flaskan alltför flitigt med den Påföld, att han, ungefär vid ångsågen härstädes, stöp från skjutsen ned i marken, hvarvid han mycket illa skadade sig.
Och så blef den förlofningafärden omintetgjord.

Fardhem, 25 Mars.
Fardhems kommnalnämd har enhälligt afslagit en af handl. J. H. Auchér inkommen ansökan om rättighet till maltdrycksutskänkning vid auktionen i Fardhems prestgård den 5 — 6 nästkommande April.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Mars 1894
N:r 47

This website is using cookies to improve the user-friendliness. You agree by using the website further.

Privacy policy